/ I säsong / Lusthus /

Augustiskuggor på Skansen

De kraftiga eftermiddagsskuggorna i augusti är sensommarens mest påtagliga karaktärsdrag. Ja, tillsammans med de kyliga undertonerna när den klara luften möter och fortfarande omsluts av värme. Fast jag varit med om det nästan femtio gånger tidigare bedåras jag. Jag sugs in i brisens lek med skugga och ljus och smakar på dofterna av förändring. Jag älskar säsongens skiftningar. Den här tiden är mitt nyår, så starkt förknippad med skolstart och förnyelse. Och bästa platsen att möta den är vid Bellmansgatans lusthus på Skansen.
 
Lusthuset byggdes på 1700-talet och stod ursprungligen i en gårdsträdgård på Bellmansgatan på Södermalm i Stockholm.  På Skansen ligger det lite gömt bakom Skogaholms herrgårds köksträdgård bakom valv av grönska. Det är en plats jag gärna besöker just så här års.
Genom färgsättning och byggnadsdetaljer som pilastrar och målad dekor ville man efterlikna ett stenhus i gul och grå sandsten.
Gränsen mellan växtlighet och byggnad suddas nästan ut
 
Foto: Ann-Charlotte, stiligahem.se
/ Lusthus /

Swedenborgs lusthus på Skansen

1740 stod det här lusthuset i naturvetaren, författaren och tänkaren Emanuel Swedenborgs (1688-1772) trädgård på en Malmgård på Hornsgatan i Stockholm. Enligt traditionen spelade just det här lusthuset en central roll i Swedenborgs andliga liv. Här ska många av hans visioner och andliga samtal ägt rum. Sedan 1896 är huset placerat i en himmelskt betagande miljö, nämligen som fond till Skansens fantastiska rosengård. Det är en av mina absoluta favoritplatser i Stockholm  dit jag ofta beger mig i juli när rosorna blommar. 
 
Rosengården är ritad av den historiskt kunnige trädgårdsarkiteten Walter Bauer på 60-talet och för tio år sedan gjordes en nyomläggning av de sexton kvarteren. Sedan dess är det en fantastisk blomsterprakt här. Tolv av kvarteren är helt kvadratiska och omges av lågt klippta buxbomshäckar. De övriga fyra är rektangulära. På sommaren ställs fyra vita marmoränglar ut i kvarteren. De fyra symboliserar de fyra elementen, luft, eld vatten och jord. 
 
Lusthuset är väldigt sällan öppet, men i huset finns det både möbler och en orgel från Swedenborgs tid, vilket gör besöksmålet på Skansen till lite av en vallfärdsort för Swedenborgianer världen över. Swedenborg såg trädgården bokstavligen som ett paradis, en lustgård där planterandet blev en symbolik för återfödelse. Så det är inte mer än rätt att lusthuset är placerat här.
 
Så här såg Swedenborgs trädgård ut. Lusthuset var ihopbundet med ett bibliotek på den södra sidan, som var som ett slags tempel för Swedenborg. Björn Sahlin har skrivit om Swedenborgs trädgård i kvarteret Mullvaden på söder. För den som är historiskt intresserad av trädgårdar är det mumma att läsa om hur trädgården var planerad. Illustration: ur Björn Sahlins skrift om Swedenborgs trädgård 
 
Flera inlägg om lusthus
En del drömmer om växthus, men jag drömmer om ett eget lusthus i en framtida trädgård. Det är något med lusthus som fångar mitt intresse och nyfikenhet. Jag har skrivit om dem många gånger förut, men nu har jag skapat en egen kategori och flyttat över mina tidigare inlägg. Hoppas du gillar dem. 
 
 De gula hus i olika kulörer vi så starkt förknippar med Stockholm är inget annat än en imitation av sandstensfasaderna på kontinenten som blev så populär på 1700-talet.Swedenborgs lusthus är på så sätt också ett bra exempel på färgsättning vid den tiden med den stenimiterade grå färgen och i kombination med bruna detaljer. Det här är ett alldeles bedårande symmetriskt lusthus.
 
 Foto: Ann-Charlotte Jönsson, stiligahem.se
 
/ Arkitektur / Lusthus /

Lusthus: Kinesiska pagoden i Hagaparken

Kina var högsta mode under 1700-talet. Ostindiska kompaniets resor och handeln med Kina bidrog i allra högsta grad till det stora intresset för kinesisk kultur. Redan i landskapsarkitekten Fredrik Magnus Pipers generalplan över Hagaparken finns ett kinesiskt lusthus utritat. Men uppdraget att utforma den fick Louis Jean Desprez år 1788.

Den kinesiska pagoden är en öppen åttkantig paviljong med ett böljande plåttak uppburet av färgglada träkolonner. Varje hörn pryds av drakhuvuden, ursprungligen gjutna i bly. I drakhuvudet fanns det tidigare små mässingsklockor som pinglade i vinden. Några äldre drakhuvuden i ek kan man beskåda i Haga parkmuseum i Koppartälten.

Mitt i rummet fanns det ursprungligen ett stort åttkantigt bord. Runt templet stod piedestaler som bar upp kinesfigurer. Dessa finns inte kvar här, men stenplattorna kring templet vittnar om dess placering.

Kraftfull och härlig färgsättning på det kinesiska templet
 
 
Det här är Turkiska kiosken i Hagaparken. Vill du veta mer?
Foto: Ann-Charlotte Jönsson, stiligahem