/ Hemma hos oss / Veckans accessoar /

Nytt: Steltons Emma

Jag har haft ögonen på Steltons fina Emma-serie som är ritad av duon Sebastian Holmbäck och Ulrik Nordentoft ett tag. Jag hade väl kanske riktat in mig på en ljusblå till "landet", men när vår trotjänare här hemma i stan läckte ut mer vatten än vad som fanns i behållaren så var det dags att byta ut den. Jag tycker mycket om den fina formen och det böjda trähandtaget som gör hela elkitteln till ett riktigt smycke. 
 
HolmbäckNordentoft Studio gör både möbler och designföremål och har förutom Emma-serien bland annat formgivit Pure black-knivarna för Stelton samt de fina huslyktorna för Normann Copenhagen. 
Min bricka laddad för en kaffestund.  I krukan har jag en myrsine, en tåligare variant av myrten. I vänstra hörnan står hushållsrullehållare från Scherlin.
1. Bricka 60 x 45 "tulpan" svart av Josef Frank för Svenskt Tenn. 2. Gräddkanna, "Blå eld" av Hertha Bengtson för Rörstrand 1951. 3. Tekoppar "Arabia Ali" av Raija Uosikkinen för Arabia. 4. Elkittel, "Emma" av Holmbäck Nordentoft för Stelton. 5. Kruka, Kew Garden, Ulriksdals Slottsträdgård. 6. Arkitektonisk tallrikskonst i serien "Palace" från Seletti 
Skärbräda "styckdetaljer" från Scandinavian Design Factory
Foto: Ann-Charlotte Jönsson, stiligahem.se
/ Veckans accessoar /

5 x Herrbetjänt, tack!

Det hänger nästan alltid någon kavaj eller kofta över ryggen på några av våra stolar här hemma. Vi hinner knappt hem på vardagskvällarna förrän kavajen åker av och mysbyxorna dras på. Jag känner mig mer lättrörlig och kladdtålig i myskläder när det är fullt race här på kvällarna. Jag drömmer om att hitta den optimala herrbetjänten, en egen "valet" där mina kläder kan mellanlanda.
 
1.  Herrbetjänten Bellhop (2013) av Michael Anastassiades för Svenskt tenn (ovan) | Jag fingrade lite på den här härom dagen på Svenskt tenn. Jag gillar kvaliteten i materialen och storleken. Foto: Elle Decoration
 
2. Jakkens Hvile / Valet Chair (1951/53) av Hans J Wegner för PP Möbler | En vacker, bekväm och multifunktionell stol på en och samma gång. Kan man önska sig mer? Nej, jag tror inte det. Det här är herrbetjänternas herrbetjänt. Foto: Dwell
3. Knagerække, Valet hanger (1950) av Adam Hoff och Poul Östergaard för Virum møbelsnedkeri | Danskarna de kan. Den här vägghängda herrbetjänten är både snygg och platsbesparande. Foto: Massmoderndesign
4. Turno klädhängare av Stina Sandwall för SMD design | Det finns flera snygga herrbetjänter för den som gillar det minimalistiska uttrycket. 
5. Camerino Valet stand av Joscha Brose och Matteo Fogale |  Den här hängaren funkar lika väl i badrummet för handdukar som i sovrummet eller hallen. Foto: Kickstarter
 
 
 
/ Veckans accessoar /

Meander och Per Öbergs soffbord

I samband med ett uppdrag i ett privat hem på Smådalarö i Stockholms skärgård som arkitekten Per Öberg tyckte att det fattades ett soffbord i inredningen. Resultatet blev Djupvik coffeetable (1994). Sedan år 2000 är det vackra järnbordet i produktion genom Svenskt tenn. Det har stått på min drömlista sedan länge. Och snart finns det hemma hos oss.
Bordet känns både lätt och tungt. Det är både modernt och klassiskt, inte minst eftersom benställningen hämtar inspiration från antikens meanderform. Det gillar jag. Bordet finns förövrigt i en mindre (90 cm) och en större (110 cm) storlek och från början såldes den i vitt också. På bilderna syns de stora borden.
 
 
Vad är då antikens meander?
I arkitekturen och konsten är Meander  en dekorativ typ av ornamentering bestående av lagda band i upprepade geometriska vindlingar - som en stiliserad flod. Den liknelsen är inte helt tokig. Ornamenteringen har nämligen fått sitt namn efter floden Menderes i västra Turkiet, som på latin kallas "Mæander". I den tidiga grekiska konsten användes ornamentet fristående och en variant kallas också "a la grecque", dvs "grekiskt vis" på franska. I den ornamentala bildkonsten symboliserar formen ofta vatten generellt, som stilliserade vågor.
 
Enligt Nordisk familjebok är det rätvinkliga bandet det som kallas "a la greque" och den rundade mönstret "meander". Jag tycker att det borde vara tvärt om. Törs man ifrågasätta Nordisk familjebok från 1912? Här på bilden kan man också se att den här typen av "vattenmönster" finns i många andra kulturer. I japan, samt i det forna Mexico och Egypten. 
 
Foto: Ann-Charlotte, för Stiligahem