/ Stiligahem besöker... / Uppåt väggarna /

Primadonnalogen på Drottningholms slottsteater

Under 1700-talet var Kina en stor inspiration i svensk inredning. Vi avslutar miniserien på Stiligahem i Primadonnalogen på Drottningsholms slottsteater. Den handmålade papperstapeten är ett svenskt försök i att efterlikna kinesiska dito med Livets träd som motiv. 

 

Livets träd representeras i de flesta kulturer som en symbol för både odödlighet och evigt liv, även i den kinesiska. I Kinesiskt konsthantverk symboliseras frukt, blommor och träd olika aspekter av livet. Exempelvis står pionen för skönhet, rang, högre social status, lyx och överflöd medan fåglar symboliserar solen och Solens Rike, dvs Kina. Så det är inte konstigt att det just är pioner och fåglar som är motivet på tapeten i primadonnelogen. Logen ligger i direkt anslutning till scenen på Drottningholms slottsteater, allt för att "the leading lady" ska ha nära till sin entré.

 
Den vackra spisen i Gotlandssten är tillverkad av stenhuggaren Lars Hjortberg. 
 
Inredningen på Slottsteatern idag är inte helt olik den på 1700-talet. I inventarieförteckningen för primadonalogen inredd 1788 står det: ”Klädd med pappers Tapeter, 1 st Rullgardin af Blått Lärft, 3 st Brun målade Läderstolar, 1 st Brun måladt bord, 1 st Spegel med 2 glas och förgyld ram, 1 st Eldgaffel, 1 st Ljus stake af mässing med sax, 1 st Nattpotta, 1 st Gulmålad Stol med rödrutigt Lärfs öfverdrag, 1 st Enkelt Sängställe med Cattuns omhäng, 1 st Bolster med randigt wahr och Fjäder, 1 st Långdyna med do do och do, 1 st Örngåt med do do och do, 1 st Madrasse med Ryskt wahr och Tagel och 1 st Cattuns Sängtäcke. Källa: Svenska Interiörer av Maria-Isabel Hansson, Gustavian förlag. 
 Den lilla rokoko spegeln och byrån som finns i rummet idag har tillhört drottning Lovisa Ulrika.
 
Vad är det för fågel som är avporträtterad? Jag tror det är en Kingfisher, Kungsfiskare, som i kinesisk symbolik betyder fred och framgång. Det kan också vara en näktergal, förstås.  Källa: Nationsonline 
 
Vacker detalj där man också ser att tapetvåderna vändspikades 
 

Liten ordlista 1700-talet

  • Cattun/ Kattun är en äldre svensk benämning för bomull. Väven är något tyngre än såkallad kalikå, som är lättare. Cattunen är tung men kan också vara ett  tunnare glättigare mönstrat bomullstyg.  
  • Lärft är ett slätt, ofärgat tyg av lingarn
  • Wahr är ett bolster/dyna med fyllning av exempelvis dun.

 

Se mina tidigare inlägg

Foto: ann-charlotte, stiligahem.se
/ Stiligahem besöker... / värt en resa /

Drottningholms slottsteater

 
Drottningholms slottsteater är en av världens få bevarade 1700-tals scener som fortfarande är i bruk. Den är en del av UNESCOs världsarv och är ritad av arkitekten Carl Fredrik Adelcrantz 1762 för Adolf Fredrik och Lovisa Ulrika efter att den tidigare teaterbyggnaden på platsen brunnit ned. I juli 1766 var det premiär på teatern för första gången. Sedan dess har det blivit många föreställningar här. I stiligahems miniserie om Drottningholms slottsteater har turen kommit till själva teaterlokalen. 
 

Adelcrantz hade erhållit goda vitsord för sin interiör av Confidencen (från 1753) vid Ulriksdals slott och sågs lämpad att denna gång även rita en ny teaterbyggnad. Adlercrantz var engagerad på många olika sätt i projektet. Bland annat bidrog han själv ekonomiskt till bygget av ”Comedie huset” bland annat genom en förskottsbetalning han sedan aldrig återsåg. Han belönades med titeln friherre. I egenskap av teaterdirektör senare, tilldelades han en egen svit bestående av förmak, sänkammare och domestikrum i bottenvånningen på huset. Efter Gustav III:s död 1792 föll teaterbyggnaden i glömska. Teaterlogerna användes periodvis som bostad. Det var först när litteraturhistorikern Agne Beijer återupptäckte den orörda 1700-talsteatern på 1920-talet som scenen öppnades upp ett knappt årtionde senare. 

Den vackra handmålade scenografin används fortfarande på slottsteatern. 
Så här ser det ut när man står på scenen och blickar ut. "Scenen har ett genialt maskineri, helt i trä, som än idag drivs för hand. Gångspel, valsar, trummor, block, rep och motvikter får det stora maskineriet att arbeta. Det finns ett trettiotal scenbilder bevarade - en kulissvärld anpassad till 1700-talets repertoar" står det att läsa på slottsteaterns hemsida.
Den publika entrén upp till Teater Salongen. 
Vackra 1700-tals kostymer skapar den rätta atmosfären
Gripsholmsstol i grått
Detalj av herrkläder från 1700-talet.

