/ Inspiration: stiliga hem / Min guide till... /

Kärleken till engelskt rött

Det var för att immitera mahogny som man började måla möbler i den färg vi kallar engelskt rött, och som har bränd terra som pigment. Ek- eller mahognyimitation blev vanliga under 1800-talets andra hälft. Med immitationsmåleriet ville man efterlikna dyra och ädlare träslag. Engelskt röd, denna mytomspunna färg som liksom guldockran varit populär på snickerier/möbler från 1700-tal och framåt. Mycket vacker ihop med både kallgrå och varm grå toner. 
 
Stockholms länsmuseum kan man läsa mer om snickerier 
 
 
Foto: ann-charlotte jönsson, stiligahem.se
/ Min guide till... /

Min guide till: Vårens utställningar i Stockholm

Den här våren finns det så mycket spännande utställningar man helt enkelt inte får missa i Stockholm i vår. Jag som älskar att nörda ner i olika ämnen får alltid en härlig energidos av utställningar. Och den här våren bjuder på mycket jag vill se och göra. 
 
Waldemarsudde visar Joan Miró - Vardagslivets poesi
Den spanske surrealisten Miró var en av mina första stora konstnärskärlekar som barn. Jag gillar särskilt hans lekfulla krumilurer och skulpturer och har förstås besökt Fundacíó Joan Miró i Barcelona. På Waldemarsudde blir det en stor utställning med både målningar, teckningar, skulpturer och affischer med särskilt fokus på den konstnärliga arbetsprocessen och hans sociala engagemang. Waldemarsudde | 11 februari-4 juni 2017 | Joan Miró, The first spark of day ll. Akryl och olja på duk, 146 x 114 cm. Fundacíó Joan Miró, Barcelona. © Successió Miró, 2017.
 
Millesgården visar Gerda Wegener and The Danish Girl
Berättelsen om den danska konstnärinnan Gerda Wegeners liv med landskapsmålaren och transpersonen Einar Wegener/Lili Elbe blev filmen "The Danish girl" med svenska Alicia Vikander i huvudrollen. Konstmuseet Arken har producerat utställningen med fantastiska målningar föreställande eleganta och sensuella kvinnor, ofta med maken som modell. Millesgården | 4 februari-14 maj 2017| Gerda Wegener, Lili med solfjäder, 1920. Foto: Morten Pors
 
Nationalmuseum Design på Kulturhuset visar Eero Aarnio
Stiligahem-läsare är nog redan insatta i Aarnios härligt lekfulla möbler som utmanar begreppet möbel. Jag visste faktiskt inte om att den här utställningen skulle öppna när jag skrev om Eero Aarnio för någon månad sedan. Desto roligare blir det att få se hela hans produktion live. Nationalmuseum Design, Kulturhuset | 8 februari - 23 april| Interiör från utställningen Eero Aarnio på Designmuseet i Helsingfors. Foto: Paavo Lehtonen
Thielska Galleriet visar Art Noveau från Rörstrand
Kring sekelskiftet 1900 gjorde Rörstrands porslinsfabrik succé på utställningar världen över med sin konstkeramik i art nouveau eller jugendstil. Det var en tid då konst och vetenskap gick hand i hand in i ett nytt sekel. På fabriken strävade man mot nya tekniska och estetiska höjder. Konstnärer anställdes och nyheter infördes i rasande takt. På Thielska Galleriet visas  konstkeramik i effektfull iscensättning av blomsterkreatören Gunnar Kaj, som i många år ansvarade för blomsterarrangemangen för Nobelbanketten i Stockholms stadshus. Thielska Galleriet | 18 februari – 4  juni 2017 | Alf Wallander, vas eller blomkruka med tistelmotiv,1895, flintgods med underglasyrmålning. Foto: A. Brandeker
Antikmässan på Stockholmsmässan
En av årets höjdpunkter är Antikmässan här i Stockholm. Här hämtar jag inspiration, lär mig nya saker och titta närmare på hantverket och så brukar det också leda till något litet inköp. Det är helt klart en av årets höjdpunkter och snart är det dags igen. | Stockholmsmässan | 16-19 februari 2017. Foto: Collectors Award delas ut på Antikmässan
Tutankhamun på Magasin 9 i Frihamnen
Apropå antikviteter så har ni väl inte missat att utställningen Tutankhamun - graven och skatterna pågår i Stockholm? Utställningen på en unik inblick i de arkeologiska lämningarna från det forntida Egypten och man får följa med till hur det såg ut exakt vid upptäckten 1922. Upplev det magiska ögonblicket från upptäckten – precis som om du hade varit där själv. För den som gillar empireperiodens föremål är detta ett absolut måste. Det här är ju själva ur-empiren skulle man nästan kunna säga. | 26 november - April 2017 | Fotot föreställer Sarkofagerna i Tutankhamuns grav.
 

