/ Danska klassiker /

Danska klassiker: Arne Jacobsen

Trots att hans formgivning var banbrytande och nådde långt utanför Danmarks gränser levde han och arbetade inom några kilometers avstånd under hela livet. Hans mest ikoniska stolar formgavs för hotellet han ritade. Det blev Danmarks första skyskrapa och världens första design hotell. I min serie om danska klassiker har turen kommit till en av europeisk funktionalisms stora frontfigurer, Arne Jacobsen. Han jobbade helst holistiskt och formgav hela miljöer utifrån en modernistisk approach. De allra flesta av hans berömda designikoner är skapade för större byggprojekt och har sedan kommit i produktion. 
 
För att beskriva hans omfattande verk har jag valt ut tre viktiga byggnadsprojekt med var sin kommersiell produkt för att exemplifiera hans holistiska approach. De tre byggnadsprojekten finns alla i Köpenhamn och representerar också tre perioder i hans liv; Det första, efterkrigstidens och det sista stora. Arne Jacobsen var en innovatör i ordets rätta bemärkelse. Men först, hans berättelse.
 
I ett tidigare inlägg visar jag ytterligare ett projekt, SAS Royal och de berömda stolarna som hör därtill. Jag visar sammanlagt 20 sittmöbler formgivna under fem decennier.
 
Som student reste Jacobsen bland annat till Tyskland och inspirerades starkt av Bauhausrörelsen. Genombrottet i Danmark kom med tävlingsprojektet "House of Future" 1929, som han ritade tillsammans med barndomsvännen Flemming Lassen. Där föreställde dig sig ett mobilt liv och en antenn på taket som samlade elektricitet för att kunna distribuera trådlöst. Lassen och Jacobsen vann tävlingen som arrangerades av Danska Arkitektföreningen. 

Arne Emil Jacobsen (1902-1971) växte upp i ett tidstypiskt borgerligt hem, inspirerat av klunkestilen* med sirliga möbler, stuckatur och tunga gardiner. Som en motvikt lär han ha målat sitt pojkrum vitt. Efter internatet Nærum kostskole, där han mötte bröderna Lassen, började han som murare. Han drömde om att bli konstnär men fadern Johan övertygade honom om att arkitekt var ett bättre val. 1927 tog han examen från Dansk Kunstakademis arkitekturskole. Sedan dröjde det inte länge förrän han, år 1929-1930, öppnade sitt eget kontor ett hus i Charlottenlund som han ritat och byggtInom några kilometers radie bodde och arbetade han med projekt i närområdet Faktum är att man inte behöver åka många kilometer för att uppleva stora delar av hans gärning och liv. Det räcker att åka längs Strandvejen. 

*Klunkestilen var mäkta populärt i slutet av 1800-talet, den motsvaras av nystilarna i Sverige. Danska Nationalmuseets Klunkehjem från 1890 är en dansk motsvarighet till Hallwylska museet i Stockholm. Klunke kallas de bolltofsar som användes rikligt som dekoration på gardiner och möbler och klunkestilen.

https://natmus.dk/museer-og-slotte/klunkehjemmet/

"If a bulding becomes architecture, then it is art"

Citatet ovan är ett av hans mest kända. Kanske var det just de konstnärliga ambitionerna som gjorde att han alltid gestaltade sina visioner i akvareller och likt en scenograf tänkte i helheter. Jacobsen menade att inredningens design och byggnadens arkitektur skulle ses som en helhet som kompletterar varandra. På frågan varför,  svarade han;

"Når en arkitekt har tegnet et hus med store vinduer, hvilket er en nødvendighed i dag for at trække dagslyset ind i disse meget dybe huse, vil gardinerne spille en stor rolle i arkitekturen".

För Jacobsen var det skillnad på att formge en byggnad och på arkitektur. Enligt Jacobsen blev en byggnad först arkitektur om den både är funktionell och vacker. Han skissade fram många olika alternativa lösningar innan han valde den bästa.  

"Hvis arkitektur ikke havde noget at gøre med kunst, ville det være forbavsende let at bygge huse, men arkitektenes opgave - hans vanskeligste opgave - er altid at vælge". 

Redan under tidiga 30-talet inledde han ett samarbete med möbeltillverkaren Fritz Hansen, men de flesta möblerna kom inte i produktion förrän på 50-talet. 

