/ Nu och då /

Nu och då: William Morris och H&M

(null)
Arts and Crafts-rörelsen, där William Morris var en av förgrundsfigurerna, propagerade kvalitet och hantverk i vardagsvaror för den vanliga människan. På många sätt är det därför lite paradoxalt att det anrika brittiska företaget väljer att samarbeta med H&M  Det har blivit dags för nu och då, där jag ger en historisk bakgrund till nutida företeelser.
 
Under det förra sekelskiftet fanns det lite förenklat två stora konstnärliga riktningar. De som älskade allt vad industrialismen kom med. Maskinerna och teknikens möjligheter som bland annat innebar konfektionsindustri och massproduktion. Bland förespråkarna fanns bland annat Walter Gropius, dvs Bauhausrörelsen och Charles-Édouard Jeanneret, a.k.a Le Corbusier. Eftervärlden ser fantastisk formgivning, men bakom den fanns kontroversiell industriromantik bäst sammanfattat i Le Corbusiers "Une maison est une machine-à-habiter", ett hus är en maskin att bo i. 

Den andra riktningen förordade kvalitet, hantverksskicklighet och personlig design. Arts and crafts movement kom som en reaktion mot slutet av 1800-talets nyrenässansmöbler som hämtade stilinspiration från renässansen i massproducerade möbler. Arts and craftsförespråkarna förordade vackrare vardagsvaror och personliga hem. Kvalitet och hantverk var nyckelord. Den svenska nationalromantiken, arkitekturpärlor som Lärkstaden i Stockholm och Art Noveau samt Jugendrörelsen var alla inspirerade av infallsvinkel. Även pre-rafaeliterna och Bloomsbury-gruppen hörde till den här riktningen. I Sverige bland annat Ellen Key och Elin Wägner 

En av förgrundsgestalterna var den brittiske konstnären och författaren William Morris. Idag är han mest känd för sin vackra mönsterskatt, men själv såg han sig främst som socialist. Det konstnärliga var en följd, snarare ett uttryck för den politiska åskådningen. Målsättningen var alltså att skapa överkomliga och vackra föremål för den vanliga människor. I praktiken var det bara ett fåtal ur de övre klasserna som hade råd med hantverket. Ni kan förstå att jag höjde ögonbrynen när det stod klart att H&M skulle samarbeta med William Morris. Va? H&M står för allt det som William Morris arbetade emot, eller? Kanske tänker förvaltarna av Morrisarvet att hans grundtanke att ge vanliga människor möjlighet att äga en bit kvalitetsmönster efter hundra år.
  (null)

Morris och strömningarna från förra sekelskiftet är minst sagt i ropet just nu. Och vad kommer att hända nu när tusentals vanliga människor går klädda i den exklusiva mönsterskatten? Den ena sidan av mig vill lägga beslag på ett eller två plagg i mönstret Pimpernell. Den andra sidan ogillar hetsen kring släppen som uppmanar till ogenomtänkt konsumtion. Någon hets under släppet bidrog jag inte till, däremot blev jag väldigt glad när jag några dagar senare i förbifarten kunde lägga beslag på ett plagg jag behövde, en klänning. Jag har funderat en hel del på mönstret Pimpernell som kuddar eller rullgardin i vårt sovrum på landet, men ännu inte slagit till. Och nu låter jag tanken vila ett tag till.  
 






Kommentarer (1)
William Morris / art nouveau / arts and crafts / nationalromantik
/ Nu och då /

Nu och då: Kraften över gränser och kulturer

(null)

Det är tack vare den här kvinnan, Bertha Lutz, som det står i stadgarna att också kvinnor kan sitta i FNs styrelse. "All men" inbegriper väl kvinnorna menade motståndarna och fick svar på tal av Bertha   "Kvinnor har kämpat i årtionden för sina rättigheter. Varför skulle de behöva kämpa så om det inte var nödvändigt" 


Jag lyssnade på ett föredrag av Rebecca Adami, forskare i pedagogisk filosofi med inriktning på mänskliga rättigheter i Stadsbibliotekets rotundan i förra veckan. Hon har forskat i FNs arkiv om tillkomsten av de mänskliga rättigheterna och  lyfter nu fram kvinnans roll i tillkomsten, bland annat i en bok som kommer ut i höst och genom ett event vid FNS högkvarter i december. Jag blev väldigt berörd av föredraget, för det visar vad människan kan åstadkomma när vi enas istället för smutskastning. Så det fick bli ett lite "out of topic" blogginlägg under rubriken nu och då. 


