/ Stiligahem besöker... / värt en resa /

Elin Wägners "Lilla Björka"

Vid en första anblick ser det ut som vilket rött torp som helst. Men Elin Wägners Lilla Björka är en arkitektonisk pärla av mästerarkitekten Carl Bergsten ritad på 1920-talet i bästa ”Swedish Grace” stil. Det är inte annat än att man förundras hur denna pärla blivit byggd här ute på den småländska landsbygden – och så säger det ju ganska mycket om Elin Wägner och hennes betydelse för Sverige. Så vem var hon?

 

”Nu råkar vi i detta lilla land vara så lyckligt lottade att här har levt en kvinna som tänkte längre, mer originellt och djärvare än de flesta andra samhällsfilosofer…Hon står på daggmaskarnas sida. Hennes tankar arbetar liksom under jorden” skriver Göran Greider i inledningen till samlingen Wägnerismer.

 

Elin Wägner (1882-1949) var författare och journalist född i Lund. Mötena inför artiklarna om Ellen Key samt Signe Bergman, förgrundsfiguren i Landsföreningen för kvinnlig rösträtt, ledde henne till ett livslångt engagemang för kvinnlig rösträtt och kvinnors lika värde, och hon verkade i internationella sammanhang. År 1909 representerade hon Sveriges kvinnliga fredsförening vid den Internationella kvinnorösträttsalliansens kongress i London och hon var en av ledamöterna som deltog i den internationella rösträttsrörelsens möte i Haag 1915. Hon var med på massmötet i Albert Hall i maj 1919 när Eglantyne Jebb startade Save the Children Fund och är en av de fem personer som bildar Rädda Barnen i Sverige med syfte att lindra nöden för barn under första världskriget. När Elin 1923 fått De Nios stora pris köper hon en bit mark i Värend, Småland i närheten av sin mors barndomshem. 

”Kvinnors reaktioner mot den behandling de varit utsatta för påminner om jorden. Båda tackar för god behandling med blom och frukt, båda svarar på hård behandling med torka och oginhet” Elin Wägner i Väckarklocka

Elin Wägner skrev 30-talet romaner och noveller med starka budskap om kvinnor, fred och miljö. I romanen ”Norrtullsligan” (1908), som först gavs ut som en följetong i Dagens Nyheter skriver hon om livet bland lågavlönade kvinnliga kontorister och i ”Helga Wisbeck” (1913), om en kvinnlig läkare som avstår från äktenskap och barn för att helt gå upp i sitt yrke. Frågan om kvinnans särart tog Wägner upp i debattboken Väckarklocka (1941) där hon bland annat drev tesen ”ju större kvinnligt inflytande desto mindre risk för krig”. ”Årets väckarklocka” delas sedan 1993 ut av Elin Wägner-sällskapet. Wägner valdes in i Svenska akademien år 1944 efter att ha skrivit en uppmärksammad biografi om Selma Lagerlöf.
 
"Det är en enorm uppgift att leta fram kvinnornas historia. Det är ett chiffer vars nyckel ligger i en förgången tid”
 
Hur kom det sig att Lilla Björka placerades i Värends socken?
Tanken på en bortglömd kvinnohistoria påverkade Wägner stort och det är ett återkommande tema i flera böcker, inte minst i Väckarklocka. ”Mäns och kvinnors historia är ju så sammanflätad som varp och inslag i en väv. Men det har lyckats göra en historia enbart av inslaget” skriver Elin i boken. Hon påverkades av berättelserna om urtidens "gynekokrati" i Kreta där moderskapet hölls för heligt. Den svenska motsvarigheten fanns i småländska Värend. I boken ”Tusen år i Småland” (1939) skriver hon berättelsen om Blendasägnen och den särskilda arvsrätt som råder i Värend. Värend, som är en del av Kronobergs län, är också den socken där Elins morfar var kyrkoherde och där Lilla björka ligger. 
 
Blendasägnen säger att kvinnorna i Värend, under ledning av Blenda, besegrat en dansk fiendehär genom att bjuda dem på gästabud, supa dem fulla och sedan döda dem. Värendsmännen var iväg på egna krigståg och därför var kvinnorna "lämnade åt sitt öde". Som en bekräftelse på kvinnornas storverk fick Värends kvinnor lika arvsrätt som männen och rätt att resa till kyrkan på sin bröllopsdag klädda i full stridsmundering ledsagade av pukor och trummor.  På kartan över Bråvalla hed i ”Suecia Antiqua et hodierna” tryckt 1693 förekommer Blendas namn.
Ett fantastiskt exempel på nyklassicistiska detaljer. Vackra färger och proportioner.
Detaljer som bara är så fina i all sin enkelhet.
 
Elin Wägners sovrum i rosa hade en sån härlig atmosfär och ljus. Här ville vi bara stanna.
 
Rundade hörn såg jag också på Ellen Keys Strand. Det var en ganska vanlig detalj under jugendperioden. Det som är spännande här är att huset både andas 1910 talets jugend och 20-tals klassicism.
 
Gästrum med blå väggar och tunna ljusa gardiner
En väckarklocka förstås.
 Linneförrådet med sin rosa insida och snygga beslag. Jag kan ju nörda in på detaljer som dessa.
Salen med sitt silverfärgade tak är en cool detalj.
Vid en första anblick ett klassiskt torp, men lunettfönstrena och pelarna vid uteplatsen avslöjar att det här är ett hus från 20-talet och inte äldre.
Den svarta kuben till vänster var Elin Wägners skrivstuga och ritad av ingen mindre än glaskonstnären Simon Gate.
Bubblande cider framför Elin Wägners skrivstuga.
Mitt härliga tjejresegäng från studietiden i Växjö. Det har blivit en hel del tjejresor sedan vår första 1987.
 

