/ Lusthus /

Swedenborgs lusthus på Skansen

1740 stod det här lusthuset i naturvetaren, författaren och tänkaren Emanuel Swedenborgs (1688-1772) trädgård på en Malmgård på Hornsgatan i Stockholm. Enligt traditionen spelade just det här lusthuset en central roll i Swedenborgs andliga liv. Här ska många av hans visioner och andliga samtal ägt rum. Sedan 1896 är huset placerat i en himmelskt betagande miljö, nämligen som fond till Skansens fantastiska rosengård. Det är en av mina absoluta favoritplatser i Stockholm  dit jag ofta beger mig i juli när rosorna blommar. 
 
Rosengården är ritad av den historiskt kunnige trädgårdsarkiteten Walter Bauer på 60-talet och för tio år sedan gjordes en nyomläggning av de sexton kvarteren. Sedan dess är det en fantastisk blomsterprakt här. Tolv av kvarteren är helt kvadratiska och omges av lågt klippta buxbomshäckar. De övriga fyra är rektangulära. På sommaren ställs fyra vita marmoränglar ut i kvarteren. De fyra symboliserar de fyra elementen, luft, eld vatten och jord. 
 
Lusthuset är väldigt sällan öppet, men i huset finns det både möbler och en orgel från Swedenborgs tid, vilket gör besöksmålet på Skansen till lite av en vallfärdsort för Swedenborgianer världen över. Swedenborg såg trädgården bokstavligen som ett paradis, en lustgård där planterandet blev en symbolik för återfödelse. Så det är inte mer än rätt att lusthuset är placerat här.
 
Så här såg Swedenborgs trädgård ut. Lusthuset var ihopbundet med ett bibliotek på den södra sidan, som var som ett slags tempel för Swedenborg. Björn Sahlin har skrivit om Swedenborgs trädgård i kvarteret Mullvaden på söder. För den som är historiskt intresserad av trädgårdar är det mumma att läsa om hur trädgården var planerad. Illustration: ur Björn Sahlins skrift om Swedenborgs trädgård 
 
Flera inlägg om lusthus
En del drömmer om växthus, men jag drömmer om ett eget lusthus i en framtida trädgård. Det är något med lusthus som fångar mitt intresse och nyfikenhet. Jag har skrivit om dem många gånger förut, men nu har jag skapat en egen kategori och flyttat över mina tidigare inlägg. Hoppas du gillar dem. 
 
 De gula hus i olika kulörer vi så starkt förknippar med Stockholm är inget annat än en imitation av sandstensfasaderna på kontinenten som blev så populär på 1700-talet.Swedenborgs lusthus är på så sätt också ett bra exempel på färgsättning vid den tiden med den stenimiterade grå färgen och i kombination med bruna detaljer. Det här är ett alldeles bedårande symmetriskt lusthus.
 
 Foto: Ann-Charlotte Jönsson, stiligahem.se
 
/ Arkitektur / Lusthus /

Lusthus: Kinesiska pagoden i Hagaparken

Kina var högsta mode under 1700-talet. Ostindiska kompaniets resor och handeln med Kina bidrog i allra högsta grad till det stora intresset för kinesisk kultur. Redan i landskapsarkitekten Fredrik Magnus Pipers generalplan över Hagaparken finns ett kinesiskt lusthus utritat. Men uppdraget att utforma den fick Louis Jean Desprez år 1788.

Den kinesiska pagoden är en öppen åttkantig paviljong med ett böljande plåttak uppburet av färgglada träkolonner. Varje hörn pryds av drakhuvuden, ursprungligen gjutna i bly. I drakhuvudet fanns det tidigare små mässingsklockor som pinglade i vinden. Några äldre drakhuvuden i ek kan man beskåda i Haga parkmuseum i Koppartälten.

Mitt i rummet fanns det ursprungligen ett stort åttkantigt bord. Runt templet stod piedestaler som bar upp kinesfigurer. Dessa finns inte kvar här, men stenplattorna kring templet vittnar om dess placering.

