värt en resa Hälsingegårdarna, Pallars

Världsarvet Hälsingegården Pallars i Alfta

(null)

"Koncentrationen av välbevarade interiörer saknar motsvarighet" skrev UNESCO-juryn i samband med att gården Pallars och ytterligare sex hälsingegårdar utsågs till världsarv år 2012: Decorated farmhouses of HälsinglandAtt få uppleva någon av dessa privata hem är något som stått på min önskelista under väldigt många år. 

I somras fick jag möjlighet att se två av världsarven och bo på ytterligare en hälsingegård. Det blir flera inlägg. Först ut är gården och världsarvet Pallars i två inlägg. Här berättar jag om gården och visar de mest kända målningarna målade av blåmålaren. I nästa inlägg blir det bagarstugan och undantaget. 

De sju världsarven representerar en världsunik samling av mer än 1000 gårdar och ca 400 dekorerade rum. 
När vi kör den 28 kilometer långa turistvägen Stora Hälsingegårdars väg mellan Edsbyn och Alfta, slår det mig hur tätt de ligger, de stora Hälsingegårdarna. Och om du står vid gården Jon-Lars i Långhed kan du faktiskt se Pallars. 
(null)     
Pallars består av en vitmålad mansgårdsbyggnad i två och ett halvt våningsplan och två rödfärgade flygelbyggnader samt ytterligare åtta byggnader.
(null)
Mangårdsbyggnaden har ett mansardtak, alltså ett brutet tak och en typisk hälsingsk förstukvist, brokvist, som är markant större än vad som annars är vanligt. 
(null)     
Den ena flygeln, den östra, består av en byggnad från 1700-talet delat i två. Den vänstra förstukvisten är daterad till 1700-talet och den andra entrén till 1858. Den senare, kallad farmorsstugan, tillkom i samband med att stallet gjordes om till undantagsstuga i två plan för Jonas Nilssons föräldrar. Det skedde i samband med att sonen tog över ansvaret för gården. Han gifte sig då också med dottern till Alftas rikaste bonde och byggde mangårdsbyggnaden som den ser ut idag.

(null)
Förstu- eller brokvist från 1700-talet.
(null)
Brokvist till undantaget byggd på 1800-talet.
(null)
Detalj från den tredje förstukvisten, mittemot.   Jag fick inte till någon bra bild, eftersom vi var flera sällskap här. 

Hur kommer det sig då att gårdarna blev så stora och att rummen är så välbevarade?
Bönderna här blev rika på linproduktion och skogsbruk och använde pengarna för att bygga fler ekonomibyggnader så väl som nya hus. Det tillkom också rum som bara användes till fest. Ofta i en separat byggnad ibland kallad herrstuga. Där blev det både festsalar och rum för övernattande gäster. Och inte vilka vardagsfester som helst. Bröllop kunde det vara. Så är det på Pallars, där vi inte alls kommer in i mangårdsbyggnaden. 

En del festrum i Hälsingland har bara nyttjats några få gånger på hundra år. Ändå anlitade ägarna till gården målare från Hälsingland och Dalarna till att dekorera rummen, och för att på det sättet markera sitt välstånd. Och kanske är det just för att det har varit festsalar som de bevarats genom århundradena. Övriga interiörer hade ett mer modest uttryck.

Målningarna återfinns antingen på pappspända väggar eller direkt på träet på väggar och tak. Motiven är ofta bibliska. Med dåtidens ögon var det naturligt. Kyrkan på den tiden var mer ett centrum för kultur och omvärld. Och anlitade målare. De profana målningarna i Hälsingegårdarna blir därför en charmig kombination av bibliska motiv med personer klädda i senaste modet. De är en charmig kombination av folkloristisk allmoge och tidstypiska drag från rokoko och gustaviansk stil. Gärna kryddade med exotism som drak-likande och elefant-liknande djur. 

Kort om Pallars
Gården har ägts av samma familj sedan 1600-talet och består av en mangårdsbyggnad och ytterligare 10 byggnader, varav två är de flyglar där alla vackra målningar finns. 1851 gifter sig Jonas Nilsson med Brita Olsdotter. De river så småningom den gamla mangårdsbyggnaden och uppför 1855-58 den nya. Ursprungligen vad den rödmålad, men blir senare vitt. När Jonas syster gifter sig 1853 görs den ena flygeln om och föräldrarna flyttar in i det nyrenoverade undantaget. 

Man anlitar den nu okände men då kände "blåmålaren", ett smeknamn har fått efter det exklusiva ultramarina pigment som flitigt används i hans måleri.

Sängstugan med motiv från Lappland och svenska städer
Sängstugan i den norra halvan är målade av Blåmålaren. Målningarna är detaljerade och varje våd föreställer en svensk stad. Även Lappland, lappmarken finns illustrerad med kåtor, renar och samer avbildade. 

Festerna i Hälsingland kunde vara i flera dagar. De prominentaste gästerna fick bo i det vackraste och mest rikt dekorerade sängstugan.

(null)
Linköping
(null)

(null)
Stockholm 
(null)
Gävle är knappt igenkänbar.

I sängstugan bäddade man upp med det allra finaste sänglinnet, det var ju linet som skapat rikedomen för familjen. Den goda kvaliteten var ett signum för hälsingebönderna. Redan tidigt började de att inreda sina hem med textilier.
(null)
Haga slott
(null)
Lappmarken
(null)

(null) 
Västerås
(null)
Detalj av Västerås
(null)
Detaljrikedom