Se mina tidigare inlägg

 

Foto: Ann-Charlotte, stiligahem.se

Drottningholm: Tapeterna i teaterlogerna

Drottningholms Slottsteater har Sveriges största samling av papperstapeter från 1700-talet. Tapeterna finns i åtta skådespelarloger högst upp, två bakom scenen samt i Armfeldts våning och i karusellrummet. Hit har många kommit för att studera och låta sig inspireras av 1700-talet och flera av tapeterna här är kända genom nytryck och reproduktioner. Jag hade förmånen att vara med på en av de speciella tapetvisningarna på teatern i oktober. Det här är det första inlägget i en miniserie i tre om Drottningholms slottsteater de nästkommande söndagarna. 

 

Mönsterpassning var inget som 1700-talsmänniskan var särskilt brydd om. Till och med i kungliga miljöer fick tapeterna hänga i ojämna våder och med färgskvättar lite här och där. Det är kunskap som denna detalj som gör att jag gång på gång hittar nya ämnen att utforska. Det är när man förstår bredden och djupet av en tidsperiod, som man kan förstå stilhistoria och dess utveckling. Så här kommer en liten snabblektion i tapetens historia, till bilder från Drottningholms vackra slottsteater.

 

Tapetens historia i Sverige

Från början var syftet med tapeter helt enkelt att hålla värmen i huset, och förbehållet de förmögna bland adeln och borgarna. Den äldsta bevarade tapeten i Sverige är från 1570-talet och hittades i Rosenvingeska huset i Malmö. Under stormaktstiden på 1600-talet målade man direkt på väggen, men det var också vanligt med tapeter. De dyrbara väggbeklädnaderna bestod oftast av förgyllt läder, gyllenläder, eller målad textilväv, exempelvis i siden. De första papperstapeterna var ett försök till att efterlikna just gyllenläder.

Mot slutet av 1700-talet och i takt med att papperstapeterna blev vanligare spred sig användandet. Delarna, ofta gjorda på arkpapper, som limmades och syddes ihop med grov lintråd i hela våder innan de spikades upp. Man vek in överflödet både upptill och nertill och så fast i väggen. I kanterna vändspikade man, dvs. spikade på avigsidan innan man vek tapeten och passade in mönstret.

Det var först när tapeterna började masstillverkas som man limmade upp tapeterna. Cellulosalimmet kom på 1930-talet. Fram till 1850 handtrycktes all tapet i Sverige med schabloner eller blocktryck. Först i slutet av 1800-talet blev det möjligt att massproducera tapeter genom valstryck. Tapeter blev tillgängligt för alla och vid förra sekelskiftet var det vanligt att man tapetserade om ofta.

Karusellrummet (även bilden överst) på Drottningholms slott med ett bikupemönster i bakgrunden och blomrankor målade assymetriskt a la Rokoko.
 
På ovanvåningen finns en svit av rum, lik den åt arkitekten Adelcrantz på nedervåningen kallad Armfeldts våning, efter Gustaf Mauritz Armfeldt som var Gustav IIIs gunstling.
 
 
 Förlagan till Karlslund från Borås tapeter har hämtats från Drottningholms slottseater. 
I ett sånt här tråg använde man för att blanda färg eller lim till tapeter.
 
Tapeterna har blekts en hel del genom åren. I ett skåp i ett av rummen kan man se att färgen varit rosa. I några av rummen har man restaurerat tapeterna och man kan se dess ursprungliga färger, vilket var väldigt intressant. Däremot tar jag inte med dem i inlägget. Det är kanske på gränsen till för många bilder ändå - och flera av dem är kanske inte några mästerbilder direkt. Till mitt försvar kan jag säga att jag var på en officiell tapetvisning med tjugotalet andra besökare. 
Den här kinainspirerade papperstapeten på gul botten visar hur tapeterna gjordes av ark som limmades i hop till våder. 
 
 

1700-talstapeter

Alla tapeter på Drottningholms slottsteater är en blandning av tryck och handmålning, vilket också var det vanligaste metoden på 1700-talet. Under rokokoperioden är det mode med oregelbundna mönster men ju närmare den gustavianska perioden man kommer desto fler symmetriska linjer i form av ränder med blomsterslingor blir det i mönstret. Diagonala rutor med ornament i skärningspunkten var ett vanligt mönster under mitten av 1700-talet. 

I teaterlogerna på Drottningholms slottsteater finns också tapeter från 1800-talet, bland annat den här på grå botten med mönster i terracotta, gråblått, nougatfärgat och med detaljer i guld.  

1800-talstapeter

I början av 1800-talet förändrades så tapetmodet. Istället för mönster blev det populärt med enfärgade tapeter, enfärgad botten dekorerade med färg eller med bård.  Ultramarint var enormt dyrbart att framställa och fanns till en början bara i mycket förmögna hem. I mitten av 1800-talet valde adeln hellre guldtryck, eftersom vanligt folk hade tillgång till ultramarint. Schweinfurter grön var också en populär färg under tidigt 1800-tal. En dödligt vacker färg som tillverkades av arsenik. 1876 förbjöds försäljning av arsenikhaltiga varor. 

 

Tycke och smak har förändrats med åren. Idag skulle vi knappast välja en bård i rosa och grönt till en tapet med stora gula blommor som man gjort här på 1800-talet.

Foto: Ann-Charlotte Jönsson, stiligahem