/ Inspiration: stiliga hem / Stilskolan /

Stilskolan: Nystilarna 1840-1900

Före vardagsrummet fanns Salen. Centrum i rummet var matsalsbordet som stod mitt på golvet. Utmed väggarna placerades extra stolar och kanske en och annan sybaron. Det var här i fotogenljusskenet som livet utspelade sig under slutet av 1800-talet. Den stil som var mest populär vid förra sekelskiftet kallas nystilarna. Det här hemmet ser faktiskt ganska mycket ut som det kunde ha gjort när huset byggdes i slutet av 1800-talet.
 
Nystilarna innebar att man tog gamla stilideal och omformade dem i nya tappningar, främst renässans och barock men också rokoko och Ludvig XVI. Först introducerades nygotiken och nybarocken. Stilen introducerades i Sverige omkring 1840 och var populär till 1900. Förutom materialvalen kännetecknas perioden av en mer överdriven och dekorativ formgivning än originalen. 

Den här stilepoken har eftervärlden inte sett med blida ögon, men faktum är att möblerna representerar ett bra hantverk.
Bruna bröstpaneler och en grön dekorativ kakelugn speglar ganska bra det stilideal som rådde under förra sekelskiftet.
Nybarockstolar runt ett bord mitt i Salen. Så här kunde det faktiskt sett ut i den stora salen när huset byggdes.
 I det här ljuset ser väggarna nästan pistagefärgade ut. Snyggt tycker jag med pistage och choklad tillsammans.
 
Foto: ESNY
/ Inspiration: stiliga hem / Stilskolan /

Inspiration: 70-tals inredning


Den som vill inreda i 70-talsstil har mycket att lära här. Det är väldigt sällan man ser hus som allt och helt igenom behållt det ursprungliga. 70-talet får ibland mycket skäll för slit och släng och miljonprogram, men faktum är att sjuttiotalshusen ofta är väldigt bra planerade med stora sociala ytor. Så riktigt sjuttiotal är minsann inte fyskam. Och det är förövrigt den vanligaste småhuset i Sverige. Kolla bara in det här huset som är byggt 1972 och inrett med en blandning av 60 och 70 tal.
 
Soffa och fåtöljer liknande dem av Börge Mogensen, träklädda väggar, tidstypiska tavlor, påfågelsfjädrar i krukor. 

Så inreder du i 70-talsstil
Gillestuga med omålade furupaneler och en fototapet som fond, sjögrästapeter, manchester, storblommigt, plastigt och plyschigt var också inne. 70-talet var tiden då mysigt var synonymt med murrigt och praktiskt gick före välmatchat. Plast var framtidsmaterialet. Det skulle vara bekvämt. Och därför blev det inne med fluffiga möbler i stålställning. Och den som hade vit mexitegelvilla, gillestuga med bastu, hemmabar och jätteakvarium prickade in alla rätt. De populäraste färgerna var grönt, brunt, orange och gult. Favoritträslaget var furu. Spånplattan var en nymodighet vilket satte igång kreativiteten. Plötsligt kunde alla slöjda. Och inte bara det. Under 70-talet var det trendigt med hemmaodlat och hemmasytt. Makramé, virkat och batik. På golven hade man heltäckningsmattor, storblommiga plastgolv eller lackade korkplattor. Just de där korkplattorna minns jag som väldigt tåliga och spår dem en lysande framtid. Jag tror att just dessa plattor ligger helt rätt i tiden. 

70-tal är inte min personliga inredningsfavorit, så jag erkänner villigt att jag har svårt att identifiera alla möbler. Kanske kan några av mina kloka läsare hjälpa mig här?

Barkök var bland det trendigaste mna kunde ha och korkgolv. Även borden stolarna och de färgstarka orange glasvaserna andas mycket 70-tal. För att inte tala om de härliga taklamporna - dåtidens spotar.
Även korgmöbler var inne, även om just den här är en mer nutida. och likaså att ha stora träd, läs benjaminfikus mitt i rummet som här. De fina taklamporna i mellanväggen är ursnygga, men jag kan bara inte för mitt liv komma på vad de heter?!
Här ser vi barköket i all sin glans. Påkostat som tusan med de vackra trädörrarna med mässingshandtag. Vitrinbelysning var för övrigt också en trendfaktor. 

70-talshus har ofta den typ av planlösning som många vill ha i dag, där kök, matsal och vardagsrum är i ett.
Den här typen av badrum minns jag. Det var inte alls ovanligt med accentfärg både på golv och på beslag. Färgat sanitetsporsling och stormönstrade golv var också inne. Och så hade man förstås bruna golvlister.

Apropå golv, så är väl detta bland det coolaste jag sett. Här kanske inredningen andas både 60-70 och 90-tal.
 Ett allrum eller en gillestuga var ett måste. Bumlingen var nog en av de mest populära lamporna. Och likaså Eero Sarinens tulipbord. Det här är dock inte den, utan en liknande. Att sitta så här i var sin bekväm stol och umgås var verkligen trendigt.

Där borta i andra hörnan ser jag Arne Norells Sirocco i tyg, som i sin tur inspirerats av Kaare Klints Safaristol.
Sovrum a la 70-tal med inbyggda nattduksbord och heltäckningsmatta.

Här har vi den för 70-talet så obligatoriska baren. Här sippade man drinkar och försökte leka Kojak och Columbo.
 
