/ Hemma hos oss /

Stilleben i lime

Sonen och jag gick en härlig dag vid Bergianska trädgården i går. Solen värmer nu och på Brunnsviken var det fullt av folk som skrinnade och promenerade på isen. Efteråt blev det en tur till Plantagen och jag fastnade för de här limefärgade orkideerna. Det blev utgångspunkten till ett litet stilleben på Per Öberg-bordet.  
 
 
Foto: Ann-charlotte Jönsson, stiligahem.se
 
 
/ Hemma hos oss /

Josef Frank "wellpappskåpet"

"En möbel ska stå på ben som är så pass höga att man kan urskilja gränslinjen mellan golv och vägg. En låda som vilar på golvet bryter denna gränslinje och minskar därmed rumsverkan" skrev Josef Frank i artikeln Rum och inredning i Svenska slöjdföreningens tidskrift Form 1934. En av mina absoluta favoritmöbler här hemma är "Wellpappskåpet, skåp 2192 ritat av Frank för Svenskt Tenn.
 
Skåpet formgavs av Frank år 1954 och har fått sitt namn efter den wellpappliknande fronten. Profileringen ger en skuggeffekt som ger möbeln liv och ett lätt intryck. Skåpet är lackat och har benstativ och insida i mahogny samt runda utanpåliggande gångjärn i mässing. Mitt skåp är en äldre variant tillverkad hos Eriksson och Söner i Vrena, de snickare som också gjort våra inbyggda skåp här hemma. Det större skåpet som jag har slutade att tillverkas vid millennieskiftet.
 
Det här skåpet har varit blickfånget i mitt hem sedan mitten på 90-talet och jag tycker lika mycket om det idag. Jag tröttnar aldrig på det. Och här i vår nuvarande våning har den fått ange tonen i färgsättningen. 
 
Äldre  2192:  Höjd: 140 cm, bredd: 110 cm och djup: 40 cm.
Nya 2192: Höjd: 125 cm, bredd: 82 cm och djup: 40 cm.
 Nu börjar solkatterna äntligen leka över väggarna. Äntligen är våren på väg
 
 På vårt skåp har vi kära ting. En orange burk jag köpt i Budapest, en svart lackburk från Moskva och en mask från Venedig. 
 
Foto: ann-charlotte, stiligahem.se 
 
/ Hemma hos oss /

Våren på väg. Och bordet på plats

Nu är soffbordet på plats och jag har plockat fram några kuddfodral vi inte använt på länge och pysslat. Det känns brokigt och härligt att få in lite färgklickar i vårt hem igen. När det bruna bordet är borta behöver jag föra in lite varma färger i hemmet och särskilt brunt. Får se om det blir soffan som blir chokladbrun eller om jag nöjer mig med något i den här.  
 
Ett hem är ständigt i förändring. Jag minns min sexåriga brorson som när de köpt hus och bodde i kartonger hade svarat "Vi har ett hus, men inte ett hem" på frågan om han ville rita sitt hem i skolan. Det var tänkvärda ord och som faktiskt summerar min egen inredningsfilosofi som också är namnet på min blogg. Det här soffbordet har stått på min önskelista i många många år, men har man ett väl fungerande soffbord, så är det inte alls aktuellt i min värld. Jag är stark motståndare mot slit och släng. Köper man något man verkligen tycker om, blir det inte omodernt, utan passar in i ett hem i ständig förändring. Nu har vår son har skoningslöst lekt både på och under soffbordet i många år och använt det som språngbräda för hopp. Till slut ble det så rangligt och nött att det duger bättre som brasved. Sagt och gjort.  
På det nya bordet ligger två julklappsböcker och de franska tulpanerna i den fina Holmegaardsvasen, som är min absoluta favoritsak. Det var ett sånt där spontanköp vi gjorde, fast vi kanske inte riktigt behövde en vas. Men oj vad vi har använt den här. Bland de bästa inköp vi gjort
Nu börjar våren så sakteliga flytta in
Foto: Ann-Charlotte, stiligahem.se