/ Veckans accessoar /

5 x Herrbetjänt, tack!

Det hänger nästan alltid någon kavaj eller kofta över ryggen på några av våra stolar här hemma. Vi hinner knappt hem på vardagskvällarna förrän kavajen åker av och mysbyxorna dras på. Jag känner mig mer lättrörlig och kladdtålig i myskläder när det är fullt race här på kvällarna. Jag drömmer om att hitta den optimala herrbetjänten, en egen "valet" där mina kläder kan mellanlanda.
 
1.  Herrbetjänten Bellhop (2013) av Michael Anastassiades för Svenskt tenn (ovan) | Jag fingrade lite på den här härom dagen på Svenskt tenn. Jag gillar kvaliteten i materialen och storleken. Foto: Elle Decoration
 
2. Jakkens Hvile / Valet Chair (1951/53) av Hans J Wegner för PP Möbler | En vacker, bekväm och multifunktionell stol på en och samma gång. Kan man önska sig mer? Nej, jag tror inte det. Det här är herrbetjänternas herrbetjänt. Foto: Dwell
3. Knagerække, Valet hanger (1950) av Adam Hoff och Poul Östergaard för Virum møbelsnedkeri | Danskarna de kan. Den här vägghängda herrbetjänten är både snygg och platsbesparande. Foto: Massmoderndesign
4. Turno klädhängare av Stina Sandwall för SMD design | Det finns flera snygga herrbetjänter för den som gillar det minimalistiska uttrycket. 
5. Camerino Valet stand av Joscha Brose och Matteo Fogale |  Den här hängaren funkar lika väl i badrummet för handdukar som i sovrummet eller hallen. Foto: Kickstarter
 
 
 
/ Veckans accessoar /

Meander och Per Öbergs soffbord

I samband med ett uppdrag i ett privat hem på Smådalarö i Stockholms skärgård som arkitekten Per Öberg tyckte att det fattades ett soffbord i inredningen. Resultatet blev Djupvik coffeetable (1994). Sedan år 2000 är det vackra järnbordet i produktion genom Svenskt tenn. Det har stått på min drömlista sedan länge. Och snart finns det hemma hos oss.
Bordet känns både lätt och tungt. Det är både modernt och klassiskt, inte minst eftersom benställningen hämtar inspiration från antikens meanderform. Det gillar jag. Bordet finns förövrigt i en mindre (90 cm) och en större (110 cm) storlek och från början såldes den i vitt också. På bilderna syns de stora borden.
 
 
Vad är då antikens meander?
I arkitekturen och konsten är Meander  en dekorativ typ av ornamentering bestående av lagda band i upprepade geometriska vindlingar - som en stiliserad flod. Den liknelsen är inte helt tokig. Ornamenteringen har nämligen fått sitt namn efter floden Menderes i västra Turkiet, som på latin kallas "Mæander". I den tidiga grekiska konsten användes ornamentet fristående och en variant kallas också "a la grecque", dvs "grekiskt vis" på franska. I den ornamentala bildkonsten symboliserar formen ofta vatten generellt, som stilliserade vågor.
 
Enligt Nordisk familjebok är det rätvinkliga bandet det som kallas "a la greque" och den rundade mönstret "meander". Jag tycker att det borde vara tvärt om. Törs man ifrågasätta Nordisk familjebok från 1912? Här på bilden kan man också se att den här typen av "vattenmönster" finns i många andra kulturer. I japan, samt i det forna Mexico och Egypten. 
 
Foto: Ann-Charlotte, för Stiligahem
 
/ I säsong / Veckans accessoar /

Julinspiration: Mistelns magiska krafter

 
Misteln hör julen till. Inte bara för att den är dekorativ med sina parställda grenar och vita bär, utan för att den också står som garant för pussar. Och det är ju aldrig fel. Traditionellt hänger vi misteln i en ljuskrona eller ovanför en entré, men så vackert det blir som en mer diskret juldekoration mitt på bordet. Av Royal Copenhagens sex julbord, föll jag som en fura för den kungliga modeskaparen Mark Kenly Domino Tans avskalade vackra dukning med  White Fluted och Arje Griegst’s Konkylie (The Conch series) båda för Royal Copenhagen. De vackra snäckformade bordsdetaljerna åker genast upp på önskelistan.
 
 
Arje Griegsts vackra snäckformade Konkylie är just nu inte i produktion på Royal Copenhagen, så det gäller att hålla utkik på auktioner efter delar i serien. Men Arje är guldsmed och hans vackra smycken är magiska. Kolla in här. Inte undra på att de t o m prytt drottningen.
 
Mistelns magiska kraft
Misteln och dess magiska kraft. När moderträdet tappat sina löv på hösten behåller misteln sina genom hela vintern. MistelnViscum Album, är en snyltare, en parasit, som växer i lövträd i södra Sverige. Misteln sägs ha en blodtryckssänkande effekt och förmåga att skydda mot vissa sjukdomar. Men prova inte. Den är mycket giftig.
 
Kelterna ansåg den som helig och skördade den efter en komplicerad ritual för att den inte skulle förlora sin kraft. Och i den nordiska mytologin var det en pil av mistel som dödade Balder. 
 
I äldre tider hängde man upp mistel i huset för att skydda huset och de som bodde där mot allt ont och så använde man de klibbiga bären för att göra ett lim som användes för att fånga fåglar. Seden att kyssas under misteln är en anglosaxisk tradition.
 
 
 
Foto: pressbilder från juleborden publicerade med tillåtelse från Royal Copenhagen