/ Inspiration: stil- och designikoner /

Bokhylla: Carl Gustaf Hiort af Ornäs

(null)
I brittisk inredning pratar man ofta om "focal point", ett blickfång för ögonen att vila på. Oftast en öppen spis. I det här hemmet är det bokhyllan.

En bokhylla behöver verkligen inte vara helt linjär horisontellt, utan de oregelbundna hyllorna är väldigt dekorativa och blir det naturliga blickfånget. Fint att använda för en samling föremål. Föreställ dig en samling Bernt Fribergkrukor, silversamlingar eller blå orientaliska vaser. Det känns naturligt att blanda böcker och dekorativa föremål här. Som ett öppet vitrinskåp. 

(null)

(null)
Foto: Anncha, stiligahem.se

Den här bokhyllan är ritad av Gustav Hiort av Ornäs. Jag föll för hyllan på Antikmässan 2017 och hade tänkt uppmärksamma hans formgivning vid tillfälle. Bokhyllorna påminner onekligen om varandra. 

Carl-Gustav Hiort af Ornäs (1911-1995), Nalle, var en finlandssvensk arkitekt som formgav möbler som sedan tillverkades i familjeföretaget Puunveisto OY i Helsingfors. I Finland såldes hans möbler via Nupponen och i Sverige producerades möblerna på licens av Gösta Westerberg möbler. 

(null) 
Foto: Skeppsholmen mäklare

Här är fler föremål ritade av Nalle Hiort af Ornäs
(null)
Fåtölj 1950-tal. Carl-Gustaf Hiort af Ornäs. Stämplad Hiort Tuote valmistaja Puunveiosto, Helsinki. Foto: Bukowskis 
(null)

Ett par fåtöljer, stoppade med ben i lackad björk, Stämpelmärkt "Hiort Tuote Puunveistos Finland", 1950-tal. Foto: Bukowskis
(null)
Fantastiskt snygga fåtöljer, studio,  i valnöt med läderklädda handtag av Gustaf Hiort af Ornäs 1950-tal. Finns också som soffa. Foto:  Artnet 






/ Inspiration: stil- och designikoner /

Danska klassiker: 3 x Koppel

Under våren hyllar danska Georg Jensen formgivaren Henning Koppel med kollektionen "Koppel 100". Koppel är kanske mest känd för kannan med namnet den gravida ankan. Men det finns fler. Den som är intresserad av dansk arkitektur har säkert hört efternamnet Koppel i andra sammanhang. Arkitektparet Eva och Nils Koppel har blandannat ritat Langeliniepavillonen i Köpenhamn.   Det har blivit dags för det tionde inlägget i serien om danska klassiker. Koppel x 3. Häng med!
 
Finns det någon koppling mellan Koppel, Koppel och Koppel undrar du kanske? Ja, de är faktiskt släkt. Henning och Nils är bröder. Det finns ytterligare en kreativ gren Koppel i Danmark, däribland kompositören och dirigenten Herman Koppel, men de är däremot inte släkt. 

Henning Koppel (1918-1981) var en dansk mångfacetterad formgivare. Han utbildade sig ursprungligen som bildhuggare på kunstakademiet och försörjde sig bitvis som illustratör. Under andra världskriget flydde han, som många andra judar, tillsammans med familjen till Sverige. Det sägs att några av hans ting köptes av Svenskt Tenn och det var i Stockholm han träffade Anders Hostrup-Pedersen som var vd för Georg Jensen. Från 1945 var anställd hos Georg Jensen som silverformgivare. Hans formgivning kännetecknas av en enkel och perfekt form oavsett om han ritade det maffiga fiskfatet i silver eller stålbestick. Även om han är mest känd för sitt arbete hos Georg Jensen har han ritat petroleumslampen »Petronella« för Louis Poulsen (som finns i mitt föräldrahem) samt bestick, klockor, porslin, textilier, frimärken och möbler

På den översta bilden syns många exempel på hans formgivning. I samband med firandet av hans 100 årsdag har Georg Jensen lanserat en ny kollektion vaser från hans skisser.

Henning Koppels HK kande formgavs ursprungligen 1952 i silver och är enligt mig helt fulländad i sitt uttryck. Sedan 2008 finns den även i stål. Silverkannan finns i flera varianter. Den här i silver kallas svanen  (1052) (om jag inte missminner mig), nummer 978 som vann guldmedalj i en Triennal och så finns det en knubbigare (992) som kallas "den gravide and". Foto: Georg Jensen. Henning Koppels kollektion för Georg Jensen
Det tar minst 550 timmar att tillverka silverfatet som väger 6 kilo och kostar cirka 750 000 danska kronor. Det fantastiska fiskfatet i silver kritiserades av sin samtid för att det var opraktiskt i storleken, vilket man kan förstå. Koppel fnös åt dessa trista funktionalister som inte förstod att det vackra är det svåra.
 