Kraftfull och härlig färgsättning på det kinesiska templet
 
 
Det här är Turkiska kiosken i Hagaparken. Vill du veta mer?
Foto: Ann-Charlotte Jönsson, stiligahem
/ Arkitektur / Lusthus /

Lusthus: Turkiska kiosken i Hagaparken

Exotiska lusthus och genomtänkta siktlinjer var viktiga inslag i den engelska parken. Lusthusen och fåfängorna placerades med stor medvetenhet och fick gärna ligga lite undanskymt. Tanken var att man skulle lockas att vandra vidare mot det man skymtade på avstånd. På många platser i Hagaparken har träd och skog vuxit sig så stora under de 200 år som gått sedan parkens tillkomst att många av vyerna har vuxit igen. Men siktlinjen till den turkiska kiosken och det kinesiska templet finns kvar, precis som arkitekten Fredrik Magnus Piper tänkt. I morgon visar jag det kinesiska templet. 
Den turkiska kiosken är det enda av Fredrik Magnus Pipers många förslag till byggnader som faktiskt blev av. Och det efter att Gustav III bett Piper rita om lusthuset ett antal gånger. Vid en specifik plats i Hagaparken ser man den kinesiska pagoden på en kulle åt vänster och den turkiska kiosken åt höger i exakt samma vinkel. Fredrik Magnus Pipers siktlinjer höggs ut för att synliggöra vissa byggnader och intressepunkter och skulle samtidigt tjäna som utsiktspunkter. Siktlinjerna hålls än i dag fria genom gallring och röjning av träd och buskar.
 
Kärt barn har många namn.
Visste du att ordet kiosk är det turkiska benämningen på lusthus? Förresten, har du koll på skillnaden mellan lusthus, paviljonger, fåfängor och kiosker?  Här kan du läsa om lusthusens historia
Så här undanskymd är den turkiska kiosken. 
De invändiga pompejanska väggdekorationer är gjorda efter skisser av konstnären och inredningsarkitekten Louis Masreliez. Den Turkiska kiosken består av en sexkantig salong med ett tältformat kupoltak samt tre rektangulära förrum med entréer åt tre håll. Här råder symmetri. 
Här kan du läsa mer om Louis Masreliez
Helt sagolikt vackra kakelugnar i vitt och guld, en på varje sida i förrummen. Ni får ursäkta kvaliteten på bilderna, men jag har fotograferat genom fönstrena.
Invigningen skedde på nyåret 1788 med en turkisk födelsedagsfest för kungens bror, hertig Karl. Nyårsaftonen året därpå hade Carl Michael Bellmans pjäs "Dramatiska sammankomsten" med skådespelare från Dramaten premiär här.  
 
Gustav III använde byggnaden för möten och tillställningar, även på vintern. Han lät bygga en provisiorisk hemlig gång av brädor inredd med fönster och kakelugnar för att hålla värmen. Gången kläddes med granris utvändigt. Och här har det varit spännande möten. Det var nämligen här Kungen och hans vänner planerade kriget mot Ryssland. Kriget samt statskuppen år 1772 bidrog till ett starkt missnöje bland adeln. Mordet på Gustav III ägde rum på en maskerad på Kungliga Operan i Stockholm den 16 mars 1792.  
Pipers generalplan över Hagaparken

Fredrik Magnus Piper (1746-1824) var den förste utbildade landskapsarkitekten i Sverige och en av sin tids främste. Under sin tid i Storbritannien inspirerades av den engelska parkstilen, som var högsta mode, och introducerade den i Sverige. I Storbritannien arbetade han bland annat för arkitekten sir William Chambers, som skapat flera byggnader i Kew Gardens. På uppdrag av Gustav III presenterade han år 1781 en generalplan för en engelsk park vid Haga, följt av 1786 på Brunnsvikens Tivolihalvö och Bellevueparken. Han planerade också den engelska parken vid Drottningholms slott. 

Hagaparken, även kallad den gustavianska parken, är en del av den kungliga Nationalstadsparken som sträcker sig från Sörentorp och Ulriksdal i norr till Djurgården och Fjäderholmarna i söder. Hagaparken är ett av Sveriges främsta exempel på en engelsk park. I engelska parker eftersträvar man både att efterlikna naturen men också att bjuda på överraskningar i form av fåfängor och siktlinjer. När parkstilen introducerades i england i mitten av 1700-talet var det en reaktion mot den tuktade franska barockstilen. Nu skulle man istället få bersåer och gångar att se slingrigt naturliga ut. Trots namnet kom inspirationen från Antiken, Italien och Kina. 

Läs mer om den kinesiska pagoden

 Foto: Ann-Charlotte Jönsson, stiligahem.se