Det går att skriva så mycket om Elin Wägner. Hon var en fantastisk person och inspirationskälla. Här kan du läsa mer: 

Foto: Ann-Charlotte Jönsson, stiligahem
/ Stiligahem besöker... / Uppåt väggarna /

Primadonnalogen på Drottningholms slottsteater

Under 1700-talet var Kina en stor inspiration i svensk inredning. Vi avslutar miniserien på Stiligahem i Primadonnalogen på Drottningsholms slottsteater. Den handmålade papperstapeten är ett svenskt försök i att efterlikna kinesiska dito med Livets träd som motiv. 

 

Livets träd representeras i de flesta kulturer som en symbol för både odödlighet och evigt liv, även i den kinesiska. I Kinesiskt konsthantverk symboliseras frukt, blommor och träd olika aspekter av livet. Exempelvis står pionen för skönhet, rang, högre social status, lyx och överflöd medan fåglar symboliserar solen och Solens Rike, dvs Kina. Så det är inte konstigt att det just är pioner och fåglar som är motivet på tapeten i primadonnelogen. Logen ligger i direkt anslutning till scenen på Drottningholms slottsteater, allt för att "the leading lady" ska ha nära till sin entré.

 
Den vackra spisen i Gotlandssten är tillverkad av stenhuggaren Lars Hjortberg. 
 
Inredningen på Slottsteatern idag är inte helt olik den på 1700-talet. I inventarieförteckningen för primadonalogen inredd 1788 står det: ”Klädd med pappers Tapeter, 1 st Rullgardin af Blått Lärft, 3 st Brun målade Läderstolar, 1 st Brun måladt bord, 1 st Spegel med 2 glas och förgyld ram, 1 st Eldgaffel, 1 st Ljus stake af mässing med sax, 1 st Nattpotta, 1 st Gulmålad Stol med rödrutigt Lärfs öfverdrag, 1 st Enkelt Sängställe med Cattuns omhäng, 1 st Bolster med randigt wahr och Fjäder, 1 st Långdyna med do do och do, 1 st Örngåt med do do och do, 1 st Madrasse med Ryskt wahr och Tagel och 1 st Cattuns Sängtäcke. Källa: Svenska Interiörer av Maria-Isabel Hansson, Gustavian förlag. 
 Den lilla rokoko spegeln och byrån som finns i rummet idag har tillhört drottning Lovisa Ulrika.
 
Vad är det för fågel som är avporträtterad? Jag tror det är en Kingfisher, Kungsfiskare, som i kinesisk symbolik betyder fred och framgång. Det kan också vara en näktergal, förstås.  Källa: Nationsonline 
 
Vacker detalj där man också ser att tapetvåderna vändspikades 
 

Liten ordlista 1700-talet

  • Cattun/ Kattun är en äldre svensk benämning för bomull. Väven är något tyngre än såkallad kalikå, som är lättare. Cattunen är tung men kan också vara ett  tunnare glättigare mönstrat bomullstyg.  
  • Lärft är ett slätt, ofärgat tyg av lingarn
  • Wahr är ett bolster/dyna med fyllning av exempelvis dun.

 

Se mina tidigare inlägg

Foto: ann-charlotte, stiligahem.se
/ Stiligahem besöker... / värt en resa /

Drottningholms slottsteater

 
Drottningholms slottsteater är en av världens få bevarade 1700-tals scener som fortfarande är i bruk. Den är en del av UNESCOs världsarv och är ritad av arkitekten Carl Fredrik Adelcrantz 1762 för Adolf Fredrik och Lovisa Ulrika efter att den tidigare teaterbyggnaden på platsen brunnit ned. I juli 1766 var det premiär på teatern för första gången. Sedan dess har det blivit många föreställningar här. I stiligahems miniserie om Drottningholms slottsteater har turen kommit till själva teaterlokalen. 
 

Adelcrantz hade erhållit goda vitsord för sin interiör av Confidencen (från 1753) vid Ulriksdals slott och sågs lämpad att denna gång även rita en ny teaterbyggnad. Adlercrantz var engagerad på många olika sätt i projektet. Bland annat bidrog han själv ekonomiskt till bygget av ”Comedie huset” bland annat genom en förskottsbetalning han sedan aldrig återsåg. Han belönades med titeln friherre. I egenskap av teaterdirektör senare, tilldelades han en egen svit bestående av förmak, sänkammare och domestikrum i bottenvånningen på huset. Efter Gustav III:s död 1792 föll teaterbyggnaden i glömska. Teaterlogerna användes periodvis som bostad. Det var först när litteraturhistorikern Agne Beijer återupptäckte den orörda 1700-talsteatern på 1920-talet som scenen öppnades upp ett knappt årtionde senare. 

Den vackra handmålade scenografin används fortfarande på slottsteatern. 
Så här ser det ut när man står på scenen och blickar ut. "Scenen har ett genialt maskineri, helt i trä, som än idag drivs för hand. Gångspel, valsar, trummor, block, rep och motvikter får det stora maskineriet att arbeta. Det finns ett trettiotal scenbilder bevarade - en kulissvärld anpassad till 1700-talets repertoar" står det att läsa på slottsteaterns hemsida.
Den publika entrén upp till Teater Salongen. 
Vackra 1700-tals kostymer skapar den rätta atmosfären
Gripsholmsstol i grått
Detalj av herrkläder från 1700-talet.

Se mina tidigare inlägg

 

Foto: Ann-Charlotte, stiligahem.se