Foto: Mäklarhuset
/ Stilskolan /

1930-1950: Funktionalism

 
Uttrycket ”Form follows function” myntades visserligen redan i början av 1900-talet av den amerikanske arkitekten Louis Sullivan, men summerar så bra det som funktionalismen står för. Sullivan var också en betydande person för funkisens genombrott. Utgångspunkten handlade om att hitta den bakomliggande funktionen och låta den sedan styra formen. Ornamenterade byggnader och historiska stilar kändes så, otroligt 1910. Funktionalisterna lade all kraft på att utforma de enskilda och nödvändigaste delarna så tilltalande som möjligt. Materialet skulle tala. I Sverige utvecklades funktionalismen ur 20-talsklassicismen, men slog till på bred front under Stockholmsutställningen 1930. Först inom arkitekturen och därefter med bruksföremål.
 
De mest kända förgrundsgestalterna och förespråkarna var de två tyska arkitekterna Walter Gropius (Bauhausrörelsen) och Ludwig Mies van der Rohe samt schweizaren Le Corbusier. Villa Savoye utanför Paris och paviljongen ”Esprit Noveau” vid arkitektur och konsthantverksutställingen i Paris 1925 sätter Le Corbusier ofrånkomligen på listan över funktionalisterna.  
Nybyggd funkisvilla på Börjessonsvägen i Södra Ängby 1938. Källa: Stockholmskällan

 

Idag ser de flesta av oss funktionalismen som en arkitekturstil, men i själva verket var det en ideologi som handlade om att förändra världen: Samhällsystemet och stadsplaneringen såväl som arkitektur. Förespråkarna stod till vänster och propagerade arkitekternas ansvar och bättre levnadsvillkor för de många människorna. Lösningen fanns i logisk problemlösning och funktion menade de.

Interior from architect and designer Sven Markelius home. 
 Sven Markelius skrivbord ritat 1930 till det egna hemmet i Nockeby. Foto: Auktionsverket

 

"Une maison est une machine-à-habiter” - ett hem är en maskin man bor i som Le Corbusier uttryckte det. Maskiner och båtar var lyckade exempel på när funktion styr form, menade han. Och så skulle man också tänka kring bostadsbyggande. Det var också ett blink till att maskiner också skulle överta byggandet - från individuellt till prefabricering.

Att smycka byggnader ansågs både falskt och onödigt. Därför lade man istället kraften på att utforma de enskilda föremålen. En viktig del av ideologin var ”trohet mot materialet” att föremålets utseende skulle bestämmas av dess konstruktion och funktion. 


Smalhusen i Gubbängen. Foto: Ingrid Johansson/Stockholmskällan.
 
Smalhusen

I Sverige pågick en diskussion om trångboddhet och ohygieniska bostäder sedan mitten av 20-talet. Ja egentigen redan betydligt tidigare, i samband med att ”egnahems”rörelsen startade i slutet av 1800-talet. Men i mitten av 20-talet tog debatten fart. Man måste komma ihåg att moderniteter som centralvärme, elektricitet, eget badrum, WC, kylskåp, sopnedkast och balkonger hörde till ovanligheterna hos vanligt folk.

Kapellkrematoriet på världsarvet Skogskyrkogården av Gunnar Asplund. Foto: EGA stiftelsen

 

En av förespråkarna var Uno Åhrén. Tillsammans med Gunnar Asplund, Eskil Sundahl, Sven Markelius och Svenska slöjdföreningens direktör Gregor Paulsson skrev de boken Acceptera (1931) som kom att stå för de mest radikala idéerna. Med nya möjligheter som prefabricerade delar och nya idéer tog funktionalismen fart. Stommen i det svenska bostadsbyggandet under 1930-40-talet bestod av såkallade smalhus. De skulle vara funktionella minimibostäder som var billiga att bygga och att bo i. Smalhus kallas de för att de bara är åtta till tio meter djupa. 

 Gunnar Asplund stol i stål och skinn. Ritad cirka 1930. Foto: Bukowskis.

 

Kännetecken
Det som kännetecknar ett funkishus är byggnaden är lådaktig utformad med grundläggande geometriska former som kub och cylinderformen. Fasaderna är släta, ofta putsade och ljusa. Fönstrena är ospröjsade och taken helst platta. Man kan säga att det var en utveckling från 20-tals klassicismen men raka motsatsen till Nationalromantiken som var mode knappt tjugo år tidigare. 

 

Frossa i Stockholms Funkis

  • Smalhusen: Bara i Stockholm byggdes det 25 000 lägenheter i såkallde smalhus (barnrikehus) mellan 1935-1945. Bland annat i Abrahamsberg, Traneberg och Dianavägen i Hjorthagen.
  • Gärdet - Ladugårdsgärde: Ett av de bästa exemplena på tidig funkis. Området byggdes efter en stadsplanetävling 1931 och ansågs nyskapande med sina grönområden och sina fristående huskroppar med öppna istället för slutna kvarter. 
  • Södra ÄngbySedan 1987  är området klassat som riksintresse med kulturhistoriskt värde som ett gott exempel på funktionalism när det är som bäst. 
  • Världsarvet Skogskyrkogården: Området ritades av Gunnar Asplund och Sigurd Lewerens mellan 1917 och 1940. Här kan man följa Gunnar Asplunds utveckling som formgivare både med drag från Swedish Grace till sen funkis. 
Stilikon: Ingrid Bergman

Odödliggjord som Ilse Lund mot Humphrey Bogart i Casablanca (1942) och prisad för rollprestationen i Alfred Hitchcocks Spellbound. Ingrid Bergman, som i år uppmärksammas som affischnamn på Filmfestivalen i Cannes skulle ha fyllt 100 år i år. I höst kommer filmen om hennes liv, en dokumentär med namnet Jag är Ingrid Bergman, där rösten görs av stjärnskottet Alicia Vikander. För regi står Stig Björkman. "She had an extraordinary quality of purity and nobility and a definite star personality that is very rare."  skriver producenten David O. Selznick och det tycker jag representerar funkis på så bra sätt. 
 
Foto: Collage med bilder från Byggfabriken. Ann-Charlotte/Stiligahem.se