Stilikoner: Arkitekten Carl Bergsten

Carl Bergsten (1879-1935) ritade den svenska utställningspaviljongen vid Parisutställningen 1925, Liljevalchs i Stockholm och så Elin Wägners Lilla Björka i Småland. Han verkade i perioden mellan nationalromantiken och funktionalismen och hans viktigaste arbeten är helt präglade av av den svenska tjugotalsklassicismen, som rönte stor uppmärksamhet internationellt under namnet Swedish grace. 
 
Liljevalchs Konsthall uppfördes 1913-1919 efter ritningar av Carl Bergsten. Den radikala utformningen med ett närmast fönsterlöst hus blev upphovet till öknamnet "Laxlådan". Foto överst: Mattias Lindbäck. Ritning: ArkDes 
Den svenska paviljongen vid världsutställningen i Paris 1925 ritades av Carl Bergsten. 
 
Det var ett stipendium som förde Bergsten till Wien där han tog intryck av den geometriska och strama jugendstilen. Resandet och intresset för tidens arkitekturströmningar kom att påverka honom på hemmaplan. Efter examen från KTH (1901) startade han eget arkitektkontor. Till en början blev det byggnader i den tidens trendmaterial nummer ett; tegel. Det finns flera fina exempel  i hemorten Norrköping.
Det var med den här byggnaden som Bergsten fick sitt stora genombrott. En gigantisk industrihall uppfördes i samband med Konst- och industriutställningen (1906). Byggnaden kallades ”tidens mest avantgardistiska arkitekturverk”. Källa: Wikipedia
 
Carl Bergsten umgicks med arkitekter från hela världen och hade ett internationellt perspektiv och sitt eget sätt att se på saker. Han var redaktör för tidskriften Arkitektur (1912-16) och blev så småningom professor i arkitektur (1931-35). Han var också chef för möbelavdelningen på Nordiska Kompaniet år 1916-21.
Karmstolar i ek med skuren dekor utställda på jubileumsutställningen i Göteborg 1923. Carl Bergsten för Nordiska Kompaniet 1923. Foto: Auktionsverket
 
Caféstolar av Carl Bergsten 1906 i svartlackerad böjträ från Restaurang Strömholmen i Norrköping för Gemla Leksaksfabrik. Stolarna är ett bra exempel på Bergstens internationella intresse och bär tydlig inspiration från Charles Rennie Mackintosh, inte minst stolarna i The Willow Tea Room. foto: Bukowskis

 

Carl Bergsten sägs ha varit modern på många sätt och ritade inte bara hus och möbler. Enligt bloggen Norrköpingsprojekt komponerade han "bonader och gardinuppsättningar till hemmet, monogram till linnet, flertalet av sina egna möbler och till sist en egen villa". Han ritade smycken till sin fru, bland annat vigselringen, men även brudklänningen. På Kaptensbacken 1 i Stocksund utanför Stockholm ligger ”Kråkhvilan” som han uppförde 1910-1911 åt sig och sin familj. Norrköpings stadsmuseum har haft en utställning om Bergsten. 

 

Blev du nyfiken på Lilla Björka och Elin Wägner. Då har du tur. På lördag publicerar jag nämligen ett inlägg från mitt besök där tidigare i våras. 

/ Inspiration: stil- och designikoner /

Danska klassiker: Poul Henningsen

 
Hantverkskunnig, förespråkare av fri sexualitet, revyförfattare, journalist, samhällskritiker och Tivoliarkitekt. Poul Henningsen var en mångfacetterad man. Dubbel och samma. Autodidakt som arkitekt och en funktionalist ut i fingerspetsarna. Hans arv lever kvar både genom PH-lamporna och genom sin kropp. Den senare donerade han nämligen till läkarvetenskapen. Än i dag kan läkarstudenter spana in hans torso på Panum Institutet i Köpenhamn.
 
Poul Henningsen (1897-1967) föddes som son till rektor Mads Henningsen, men var i själva verket ett resultat av hans skådespelande mor Agnes affär med författaren Carl Ewald. Adoptivfadern blev senare avskedad från skolan efter att han kysst en minderårig. Han växte inte upp med styvfadern. Uppväxten präglade. Själv gifte han sig två gånger och fick en son utanför äktenskapet och hade minst sagt en ganska kontroversiell syn på sexualitet. Ja, överhuvudtaget kontroversiell. Han var en man som hade en "point of view", oavsett fråga. Det var de starka åsikterna som tog sig i uttryck på olika sätt: I revyform, i politiska texter för "Kritisk revy" och Politiken" samt i de berömda PH-lamporna. 
 
PH hatade Le Corbusiers maskinella syn på arkitektur och älskade kubismen. "Kubismen är demokratins klasslösa konst", menade han. Han hatade kyrkor, nazism och kommunism. Han fick fly över Öresund till Sverige under andra världskriget. Till skillnad från många av de andra tongivande danska formgivarna har han inte gått på Kunstakademiet. Istället jobbade han som lärling hos både murare och konstnärer och pluggade teknik. Först på tekniska skolan (1911-14) och på Tekniska högskolan (1914-17). Han tog aldrig examen men öppnade sin arkitektstudio 1919. Han har ritat flera byggnader och var under en kort period chefsarkitekt på Tivoli (1941-45). Han ritade hus och flertalet stolar, men det är för lamporna som han blev berömd.
 
