/ Nu och då /

Då och nu: Royal Copenhagen Blomst


Royal Copenhagen är himla duktiga på att ta tillvara på sin historia och modernisera klassikerna. Den vackra klassiska Musselmalet (Blue Fluted), blev i händerna på Karen Kjældgård-Larsen år 2000 till servisen Mega och nu släpptes Blomst som är ritad av konstnären Wouter Dolk. Inspirationen är hämtad från Blå Blomst som är ett av Royal Copenhagens tidigaste mönster. Både den och Musselmalet har funnits med sedan verksamheten öppnade år 1775, för 240 år sedan. Vad kan du om Den Kongelige Porcelænsfabrik och den nya serien Blomst? Häng med.
 
Collage: Stiligahem.se
 
Blomst - Wouter Dolk (2018)
Det välkända mönstret nummer 2 av Blå blomst, på engelska Blue Flower, ritades 1779 har varit utgångspunkten för den holländska konstnären Wouter Dolk när han skapade den nya serien Blomst. Arbetet med att ta fram serien har tagit mer än fem år och konstnären har gjort fina avvägningar mellan tradition och modernitet, eller som konstnären själv beskriver den "Ett samspel mellan form och dekoration".   Blå Blomst fanns också med från fabrikens begynnelse.
 
Foto: Pressbild "Blomst" publicerad med tillstånd från Royal Copenhagen
  (null)

Så blev Den Kongelige Porcelainsfabrik Royal Copenhagen
Det var keramikern och apotekaren  F.H. Müller som starkt inspirerad av tyska Meissen såg till att Danmark fick sin första porslinsfabrik år 1775. Meissen (1710) var förövrigt den första Europeiska fabriken som tillverkade porslin. Redan från början var Kong Christian 7 engagerad och aktieägare i det som hette Dansk Porcelins Fabrik. Det var först när fabriken hamnade i ekonomiska bekymmer 1779 som den danske kungen och kanske främst änkedrottningen tog över och det blev Den kongelige Porcelainsfabrik. Det var i samband med det som märkningen med de tre vågorna kom till efter änkedrottning Juliane Maries förslag.
 
Vågorna symboliserar Danmarks tre vattenvägar; Öresund, Stora Bält och Lilla Bält. Från början producerade man porslin med dekor i blått eller rött, bruksporslin såväl som fint vitt porslin.1985 fusionerade "det kongelige" med Holmegaard (glas) och två år senare med den andra stora danska keramikfabriken Bing & Grøndahl och blev Royal Copenhagen
 
Den danska kungafamiljen har sedan starten varit stor kund och fabrikens egen pr-byrå genom att både köpa för eget bruk och för att ge bort som present till prominenta gäster. Den flottaste presenten gjorde fabriken världsberömd. Flora Danica  beställdes av Frederik VI, då kronprins, som en gåva till kejsarinnan Katarina II av Ryssland. Den första delen gjordes 1788 och den sista 1803. Den bestod då av sammanlagt 1802 delar med flerfärgade handmålade motiv hämtade från kopparsticken ur boken Flora Danica. Katharina levde längre när servisen var klar och därför finns stora delar av utsprungsservisen i Christian 7s Palae i Köpenhamn.
 
 
Collage: Stiligahem.se
 
Musselmalet: Den Kgl. Porcelainsfabriks äldsta mönster är det musselmalede, kopierat efter Meissens Muschelrand, som i sin tur är kopierad från Kina. Mussel betyder just det, mussla och kanske är det den blå akvarelliga känslan i det handmålade för tankarna till blåmusslor, men det är en spekulation.
 
På 1880-talet fick Musselmaletservisen sitt nuvarande utseende, genom fabrikens konstnärlige ledare och förnyare Arnold Krog, i tre varianter; rifflet , halvblonde, dvs halvspets, och helblonde, med hålad spetskant. På engelska heter servisen "Fluted" och finns i plain, half lace och full lace. Mussel Mega ritades av Kjældgård-Larsen (2000) och Elements som finns i flera olika färger ritades av Louise Campbell (2013).

/ Nu och då /

Nu och då: Knytblusen

(null)

Gustav lll bar gärna en rosettliknande kravatt i halsen. Aldrig kunde han väl ana att den akademi han bildade år 1786 skulle symboliseras av just av en rosett år 2018. Att Sara Danius valt att använda knytblus är ett medvetet val, inte bara för att hon klär i det, utan för att hon kan sin historia. 