Trädgårdsintresse på pränt under Sverigetiden

När Köpenhamn ockuperades under andra världskriget fick Jacobsen och hans familj, under åren 1943-45, fly över Öresund till Sverige. Kriget kom väldigt nära. Under åren i Sverige ockuperades hans gamla internatskola av tyskarna och sprängdes. 

Det många inte vet är att Jacobsen också formgav textilmönster och tapeter, inte minst under åren i Sverige. Bland annat för NK. Jacobsens stora trädgårdsintresse fick bokstavligen blomma ut i mönsterprakten. Hans lilla radhusträdgård, omtalad nedan, innehöll inte mindre än 300 olika växter. Borås tapeters kollektion Scandinavian designers innehåller bland annat mönstrena Kejsarkrona och Klöver samt de mer strama Trapez och Ypsilon. 

Borås tapeters Scandinavian designers collection - Arne Jacobsen

Mönstret "Kejsarkrona" formgavs av Arne Jacobsen för Nordiska Kompaniet (NK) 1943-45 då familjen bodde i Sverige. Foto: Bukowskis
 
Projekt 1: De tre första projekten 1932-39 -  Den Hvide by

Bostadsområdet Bellavista | 1933-34 | ligger längs Strandvejen och blev Jacobsens första stora projekt. Området var starkt inspirerat av Bauhausarkitekturen i både Tyskland och i Tel Aviv. Gentofte kommune hade redan några år tidigare låtit Jacobsen formge byggnader vid Bellevue-stranden och ville fortsätta i samma anda. Stranden, Teatern och bostadsområdet brukar ibland kallas Den hvide by, den vita staden.

Bellavista består av 68 mindre lägenheter i en u-formad konfiguration bestående av tre flyglar omkring en gräsmatta. Den vita fasaden med rundade hörn och fönsterbågar i teak gav huset både ett enkelt och exklusivt uttryck. Alla lägenheterna har två rum med vy över Öresund. Från balkongen kan man också se stranden och Bellevue Teatret.

Bellevue Teatret  | 1935-36 |  var ursprungligen tänkt som en sommarteater, men kom ganska snabbt att bli kombinerad teater och biograf. Den som är nyfiken på att se Jacobsens mästerverk kan gå en guidad visning. Huset har ett tak som kan skjutas åt sidan så att man kan sitta under bar himmel. Väggarna är klädda med canvas och bambustänger. Förhänget har motiv av en badflicka ritat av Aage Sikker Hansen. I  restaurang, fortsatte den asiatiska sommarinspirationen med kinesiskinspirerade stolar ritade av Jacobsen. 
Bellevue Strandbad | Invigdes i juni 1932 | Arne Jacobsen formgav badanläggningen på den norra delen av stranden, där det var betalande gäster. Den södra anläggningen hade fri entré. Badanläggningen bestod av vita omklädningskabiner i järnbetong. Arne Jacobsen formgav allt från livräddningstornen med de typiska blå ränderna till biljetter, glasspapper och säsongskort. 1938 tillkom en kiosk och en kajakklubb till anläggningen. Foto: Gentofte kommune
 
Produkt 1: Typsnitt på biljetter och glasskiosken.
Cylinderformen och de blå-vita ränderna återkommer genomgående på stranden och teatern i Bellevue. Jacobsen jobbade nästan scenografiskt med formgivning och gick ned i minsta detalj. Till och med typsnittet som här manifesteras i ordet glass, på danska is, och på biljetterna har Jacobsen formgivit. 
 
Idag säljs en lång rad produkter med hans eget typsnitt på. Foto: Designletters
 
Bensinstationen i Skovshoved | 1937 | Texaco-macken i Charlottenlund mellan Hellerup och Klampenborg på Strandvejen ritades av Arne Jacobsen.  Byggnaden är formgjuten i armerad betong som sedan täckts av vitt Meissen-klinker. Taket har formen av en förskjuten ellips som stöttas av en pelare i mitten. Foto:  Babyccinokids

Projekt 2. Efterkrigstiden 1945-53 - Søholm rækkehus, Klampenborg.