Den första PH-lampan från 1925-26 av Poul Henningsen för Louis Poulsen.
 
Sagan om PH-lampan
Elektriska glödlampor var omöjliga tyckte PH, så kallades han. Antingen stal skärmen ljuset eller så blev ljuset för skarpt. Han ville skapa en lampa som kunde nyttja glödlampans fulla potential utan att blända. Den skulle kunna massproduceras. Han experimenterade i sitt radhus i ett rum där väggarna målats svarta. I en barnvagn hade han monterat ett stearinljus på en pappersplatta. Den lyste i sin tur på ett papper med en fettfläck som ljuset sken igenom. PH kallade den för sin "fotometer" och använde den till hundratals, kanske till och med tusentals mätningar av ljusets styrka och rörelse.
 
Resultatet blev de tre skärmar som är så karaktäristiska för PH-lampan och en ingående kunskap i ljusstrukturer, skuggor, luminans och färgåtergivning i förhållande till människans behov av ljus. 1925 inledde han ett livslångt samarbete med lamptillverkaren Louis Poulsen. Han ritade PH-lampan till en mässa i Paris och när mässhallen Forum invigdes 1926 hade rummet inretts med PH-lampor i glasskärm. Succén var given. Lampan blev en succé och han kunde sedan leva på intäkterna.  Louis Poulsen säljer alla hans lampor.
 
PH lampan - 3 skärmsfamiljen | Den första lampan är inte bara en lampa utan ett system i 3-skärmsfamiljen. I den ingår sammanlagt 20 olika lampor, varav tre är för utomhusbruk. Den ritades ursprungligen 1925-26 till Forum och för Louis Paulsen till en utställning i Paris. PH lampornas nummer refererar till skärmstorleken. Exempelvis består PH 2/1 av en överskärm på 20 cm och en underskärm från modellen som heter 1/1, följdaktligen PH 2/1.
PH Artichoke | PH Kogle (kotte) ritades 1958 av Poul Henningsen till restaurang Lanelinie Pavillonen i Köpenhamn, där den fortfarande hänger. PH ombads rita en festlig lampa som också var snygg när den var släckt. Den består av 72 blad fördelad i 12 rader. Tillsammans ger de ett totalt bländfritt ljus - oavsett vinkel. Idag säljs den även i andra färger, men den vackraste är den ursprungliga i koppar. Foto: 1stdibs
 
PH Snowball | PH Kuglen (Kulan)  ritades 1958 och presenterades samtdigt med PH 5 på Kunstindustrimuseet. Den blev dock ingen succé alls och relanserades 1983.   
 
PH Louvren | PH Globe ritades 1957 för Adventkirken i Skodsborg utanför Köpenhamn och består av 13 skärmar. Den är en förenkling och mer oval variant av Spiralen som han formgav 1942.
 
PH 4-skärmsfamiljen | 1931 lanserades fyrskärmssystemet. Den konstruerades för att öka ljusmängden och för att kunna användas i stället för ljuskronor högt upp. Den togs ur produktion under 40-talet men blev redesignad av Sophus Frandsen och Ebbe Christensen 1979 för att användas till utställningslokalen Charlottenborg (i storleken PH 6,5/6, därav namnet Charlottenborgpendelen.
 
PH 5 introducerades 1958 och finns i otaliga varianter och färgkombinationer. Det är Poul Henningsens storsäljare. Ursprungligen med röda och blå skärmar i den del av spektrat där ögat är minst känsligt. PH 50 är en högglansig variant av 5an.
Poul Henningsen i vardagsrummet i huset på Brogårdsvej. Foto: Louis Poulsen. 
 
Mer om Poul Henningsen
  • Hans hus på Brogårdsvejen 72 i Gentofte ritades 1937 och var i sann PH anda en ren provokation mot borgerligheten med sina betongbyggblock. Läs artikeln i BoBedre
  • I Langelinie Pavillonen finns tre av hans lampor: Koglen förstås men även "Tallerkenlampen" (tallrikslampan) och en lampa i lobbyn som aldrig kom i produktion.
  • Den permanenta utställningen "Det 20e århundredets kunsthåndvaerk og design" på Kunstindustrimuseet visar några av Poul Henningsens viktigaste verk.

Läs flera inlägg i serien danska klassiker

/ Inspiration: stil- och designikoner /

Lampor: Svend Aage Holm Sørensen

Syrabehandlad mässing är något av Svend Aage Holm Sørensens (1913-2004) signum, även om han gjorde både pendlar och golvlampor i andra material. De här fantastiska vägglamporna, appliquerna, är tillverkade för den egna firman Holm Sørensen & Co omkring 1970. De här heter "blomster" men i serien har jag också sett "kvadrat" och "blad".
 
Mässing är ett fantastiskt fint material till vägglampor, ja gula metaller överhuvudtaget.  De här kastar vackra skuggor på väggen och ger ett underbart behagligt ljus. Jag såg dem på Antikmässan för några veckor sedan och blev mycket förtjust. Men eftersom vi redan har både appliquer och lampett här hemma, så lät jag bli att shoppa.
 
Se fler lampor av Sven Aage Holm Sørensen