Man lär sig alltid något nytt

(null)
När sonen var på läger i helgen passade vi på att få mycket gjort. Bland annat blev det ett efterlängtat besök på Nationalmuseums utställning Scandinavian design & USA. Sedan många år tillbaka har jag ett särskilt intresse för just decennierna runt 1900. Ändå gick jag därifrån med fördjupad kunskap. Och inspiration.

Jag vill först säga att Nationalmuseums utställning är inspirerande på så många sätt. Det gäller att hitta en balans mellan en lagom mängd objekt och samtidigt hålla en röd tråd i berättandet. Och det lyckas man med här. Varje objekt bär en berättelse och tillsammans bildar de en helhet. Skyltarna hade dock sån liten text att jag hade svårt att läsa, men det är också det enda negativa jag har att säga. Jag gillade allt. Här lyfter jag fram några av de saker jag tar med mig.

Bildtext: Finske formgivare Eliel Saarinens arkitektoniska plan över Cranbrook campus i form av en vävnad som fond till Carl Milles skulpturer. Båda hade anknytning till just Cranbrook. Saarinen som pedagogisk ledare (1924-) och Milles som en av lärarna 1931-51. Den som tittar noga på planen hittar Milles skulpturer.

(null)
Några av de mest framstående exemplen på amerikansk Arts and crafts movement är byggnader från arkitektkontoret Green & Green. Framgången kom bland annat tack vare samarbetet med de svenska bröderna Hall. Peter och John Hall hade emigrerat från Stockholm till Illinois som barn. De startade en snickeriverksamhet i California i början av 1900-talet, och gjorde sig kända som skickliga finsnickare. Arkitektbröderna Green & Green, kunde med hjälp av Hallbröderna förverkliga visionen om den ultimata bungalowen med skräddarsydd inredning och möbler. 

Kanske finns det anledning att återkomma till den amerikanska tolkningen av Arts and crafts movement. Det är en del av strömningen jag inte utforskat så mycket. 

(null)
(null)
Charles Eames ikoniska plaststol fast i trä visar sig vara formgiven tillsammans med finske Eero Saarinen. De var nämligen kollegor på Cranbrook. Stolen i formpressad plywood är ett resultat av deras gemensamma tävlingsbidrag till MoMa:s tävling "Organic design in home furnishings". De tog fram en möbelgrupp. Det var en radikal idé att formpressa utan stödjande konstruktioner och stoppning på den tiden. Möbeln kom aldrig i produktion. Men det blev kanske startskottet på något de båda blev kända för, formpressad plast.  Och visst finns det stora likheter.
Eero Saarinens Tulip chair för Knoll 
Charles Eames Plastic chair för Vitra 

(null)
Podier med utvalda föremål är det genomgående upplägget. Texterna är faktaberättande och överlåter seda åt besökaren att dra konklusionerna. Det tilltalar mig. Här syns Bruno Mathsons ikoniska Eva i sadelgjord (vänster) och Alvar Altos Paimio tillsammans med en affisch från utställning i New York. Här hade det gärna fått vara en amerikansk stol också.
(null)     
Textilvävnaden  Röd Crocus formgiven 1945 av Ann-Mari Lindbom Forsberg för Märta Måås Fjetterström AB. Den hör till mina favoritmönster. Här tillsammans med Wegners the Chair även kallad Kennedy-stolen eller den runda stolen. De två presidentkandidaterna John Kennedy och Richard Nixon satt i var sin stol under den tv-sända debatten år 1960. Stolen finns förövrigt sedan dess även i Vita huset. 
(null)     
Jag har funderat lite på varför det blev så populärt på 1950-talet med att blanda olikfärgat porslin. Vad var det som drog formgivningen ditåt? Russel och Mary Wright frågade sig i skriften "Guide to easier living" (1950) om våra hem verkligen var uttryck för våra ideal om demokrati och individualism? Russel Wright hade redan 1937 skapat servisen American modern för Steubenville pottery i USA som ett uttryck för en både den enkla, individualistiska och informella livsstil som var det moderna livet. Porslin skulle vara massproducerat och se opretentiöst ut. Till det individualistiska livet bjöds gästerna till buffé och fick gärna diska upp efter sig. 
Det amerikanska sättet att leva inspirerade formgivare i hela Skandinavien. Jag har skrivit om det i ett tidigare inlägg om Mexisten

Läs om villor i mexisten och den amerikanska drömmen på stiligahem

(null)
Svenskarna inspirerades av den amerikanska drömmen. 1955 presenterades Stig Lindbergs serie Colorado för Gustavsberg i närmare tio kulörer.  Sammanlagt fanns det alltså 28 olika delar där konsumenterna uppmanades att blanda och mixa. Det blev en kulturchock för svenskarna. I mitt skåp på landet har jag den tekanna i två delar som syns på bilden. 

(null)

En ganska stor del av utställningen ägnas åt Scandinavian airlies (SAS) profilprogram. Det var intressant att återknyta kontakten med flygbolagets "glory days" och också få känna en viss stolthet över en så konsekvent och rätt varumärkesprofilering. Allt från personalens kläder, matbrickan och annonserna talade samma språk.  I annonskampanjen som körs i tidningen Life i början av 1960-talet görs en självklar koppling mellan kvalitet, formgivning och Skandinavien. Länken är flygbolaget. Jag tycker att annonserna är så snygga, så jag visar tre:
(null)

(null)

Foto: Anncha, stiligahem.se