(null)

Søholm rækkehus | 1946-1950 | i Klampenborg är ett radhusområde bestående av totalt 18, alla formgivna av Jacobsen. Husen uppfördes i tre etapper, varje del med sitt eget uttryck. Med dem fick han ett internationellt erkännande.  1951 flyttade han in i ett av dem, på Strandvejen 413, tillsammans med sin fru och två söner. Han bodde kvar där till sin död 1971. Hans eget hus, Søholm l, är ett av fem som syns i bild. Foto: Realdania
 
Søholm l i bild byggdes med förskjuten plan och en mellanbyggnad som gör att varje hus upplevs som en självständig del av en helhet. Till skillnad från Bellavista har Søholmhusen en gul tegelfasad. Tegel är ett typiskt danskt efterkrigs material och med radhusen markerar Jacobsen sin egen övergång från den vita internationella till dansk funktionalism. Jacobsens hus skiljer sig från de andra genom en tillbyggnad på sidan. Där hade han sin studio. Det är ganska fantastiskt att tänka på allt han skapat i sin studio. 

The Architectural Review beskrev husen: "Det mest anmärkningsvärda med husen är det sätt, som arkitekten har förvandlat enkla radhus med två fasader till en tredimensionell komposition med nästan lika många facetter som en välslipad diamant."

Produkt 2: Dörrhandtaget

(null)Radhusen har många specialritade lösningar, som garderober, räcken och annan fast inredning. Jag valde dörrhandtagen för att det illustrera hur Jacobsen återanvänder formgivning och anpassar dem något till ny miljö. Det här är en förlaga till AJ111 som Jacobsen senare ritade till SAS Royal Hotel. Här är dörrhandtaget i gul metall och på Royal i vit metall. 

Läs om SAS Royal Hotel på stiligahem

Den kreativa processen är lika omfattande oavsett vad det gäller och därför ser man ofta i hans projekt ting som återkommer. Så här säger han i en intervju:

"It may sound affected – but it is the act of creation itself, and its equally exhilarating whether one is working on a teaspoon or a National Bank.

 
Projekt 3: Det sista stora 1965-78 - Danmarks Nationalbank
(null)
 
Danmarks Nationalbank  | 1965-78 | ligger i de äldre delarna av Köpenhamn och ändå smälter den väldigt moderna och stora byggnaden förvånansvärt bra in. Kanske just för att Jacobsen delat upp fasaden i "gardinlängder", en modernistisk version av klassiska kolonner. Jacobsens kommentar i en intervju i Politiken 1971: "Proportions are what makes the old Greek temples classic in their beauty. They are like huge blocks, from which the air has been literally hewn out between the columns"  tycker jag beskriver byggnaden så bra. 
 
Byggnaden ritades av Arne Jacobsen och uppfördes i omgångar. Fasaden är helt klädd i marmor från norska Porsgrunn, med stora glasvåder som hänger utanpå. Denna fläckiga marmor var ett material som Jacobsen återvände till flera gånger. Första gången det användes var för Århus rådhus, därefter vid rådhuset i Søllerød och i tyska Mainz. 

Produkt 3: The Bankers Clock 

Till Danmarks Nationalbank formgav Arne Jacobsen en av sina mest ikoniska klockor, med en konkav glasfront som gör att den nästan svävar på väggen. Den finns på många platser i byggnaden, bland annat här på bilden som är en utställningsutrymme. Läs en fantastisk skrift om byggnaden och dess fantastiska interiör. Interiörbilderna i inlägget är faksimiler från skriften, så ni förstår vad som väntar. Magical. Om Danmarks Nationalbank (Pdf)

Bankers Clock som Jacobsen skapade för danska Nationalbanken säljs via Rosendahl-design

Klockor är förövrigt en återkommande detalj i Arne Jacobsens projekt, se exempelvis Texacomacken ovan. Till varje plats skapade han en speciell urtavla. Idag finns Jacobsens urtavlor i ett antal storlekar, från vägghängda till armbandsur och säljs via Rosendahl-design. Station formgavs för elvaruproducenten LK (1941), Romantill Århus Rådhus 1942, City Hall för Rødovre Rådhus (1956).   Arne Jacobsen watches säljer Jacobsens ikoniska formgivning på klockor. 

För er som orkar. Ännu mer Arne Jacobsen