/ Trädgård /

Bygga odlingslådor

(null)
Jag erkänner att vi hade fel. Vi nöjer oss helt enkelt inte med att ha några krukor på altanen att sköta, som jag trodde. Vi kan helt enkelt inte låta bli att kultivera en trädgård. I helgen påbörjade vi arbetet med tre upphöjda rabatter, blandannat byggde vi två stora odlingslådor och gjorde en murad rabatt. Och så påbörjade vi målningen av "biblioteket".

Vi funkar väldigt bra i projekt tillsammans herr J och jag. Så har det varit från dag ett i vårt liv. Vi har våra olika roller och har skilda saker vi är bra på. Vi växeldrar och är båda ganska energiska. När vi börjar kör vi från arla morgon till sen kväll. Herr J kallar det arbetshelger. Jag gillar inte ordet, men innebörden. För oss är det rekreation och återhämtning att klura på lösningar och jobba med kroppen. Även om det är 30 grader varmt. 

De senaste åren har det inte blivit så många projekt. Dels för att herr J jobbar mycket och dels för att vår son kräver 100 procents tillsyn. I helgen har sonen varit på läger och vi har hunnit med en utekväll i stan och odlingslådsbygget. Nu har vi beställt en rejäl mängd jord att fylla våra trädgårdsprojekt med och en damm. 

I veckan ska jag ägna kvällarna  åt trädgårdsböcker och trädgårdsinspiration. Jag ska rita och planera innehållet. En omvänd ordning kanske någon tycker, men det finns en masterplan i huvudet. Vi har båda en bild av hur vi vill knyta ihop och skapa en rörelse av växtlighet på tomten. Idag är det en tomt som har fina ingredienser, men som helhet är den trist och känns ostrukturerad. Vi bara måste komma igång.  

Varför odlingslådor, högbädd, upphöjda rabatter och blomlådor? 
  •  Vår jord är mager och består i princip av berg. Istället för att gräva nedåt, bygger vi uppåt. Det blir också ett sätt att ge huset en grund och dölja plintarna som huset står på.
  • En upphöjd rabatt tinar snabbare på våren. På det sättet kan vi få en längre och inte minst tidigare blomsäsong. 
  • Högbäddar gör ogräsrensningen lättare. Inget böjande
  • Vi fäster snigelkanter runt om våra lådor för att få ha blomsterprakten i fred. Det blir också lättare att fästa stöttor och nät för att skydda mot rådjur under höst och vinter. 
  • Gräva rabatter är ett onödigt arbete. Jag lägger tidningspapper direkt på gräset och därefter jord - minst 10 cm. Vi gräver inte ens bort grässvålen längre. Vi gräver ett spaddjup och vänder på tuvan. Om ett område har mycket ogräs hjälper bara att marktäcka med stor duk i ett år. Självklart tar vi bort stenar osv. Jag har provat alla varianter av rabattbyggande och i vår första trädgård var jag himla noga. Jag har silat jord i en hel rabatt för att bli av med ett hemskt ogräs. Det gick sådär. Det finns inget ogräsfritt sätt annat än att plantera tätt och använda marktäckare som trivs. Och att tillföra god jord och kompost. Man ska föda jorden, så ger den skörd. There is no other way

Så här bygger du en odlingslåda
  1. Bestäm vilka yttermått du vill ha på din odlingslåda. Vi ville ha 3,80 x 70 samt 42 cm hög för att dölja plintarna som huset står på
  2. Vi valde brädor som var 4,5 meter långa, 140 mm breda och 21 mm tjocka. Bredden för att det är samma bredd på timmerstockarna och längden för att kunna få ut både långsidor och kortsidor på en planka. Tjockleken på 21 cm är ganska lagom och lättjobbad. Dessutom behöver man reglar. Vi använde 45 mm fyrkantiga stavar.
  3. Börja med att såga ut plankorna i vald storlek
  4. Såga reglar i lådans höjd minus 1 cm. Regeln ska inte gå hela vägen upp (null)
  5. Gör långsidorna först genom att skruva fast regel vid hela höjden i varje ände. Förstärk med reglar i mitten, ca varje meter
  6. Fäst därefter kortsidorna mot regel. 
  7. För att lådan ska hålla formen även när det kommer jord i fäste vi tvärgående reglar i mitten. (Se översta bilden)
  8. Vi ska också fästa snigelkanter för att hindra mördarsniglar
(null)

(null)

(null)

Så här blev den andra lådan till uthuset. 
(null)

Det ska bli så kul att visa er hur fint det blir när vi fått fason på det här området

(null)

(null)

(null)

Foto: stiligahem



/ Trädgård /

Trädgårdstankar

(null)
Syrenerna på landet sjunger på sista versen och jag tycker inte att jag riktigt har njutit av dem i år. Jag funderade en stund över hur det kan komma sig. Jag går ju mina rundor på landet precis som jag gjort på tidigare platser. Doftar och njuter. Men tydligen kan jag inte helt ta in och njuta av något som inte också är estetiskt tilltalande. 