Bertha var inte ensam och kanske inte heller den som hade mest inflytande.  Sammanlagt åtta kvinnliga FN delegater bland drygt 400 män påverkade innehållet i de mänskliga rättigheterna. 


Antalet kvinnorna var få. De släppte fokus på skillnader i religion och kulturella uttryck och stred tillsammans för en gemensam sak, ett ord. Så kraftfullt.  


Idag på 2010-talet är det kvinnor i "väst"  som högljuddast  står upp för kvinnans jämställdhet. Jag tänker närmast på "pussy-riot" och metoo-rörelsen. Då på 40-talet var kraftfullaste rösterna från kvinnor i slöja och från det vi idag benämner utvecklingsländer. Det får mig att tänka på vad världen förändrats sedan 40-talet. Och vad mycket som inte ändrats. Jag blir påmind om att inte ska ta självklara saker för givna. Att frihet kan försvinna.  Att faktiskt värna om dem genom att påminna om att det faktiskt inte är självklart med yttrandefrihet, tryckfrihet och demokrati. Och att frågor jag brinner för, som att synliggöra funktionsnedsättningar tillexempel, är så viktigt. 


Jag skänker en tacksamhetens tanke till mina medsystrar från Indien, Pakistan, Israel, flera sydamerikanska länder, mellanöstern och även USA som sett till att den första artikeln så kraftfullt deklarerar "All human beings are born free and equal in dignity and rights"  och inte bara "All men". Ett inledande ord kan tyckas futtigt men tänk vilken skillnad det gör för hela budskapet. Kvinnorna stod upp för och fick igenom ord på ytterligare ställen, men inte på alla. 



Under kategorin "nu och då" filosoferar jag kring olika fenomen och ger en historisk koppling. 
/ Nu och då /

Nu och då: Sladdlösa bordslampor

(null)

Med LED och andra snåla energikällor har fler och fler producenter skapat sladdlösa bordslampor som ett alternativ till stearinljus på bordet. Inte sedan slutet av förra sekelskiftet då petroliumlamporna stod på var mans bord har vi haft så många valmöjligheter. I kategorin nu och då tittar jag på feno men som återkommer i ny skepnad. Den här gången är det sladdlös belysning. Har du någon favorit?  (null) 
1. Carrie LED-lamp Vår tids olja är USB-kabeln. Den här lampan funkar att ta med sig till stranden såväl som till altanen och laddas med USB. Foto: Menu 
(null)

2. Lumio. En bok och en lampa i ett. Genialisk av Max Gunawan. Den här blev "love at first sight" och jag skulle kunna tänka mig den på mitt Tatibord, men min klåfingriga son skulle nog inte kunna hålla fingrarna borta. Nordiska Galleriet.
(null)
3. Neoz cordless lamps. På the Galley, Sketch i London (översta bilden) och på The Berkeley (ovan) använder man bordslampor från australiensiska Neoz istället för levande ljus. Företaget har cirka 20 olika varianter och jag gillar de här minivarianterna av klassiska lampformer bäst. Foto: Stiligahem.se
(null)
4. Patina oljelampa. Det finns förstås moderna sladdlösa lampor på olja eller petrolium. En av dem som jag gärna kunde tänka mig i grupp på ett bord är Klongs Patina i flera olika storlekar. Foto: Klong
(null)

5. Petronella oljelampa. Henning Koppels petroliumlampa ritades 1962 för sitt sommarställe. Det är en av de vackraste, kanske också för att jag minns det fina ljuset från mitt barndomshem. Mellan 1965-2006 producerade Louis Poulsen lampan. Foto:  Novac Vintage


Då: klassisk fotogenlampa (null)
En klassisk fotogenlampa som den sett ut sedan slutet av 1800-talet. Foto: Lampfabriken