Inredning och gillestuga i mexitegel-huset från 70-talet

(null)
Under glansperioden på mitten av 1970-talet tillverkades 100 miljoner mexistenar i Sverige. Idag har tillverkningen av mexitegel upphört. Många fasader har putsats över och snart är orginalet en raritet. Här är berättelsen om mexitegel till bilder från ett hus byggt 1975 med nästintill intakt inredning. Läs, njut eller förfäras.
 
"Ingen verkar gilla mexitegel. Ändå är Sverige fullt av mexivillor. Det är ett modernt mysterium. Många människor måste rimligen bo i mexitegelkåkar - kanske till och med av fri vilja. Men aldrig hör man någon säga: Wow, vi var och tittade på en underbar mexivilla i helgen!", skriver Per Svensson i kapitlet om mexivillor i boken svenska hem. 

Allt går i cykler. Det som är hopplöst ute kan ett år senare kännas intressant. Och när Stiligahem skriver om mexitegelhus och stilideal från slutet av 70-talet, då är det en temperaturmätare på att pendeln verkligen har svängt. 

Säga vad man vill om mexi, men 70-talets arkitektur har några saker som passar vår tid. De underhållsfria fasaderna och den praktiska och rymliga planlösningen passar den aktiva och sociala familjen av idag. Det kanske till och med finns en pizzaugn vid poolområdet? Och även om det ofta finns plast i dörrhandtag och detaljer så satsade man också på detaljer av kvalitet, i det här exemplet på en barockinspirerad massiv ytterdör i ek.

Praktiskt och underhållsfritt var sextio-och sjuttiotalets definition av hållbarhet.  "Det var inte bara fasader som skulle vara praktiska och arbetsbefriade vid den här tiden. Rationaliseringen av tillvaron är kärnan i den modernisering av Sverige som kulminerade på sextiotalet. Den satte sin prägel på alla livets områden, förklarar Per Svensson i boken svenska hem och fortsätter "Idealet var det underhållsfria livet. Hus som städade sig själva, dropp- och strykfria skjortor som tvättade sig själva, engångstallrikar som inte ens behövde diska sig själva eftersom de enkelt och lätt kastades i sopnedkastet, mat som redan var lagad, möbler som inte behövde vårdas därför att de var gjorda för att slitas och slängas"
 
Exteriör på klassisk mexistens villa 
(null)
Klassist trappa i terazzo och med järnsmidesräcke. I rabatten Rhododendron och enbuske. Stiligahem om terazzo
(null)
Rabattinspiration från sydeuropa och materialmöten i Mexistenshuset
(null)
Den indragna balkongen flirtar med alpstugan och den vita fasaden signalerar Sydeuropa. Allt var möjligt på 1970-talet 
(null)
Tidstypiskt garage och pizzavalv.
 
Interiör från tidigt 1980-tal
(null)
Vardagsrum på övervåningen med bland annat ryamatta och träklädda väggar.
(null)
entrén 
(null)
Mexisten användes både interiört och exteriört
(null)
 
(null)
 
(null)
 
(null)
 
(null)
 
  (null)
Gillestugan är en furudröm från slutet av 1970-talet
(null)
Pastisch-spis med inspiration från både fjällkåta och sydeuropa.
(null)
Köket helt intakt
(null)
Kök med tidstypiskt matbord, gardin och vaxduk
(null)
Observera kryddhyllan
(null)
Grönt badrum med badkar, bidé och dubbelhandfat från tidiga 1980-talet
(null)
 
(null)
 
(null)
 
Foto: Skandiamäklarna | Utsiktsvägen 22, Högbo, Falun
 
Mexistensvillor - älskade och hatade 
 
Efter andra världskriget var det första gången i svensk historia som invandring översteg utvandring. Sverige behövde arbetskraft och många europeer tog chansen att flytta till Sverige. När charterresorna till Mallorca och kanarieöarna sedan tog fart under 1960 och 1970-talet blev allt det kontinentala populärt i Sverige. Influenserna gav oss italienska pizzerior, grekiska tavernor och vi lärde oss att älska paraplydrinkar. Ett radhus i spansk-inspirerad stil med såkallade pizzavalv  och gillestuga blev högsta mode. 
 
Bilden föreställer arbetare i Mexifabriken i Kvarntorp publicerad 1967 i Örebro Kuriren. Källa: Örebro länsmuseum
 
Svenska företaget Yxhult fångade upp influenserna kommersiellt. Framgångarna med y-betongen vid slutet av 20-talet och framåt hade gett råg i ryggen. 1965 gjorde företaget en nysatsning på ångformpressad kalksandsten från gruvor vid Kvarntorp. Produkten fick namnet mexisten. Den första leveransen av mexi gick till en tillbyggnad av ett 1920-talshus i Örebro 1964-65. Mexi marknadsfördes som ett "underhållsfritt och frostbeständigt fasadmaterial" och blev otroligt populärt. Fler leverantörer producerade mexitegel, men Yxhult stod för två tredjedelar av marknaden. 
 
Bakom namnidén stod reklambyrån A-byrån med säte i Örebro. "Namnidén inspirerades av kopplingen till varmare breddgrader och solvita väggar" och inte av OS i Mexico 1968 vilket är en vanlig uppfattning. I uppsatsen Y som Yxhult förklaras att samma reklambyrå även marknadsförde plexiglas och att det var ordens likhet, plexi och mexi, som var inspirationen.
Källa: Y som i Yxhult, Örebro länsmuseum (pdf)
 
 
Allt du behöver veta om mexisten?
  • MEXI görs av en massa som till stor del består av kalksandsten. Massan pressas i formar under högt ångtryck och huggs sedan i tegelstensstorlek till mexisten.
  • Mexisten är inte ett tegel, eftersom tillverkningsprocessen skiljer sig åt. Tegel bränns medan mexisten pressas och ånghärdas ihop.
  • Först kom den släta och den rakhuggna fasadstenen. Först 1972 började den rundhuggna mexistenen tillverkas. Se exempel på slät, rakhuggen och rundhuggen mexisten nedan.
  • Från 1976 blev det allt mer populärt med mexi i andra kulörer, som ängsgul, hedbrun, strandbrun, gammelrosa och fjällgrå. 
 
Bilden föreställer Yxhults huvudkontor där man använt både slät och rakhuggen mexisten. Huset finns dessvärre inte kvar. Foto: Per Torgén, Örebro länsmuseum (2006)
 
  (null)
Rundhuggen mexisten i Falu-villan. Foto: Skandiamäklarna
 
Planlösning i mexitegelvillan
(null)
 
(null)
 
(null)