Drottningholm: Tapeterna i teaterlogerna

Drottningholms Slottsteater har Sveriges största samling av papperstapeter från 1700-talet. Tapeterna finns i åtta skådespelarloger högst upp, två bakom scenen samt i Armfeldts våning och i karusellrummet. Hit har många kommit för att studera och låta sig inspireras av 1700-talet och flera av tapeterna här är kända genom nytryck och reproduktioner. Jag hade förmånen att vara med på en av de speciella tapetvisningarna på teatern i oktober. Det här är det första inlägget i en miniserie i tre om Drottningholms slottsteater de nästkommande söndagarna. 

 

Mönsterpassning var inget som 1700-talsmänniskan var särskilt brydd om. Till och med i kungliga miljöer fick tapeterna hänga i ojämna våder och med färgskvättar lite här och där. Det är kunskap som denna detalj som gör att jag gång på gång hittar nya ämnen att utforska. Det är när man förstår bredden och djupet av en tidsperiod, som man kan förstå stilhistoria och dess utveckling. Så här kommer en liten snabblektion i tapetens historia, till bilder från Drottningholms vackra slottsteater.

 

Tapetens historia i Sverige

Från början var syftet med tapeter helt enkelt att hålla värmen i huset, och förbehållet de förmögna bland adeln och borgarna. Den äldsta bevarade tapeten i Sverige är från 1570-talet och hittades i Rosenvingeska huset i Malmö. Under stormaktstiden på 1600-talet målade man direkt på väggen, men det var också vanligt med tapeter. De dyrbara väggbeklädnaderna bestod oftast av förgyllt läder, gyllenläder, eller målad textilväv, exempelvis i siden. De första papperstapeterna var ett försök till att efterlikna just gyllenläder.

Mot slutet av 1700-talet och i takt med att papperstapeterna blev vanligare spred sig användandet. Delarna, ofta gjorda på arkpapper, som limmades och syddes ihop med grov lintråd i hela våder innan de spikades upp. Man vek in överflödet både upptill och nertill och så fast i väggen. I kanterna vändspikade man, dvs. spikade på avigsidan innan man vek tapeten och passade in mönstret.

Det var först när tapeterna började masstillverkas som man limmade upp tapeterna. Cellulosalimmet kom på 1930-talet. Fram till 1850 handtrycktes all tapet i Sverige med schabloner eller blocktryck. Först i slutet av 1800-talet blev det möjligt att massproducera tapeter genom valstryck. Tapeter blev tillgängligt för alla och vid förra sekelskiftet var det vanligt att man tapetserade om ofta.

Karusellrummet (även bilden överst) på Drottningholms slott med ett bikupemönster i bakgrunden och blomrankor målade assymetriskt a la Rokoko.
 
På ovanvåningen finns en svit av rum, lik den åt arkitekten Adelcrantz på nedervåningen kallad Armfeldts våning, efter Gustaf Mauritz Armfeldt som var Gustav IIIs gunstling.
 
 
 Förlagan till Karlslund från Borås tapeter har hämtats från Drottningholms slottseater. 
I ett sånt här tråg använde man för att blanda färg eller lim till tapeter.
 
Tapeterna har blekts en hel del genom åren. I ett skåp i ett av rummen kan man se att färgen varit rosa. I några av rummen har man restaurerat tapeterna och man kan se dess ursprungliga färger, vilket var väldigt intressant. Däremot tar jag inte med dem i inlägget. Det är kanske på gränsen till för många bilder ändå - och flera av dem är kanske inte några mästerbilder direkt. Till mitt försvar kan jag säga att jag var på en officiell tapetvisning med tjugotalet andra besökare. 
Den här kinainspirerade papperstapeten på gul botten visar hur tapeterna gjordes av ark som limmades i hop till våder. 
 
 

1700-talstapeter

Alla tapeter på Drottningholms slottsteater är en blandning av tryck och handmålning, vilket också var det vanligaste metoden på 1700-talet. Under rokokoperioden är det mode med oregelbundna mönster men ju närmare den gustavianska perioden man kommer desto fler symmetriska linjer i form av ränder med blomsterslingor blir det i mönstret. Diagonala rutor med ornament i skärningspunkten var ett vanligt mönster under mitten av 1700-talet. 

I teaterlogerna på Drottningholms slottsteater finns också tapeter från 1800-talet, bland annat den här på grå botten med mönster i terracotta, gråblått, nougatfärgat och med detaljer i guld.  

1800-talstapeter

I början av 1800-talet förändrades så tapetmodet. Istället för mönster blev det populärt med enfärgade tapeter, enfärgad botten dekorerade med färg eller med bård.  Ultramarint var enormt dyrbart att framställa och fanns till en början bara i mycket förmögna hem. I mitten av 1800-talet valde adeln hellre guldtryck, eftersom vanligt folk hade tillgång till ultramarint. Schweinfurter grön var också en populär färg under tidigt 1800-tal. En dödligt vacker färg som tillverkades av arsenik. 1876 förbjöds försäljning av arsenikhaltiga varor. 

 

Tycke och smak har förändrats med åren. Idag skulle vi knappast välja en bård i rosa och grönt till en tapet med stora gula blommor som man gjort här på 1800-talet.

Foto: Ann-Charlotte Jönsson, stiligahem