/ Vårt nya hem /

Roslagsbacken: Falu rödfärg svart och helgen

(null)
Vilken härlig helg vi har haft på Roslagsbacken. Sonen har varit på läger och herr J och jag har röjt i trädgården, fixat på altanen, haft goda vänner på middag, sågat träd och målat snickarboden i Falu rödfärg svart
(null)

(null)

Det kan tyckas som en märklig prioritering att göra massor av projekt när vi har egen tid, men med för oss är det avkoppling att göra något annat än kontorsjobb och kunna genomföra ett projekt från start till mål utan att bli avbruten. Nu är det vårstädat i rabatterna. 
(null)

(null)
Före:
(null)
Efter:
(null)

Från köksbordet är blickfånget vår vedbod på baksidan. Det är den jag ser året om flera gånger om dagen och jag har hela vintern väntat på att temperaturen skulle gå över +5 grader så att jag kunde måla den. Och den här helgen var det äntligen dags. 
(null)

Med stort vemod tog maken fram motorsågen för att ta bort ett körsbärsträd. Det har blivit kapat i toppen av de tidigare ägarna och hade börjat ruttna inifrån. Dessutom växte det nästan in i gästhuset. Det ska mycket till innan man sågar ned ett fruktträd, men nu när det är gjort ser jag massor av potential för den här platsen. Kanske en buske mot bilen och blommor i krukor på den lilla altanen. 


/ Inspiration: stiliga hem / Vårt nya hem /

Roslagsbacken: Greta Magnusson Grossmans Cobra

(null)
Den senaste i raden av lampkärlekar är Cobra av Greta M Grossman. På Roslagsbacken hänger ingen Ralph O Smith originallampa från 50-talet utan den nyproducerade för Gubi. Ni som följt Stiliga hem ett tag vet att jag är väldigt svag för snygga lampor. Och den här är så vacker att jag ofta finner mig själv fångad av dess fulländade form när jag sitter i min tefåtölj på landet. Och då är det som det ska.
 
Jag hade egentligen tänkt att skriva några rader om Greta Magnusson Grossman till de här bilderna, men jag blev så fascinerad över hennes liv och hennes produktion att det helt enkelt fick bli ett eget lite mer utförligt inlägg  Det är så många kvinnor i formgivningsvärlden som aldrig kommer fram i rampljuset. Även om det sakteliga förändras så förtjänar denna kvinna att listas bland de svenska giganterna.
 
Är du nyfiken på hur Cobra såg ut i originalutförande?
Läs mitt inlägg om Greta Magnusson Grossman 
 
(null)
Det är detaljerna som gör det.
(null)
 
Foto: Ann-charlotte, stiligahem.se


/ Vårt nya hem /

Trädgårdsdrömmar på Roslagsbacken


(null)
Trädgården ligger fortfarande inbäddad i snö, fast inte så länge till. Under dagen har stora delar smält bort. Heja solen, snart är det vår. Med solen väcks trädgårdsdrömmarna till liv. Och det behövs. Den här tomten är inget vidare kul. Vi satt ute under förmiddagen på altanen och pratade om sånt. Härliga uteliv, nu är du äntligen här.

Det var många önskemål vi kunde checka av när vi hittade det här huset. Framförallt köpte vi ett hus med ett läge som passar perfekt. Planlösningen, kommunalt vatten och avlopp och tillräckligt många rum för att vi ska kunna leva gott här året om. Vi är lyckligt lottade.

Tomten däremot är inte så kul. Det visste vi. Och det kan man göra något åt. Om man vill. En platt, jordfattig och trist tomt utan struktur och form. Fast den har sin charm och några riktigt fina rosor.  Vi velar mellan staket och häck på framsidan och vad för slags grind vi ska ha. Det blir nog en spaljéberså mellan fram och baksida och något klättrande.  Herr J önskar sig en hägg och lite insynsskydd mot ena grannen. Jag funderar på daggkåpor och hur vi ska få till entrén där bilen står. 

Jag glädjer mig också till att altanen ska inredas med krukor och växter. Herr J är ganska fenomenal på att få till blomsterarrangemang och köpa krukor, så jag tror att det är han som får leda det projektet. Han tycks ha bilden klar för sig. 

Ett körsbärsträd har de tidiga ägarna sågat av på hälften. Det mår inget vidare nu och står dessutom på tok för nära gästhuset. Det ska sågas ned. Vi tog också ned en gänglig tall som växte nästan in i en björk på framsidan. Nu ser man björken. Där bredvid funderar vi på att plantera en vacker buske - kanske en vingad benved. En sådan har jag tänkt på tidigare. Den lyser så vackert rött om hösten och det blir ett fint blickfång från vår framtida glasveranda. Här ska vi också plantera ut alla tete a teter så att vi på sikt får en vårgul kulle.

Där på kortsidan av uthuset (översta bilden) har jag bestämt mig för en clematis summersnow. Vi hade en sådan på Solåkra och den klädde in hela altanen med sina vita vackra kronblommor. Jag tyckte mycket om den. Bilden är tagen på trappan utanför köksfönstret och det är en vy vi ser året om, så det blir perfekt.

(null)
Vid den här tiden förra året letade vi för fullt efter ett hus. Vi budade på något och finkammade hemnet. Då fantiserade jag om vårt framtida hus. Det kändes lite hopplöst och omöjligt. Jag hoppades på en trappa att sitta på med en kopp kaffe i sol och utsikt över hav och att ha en husvägg i lä för en vårfika till påsk. Och tänk, så blev det. Jag får nypa mig i armen emellanåt när jag tänker på hur perfekt det hela blev. Drömmar slår in.