stiligahem.se - Fornasetti
/ Fornasetti /

K A P I T Ä L E R

 
Kapitäler är dels en typografisk beskrivning som betyder versal på gemenernas höjd, men det är också en arkitekturdetalj. Ord och arkitektur är två av mina favoritintressen, så när de sammanfaller är det något extra. Det är dags att dyka ned i ämnet, kapitäler, för det finns också en särskild anledning. 
 
Översta bilden: Classical five orders of architecture engraved by Charles Lawrie John Burley-Waring. The Tuscan, the Doric, the Ionic, the Corithian and the Composite. 
 
I arkitekturen är kapitälen den översta utsmyckade krönet på en pelare eller kolonn, som en markering mellan det bärande (pelaren) och det vilande (taket). Ordet kapitäl kommer av det latinska ordet capiteʹllum som betyder litet huvud. Ordet kapitel har också samma härkomst. 
 
De fem klassiska kolonnordningarna 
Kapitälerna ingår i en kolonnordning, det vill säga ett formsystem i klassisk eller klassiserande arkitektur. De tar sin utgångspunkt i kolonnernas och entablementets (bjälklaget) typer och proportioner, från det enkla till det mest ornamenterade.  De mest kända är de tre grekiska; doriska, joniska och korinthiska ordningen. Utöver dem finns det en ännu stramare, den toscanska, och en ännu mer ornamenterad, den romerska kompositaordningen, båda härstammar från Italien. Under århundranden har sedan kapitälerna varierats i utformning, från de enklare gotiska till de mer ornamenterade under renässansen. 
 
1. Toskanska ordningen | The Tuscan order 
Härstammar från det etruskiska templet.
 
2. Doriska ordningen | Dorian order
Den doriska ordningen framträder för första gången på Peleponnesos under 600-talet före kristus. Den finns i en romersk och en grekisk variant.
 
3. Joniska ordningen | Ionic order
De första joniska templen uppfördes i det grekiska på 500-talet före Kristus, med de karaktäristiska voluterna
 
4. Korinthiska ordningen | Corinthian order
Skapades i Aten under 400-talet före Kristus, främst i interiörer.
 
5. Komposita ordningen | Composite order
Förenar komponenter från korinthiska och joniska. 
 
Utöver de klassiska förekommer det kapitäler i andra kulturer också. I egyptisk arkitektur som kalk- eller knoppkapitäl med växtmotiv eller i form av gudamasker, såkallade Hathor- eller Horuskapitäler. I Iran, dåvarande Persien, var det vanligare med djurmotiv, inte minst tjurkapitäl. 
 
Fornasetti och kapitälerna
Av Piero Fornasettis formskatt är jag mest svag för de föremål som flirtar med klassisk arkitektur. På 1950-talet skapade han två stolar i den såkallade Capitello-serien, alltså kapitäl på svenska. Den ena med en jonisk kapitäl, Capitello Ionico och den andra med korithisk kapitäl, Capitello Corinzio som ryggtavla i lackerat trä. Jag har alltid haft ett gott öga till stolarna och de har länge stått på min önskelista. Jag brukar hålla utik efter dem på internationella auktioner och tänker åh åh, en vacker dag. På den moderna auktionen i höstas fanns den korintiska stolen med hos ett av auktionshusen. Och nu står den hemma i vår solgula hall.  
  
Det finns bara två varianter i Capitello-serien och jag har alltid tyckt det är svårt att välja min favorit. 
 
Detaljer av Piero Fornasettis Capitello Ionico (ovan) och Capitello Corinzio (nedan) 
 
 

(null)

Här står Capitello Corinzio av Piero Fornasetti i vår hall bredvid Rokokosekretären.