Knytblusens ursprung i form av en kravatt kan spåras till 1630-talet då kroatiska militärer till häst ville imponera på den franske kungen Louis XVI: Voilá la Cravatte. Rosettrenden spred sig över hela Europa till bland annat Gustav lll. Från den utvecklade britterna sin "tie". Vid 1800-talets mitt, tänk Colin Firth i Pride&prejudice, kom kravatten åter i ropet - fortfarande endast för män. 
(null)
Kravatt från 1800-talet
Det var först på 60-talet som kvinnorna började använda knytblusar i samband med att fler och fler kvinnor började synas i ledande positioner i USA. Vad kunde passa som kvinnlig slips till kavajen?  Den slipsliknande halsrosetten "girlie tie" kom snart att kallas "pussy bow blouse" och då syftade man inte på katt, utan på att den frodiga rosetten liknade kvinnans könsorgan. 
(null)
Väldigt mycket 80-tal över den skulderblads silhuetten. 
Under 80-talets yuppie-era blev det åter populärt med knytblusar, krås och brosch samt sidenband i halsen på kvinnor. Jag minns själv att jag bar ett turkosfärgat sidenband i halsen till min skjorta och gubbyxor med hängslen. Knytblusmaffian var ett uttryck som användes för kvinnor med makt. 
(null)
Nancy Och Ronald Reagan. Foto: wally McNamee
Margret Thatcher, Nancy Reagan, Antonia Axelsson Johnsson, Annika Falkengren och Sara Danius är kända knytblusbärare.Melania Trump  har också uppmärksammats för det.  Det långa pärlhalsbandet eller scarves är väl också att anse som kvinnliga slipsattribut. 
(null)
Sara Danius och Per Engsheden på Elle-galan 2017. Foto: Frank Nordenberg






/ Nu och då /

Då och nu: Symbolens betydelse från tigrar till lejon

 
Globen, Stadshuset, det nu försvunna Slussen och det svartvita trekantade mönstret på Sergels torg är symboler för Stockholm. Det är former som är unika i sitt slag. De har alla en tydlig och egen design. Igenkänningsbar. Men också något mer. De identifierar och definierar platsen och inrymmer något vi kollektivt är stolta över. Den senaste veckan har Stockholm fått en ny symbol - Stockholmslejonet! I tusentals bilder på nätet har Drottninggatans betonglejoninnor fått representera alla känslor. Vi har mött den blomsterdraperades blick och vågat se både sorg och rädsla men också hjälpsamhet, öppenhet och mod. En midsommarjungfru och en sarkofag på en och samma gång. Ett trafikhinder som är något mer. En symbol för det öppna samhället.
 
"Betong är en fantastisk formbar massa med stor hållfasthet och tyngd. Den åldras också på ett intressant sätt, under inverkan av vädrets makter. Även människors nötande närhet kan vara positiv, vilken man kan se på de lejon som ligger på Drottninggatan i Stockholm och som blivit blanka som polerade stenar i vissa lägen.", säger Anders Årfelt, skulptören bakom Drottninggatans Stockholmslejon i betong.
Foto: Stockholmslejonet i miniatyr från Designtorget
1995 skapade Anders Årfelt Drottninggatans betonglejon som sedan ett år tillbaka säljs i miniatyr av Designtorget. Stockholm var inte först. Två år dessförinnan hade Årfelt i samarbete med Gotlands kommun och Skanska tagit fram trafikhinder i form av en bagge och en tacka. Jag har inte tänkt på de där lejonen alls, tills idag då jag plötsligt såg miniatyren hos LiseLotte. Jag kände att jag också ville äga ett sånt lejon, som en amulett här hemma. En symbol för öppenhet och frihet och Stockholm. Jag är nog inte ensam om det.
 
Vi byter den vaksamma tigern mot det öppna lejonet
Vi svenskar har en fäbless för exotiska kattdjur. Hösten 1941 lanserades ett annat kattdjur som symbol för Sverige; En svensk tiger. Bilden av den blågul-randiga tigern ritad av Bertil Almqvist blev en symbol för Statens informationsstyrelses (SIS) "Vaksamhetskampanj". Sverige var vid den tiden omgiven av krigförande och ockuperade länder och syftet med kampanjen var att mana allmänheten till tystnad om sådant som kunde skada neutraliteten. Den bilden har präglat vårt lands hållning sedan dess. Tills nu. I alla fall för mig. Den nya symbolen för Sverige, öppnar munnen och ryter ifrån. Stockholmslejonet är den nya symbolen, i allafall för min stad. Den är dessutom en nygammal symbol.
Foto: Stockholmslejonet i miniatyr från Designtorget
Lejonet har i alla tider symboliserat mod, styrka och ädelmod. Det finns lejon i svenska riksvapnet sedan 1478, som i sin tur har sitt ursprung i Folkungaättens vapensköld. Lejonen har varit en del av kungavapnet från det att Birger Jarls son Magnus Ladulås blev Sveriges första kung år 1275. Det kan tyckas lite märkligt med ett kattdjur från varmare länder som symbol vid den tiden. Inte minst eftersom det knappast var någon levande här i den kalla Norden sett ett riktigt lejon. Lejonet är likväl symbolen för Sverige och också Kungliga huvudstaden. Det är sen gammalt. Och nu känns det aktuellt igen.