Det är något med proportionerna mellan den stora björken och de två syrenerna som gör utblicken plottrig. Vi har båda tänkt på det, och vid helgens plantskolebesök kom herr J ihåg detta och adderade en syren i inköpskorgen för att komplettera kollektionen. Det kommer att bli så fint. 
(null)
Tomten på landet har många soletärer, men få växter som binder ihop och väver samman helhetsintrycket. Längs husets långsida har vi påbörjat ett arbete med att få ihop tomten.  Igår gjorde vi en ny rabatt och planterade fem stycken Alchemilla Molis, jättedaggkåpor.  Här vill jag  nämligen bara ha gröna kullar på rad mellan gräs och hus, istället för ett rörigt område som man måste klippa högt gräs. Det kommer att bli en fin och lugn parallell till vinbärsbuskar, körsbärsträd , schersmin och magnolior på motsatt sida. Rabatten fortsätter runt hörnet och där har vi nu tagit bort en spretig rosbuske och en annan buske som mest sett risig ut. Kvar är bladverk från dagliljor, tror jag. 

Till altanen blev det ett olivträd och en praktmagnolia i kruka. Jag är skeptisk till om vi kan få praktmagnolian att trivas i växtzon 4, men maken är övertygad, så det blir upp till bevis. Vi samlar på oss växter i kruka, som får övervintra inomhus. 
(null)
Min första pion har slagit ut, men resten är i knopp. Den här heter Souvenir de Maxime Cornu och är ljuvlig i färgerna. 
(null)
Det är tredje helgen på rad som vi paddlar och sonen har börjat vänja sig vid rutinerna. Det tar alltid lite tid för honom att gilla nya saker. Första turen hade han matpanik och oroade sig för om han skulle få mat. Nu satt han lugnt och stilla i båten. Paddla är en skön form av motion.
(null)
Det här är kanske en paradisbuske. Det är spännande att upptäcka en ny trädgård och dess invånare. Det är nästan som en födelsedag med nya blomsterpaket då och då. 

Hoppas att ni alla har haft en riktigt skön helg. Vi har haft rekordvarmt. 


/ Trädgård /

Ett hav av blåstjärnor

(null)
Jag återvänder till platser vid vissa tider på året för att bara stanna upp, förundras över naturens rikedom och låta ögonen se sig lyckliga. Nu börjar blomstertiden den ljuvliga och jag vill inte missa en sekund. Jag har besökt Stockholms vackraste blåa berg - scillakullarna vid Eriksberg och min bröllopskyrka Engelbrektskyrkan.

Jag är en årstidsmänniska. En utomhusperson och en ljussökare. Alla årstider har sin charm, men när solen värmer och jag inte längre fryser då tinar hela min själ upp och väcks till liv. Jag vill springa och jubla ett vårskrik. 

Carpe diem. Fånga dagen kan låta lite floskligt, men jag tror att det är väldigt viktigt att bara stanna upp i vardagen. Lyfta blicken från mobilen, jagandet och stressandet och bara se, lyssna, känna och smaka på nuet. Låta det som vi har omkring oss fånga uppmärksamheten. Hur gör man detta då?. Jo följ impulsen att jaga solkatten, titta närmare på skuggspelet, färgerna, formerna. Ge dig en minut att bara göra ingenting annat än att ta in. Jag spar på dessa minnen i min sinnesbank och tar fram dem då och då. Vissa platser är så starkt förknippade med vissa årstider och under söndagen tog jag med mig sonen på upptäcktsfärd. Bilderna är kanske inte de estetiskt vackraste, de är tagna en eftermiddag utan sol och med ett ivrigt barn i ena handen, men för mig är de sinnebilden för den första blomningen då ögonen törstar efter färg. Hurra, för våren. 

Scilla som är det latinska namnet, eller blåstjärna,  trivs i halvskugga med fuktig jord.  Har de väl fått fäste sprider de sig gärna och bildar en blå flod mellan buskar och träd. De hör till hyacintfamiljen och är avlägsen släkting med sparrisen. Scillasläktet har 40 arter varav tre förekommer förvildade och naturaliserade i Sverige. Den vanligaste är den ryska blåstjärnan (Scilla siberica). Källa:  Den virtuella floran 
(null)
(null)


(null)

   (null)

   (null)

   (null)

  (null)