"At gøre en ting praktisk og funktionalistisk er ikke så svært. Men at gøre det smukt, så folk siger: Av for fanden, hvor er det smukt! – det er dér, problemet ligger" och tyckte inte att man skulle använda fatet till torsk "Alt skal efter min mening først og fremmest være smukt. Jeg er dødtræt af alt det funktionalisme-sludder. Hvis de har lyst til at spise torsk, kan de sikkert finde et andet sted at lægge den"
Läs mer om hans syn på funktionalism, hur fatet kom till och hans syn på skönhet i Berlingske tidende


Foto: Aage Strüwing

 
Eva och Nils Koppel

Arkitektparet Eva Koppel (1916-2006)  och Nils Koppel (1914-2009) är kanske mest kända för att ha ritat Langeliniepavillonen som uppfördes 1958 efter en tävling fyra år tidigare. Det blev också deras stora genombrott och byggnaden är kulturminnesmärkt sedan 2006. En av dansk formgivnings stora ikonlampor, Koglen / Artichoke av Poul Henningsen skapades för platsen och hänger kvar där än. Koppels arkitektur är helt klart inspirerad av Bauhaus-rörelsen. Stram, men aldrig tråkig tycker jag, vilket man också kan se i byggnader som Danmarks Tekniske Höjskole, Panum instituttetoch HC Örsted instituttet som alla bär parets signatur.  Deras eget hus i Gentofte (1946) och brodern Hennings hus i Birkerød (även det 1946) är också kulturmärkta. Paret möttes på Den Polytekniske Läreanstalten och sökte båda in på Klints Kunstakademiets Arkitektskole 1935 (-1941). De gifte sig året därpå och arbetade sedan i Alvar Aaltos studio i två omgångar, bland annat under andra världskriget. 1946 startade de egen designstudio i det egna hemmet som sedan kom att bli en av de större i Köpenhamn under sin tid. 

Läs flera inlägg i serien danska klassiker

 
 

/ Inspiration: stil- och designikoner /

Stilikon: Greta Magnusson Grossman

(null)
Den sitter i blickfånget från min tehörna på landet, Cobra-lampan som är ritad av Greta Magnusson Grossman och säljs i nytillverkad variant av Gubi. Jag hör till dem som är glad över det. Genom nyproduktionen av den och storsäljaren grasshopper, ritad 1947, har jag fått upp ögonen för den fantastiska skatt hon formgivit. De riktiga retrokännarna som sitter med original från 50-talet tycker säkerligen inte att det är fullt lika kul att dessa rariteter numera finns i var mans hem. Vad kan du om Greta Magnusson Grossman? Här är en introduktion.
 

Greta Magnusson Grossman (1906-1999) fick sitt stora genombrott i Los Angeles dit hon flyttade med sin make, den brittiske orkesterledaren och jazzmusikern Billy Grossman år 1940. Som ung hade hon flyttat från Helsingborg till Stockholm för att studera vid Högre Konstindustriella skolan vid Tekniska högskolan i Stockholm (Konstfack). 1933 blev hon som första kvinna prisbelönt av Svenska slöjdföreningen och strax efter det öppnade hon sin egen firma, Studion, på Sturegatan 12 (numera 26) vid Stureplan tillsammans med kollegan Erik Ullrich. Men det var i USA hon slog igenom som arkitekt, bland annat via sin butik med skandinavisk formgivning på Rodeo drive.

Den första villan med henne som arkitekt ritades på en svår tomt i Beverly Hills och när den publicerades i tidskriften Arts & Architecture var succén given. Bland hennes kunder syns bland bland annat Frank Sinatra och Greta Garbo. Under 40-60-talet sågs hon som en förgrundsgestalt inom experimentell arkitektur ”over there” tillsammans med Ray och Charles Eames med flera. Hon följde layoutprinciperna för såkallade Case Study Houses, dvs den amerikanska 50-tals standardiserade planlösning till miljonprogram.

Hennes formgivning med tyngre kroppar på pinniga ben känns väldigt nu. Då var det väldigt modigt. Det var nytänkande, sofistikerat och lekfullt att kombinera trä med ovanliga material som plast och metall.

Det första hemmet hon ritade och uppförde åt sig och maken byggdes upp i utställningen ”Från Stockholm till Beverly Hills” som visades på nuvarande Arkdes i Stockholm år 2010. Den översta bilden kommer därifrån. Fler bilder finns på Arkdes.

Det egna huset Grossman House på Claircrest Drive i Beverly Hills, Los Angeles, California, 1956-57. Huset visar hur mästerligt hon ritade hus i komplicerade lägen.  Foto: John Hartley 
 
I USA finns det mesta av hennes produktion. Hon ritade 13 villor och en lång rad möbler för firman Glenn of California. I Sverige har hon bara ritat ett hus, Villa Sundin på Jakobsbergsvägen i Hudiksvall som byggdes 1959. Huset är i stort sett intakt, bland annat med den blå glasmosaiken på golvet. Foto: Bukowskis Real Estate
Lampan "Grasshopper" ritades 1947 ursprungligen som golvlampa med tre ben för berömda Barker Brothers furniture. Numera finns den också som pendel och bordslampa och nyproduceras av Gubi. Foto: Gubi
Med bordslampan Cobra vann Greta Magnusson Grossman Good Design Award år 1950. Den gjordes ursprungligen för Ralph O Smith. Hemma hos oss har vi vägglampan i svart med mässingsdetaljer från Gubi. Foto: 1st dibs
(null)
Det här är från hennes och makens lägenhet på Gärdet i Stockholm. Bakom draperiet ligger sovrummet. Foto: Svenska hem i ord och bilder via rävjägaren
 
 
Mer om Greta Magnusson Grossman