/ Arkitekturhistoria / Nu och då /

Då och nu: Fritidshusets historia

(null)
Grosshandlarvillor, sportstugor, fritidshus, retreats och sommarnöje vittnar om en lustfylld lantlig tillvaro. Det ord vi kallar det för, är också en tidmarkör och en klassmarkör, en symbol för det som är viktigt.  Varje ord har sin tid. Häng med i lantställets utveckling. 

Foto: Bergendeholm

Fäbod, malmgårdar och landerier
(null)
Linnés Hammarby utanför Uppsala. Foto: Fröken dill

I Sverige finns det en tradition av dubbelt boende, främst i de landskap som har fäbodar. De nyttjades under sommaren för att kunna följa kreaturen på högre höjder och låta dem beta längre från gården. Idag är Fäbodstuga en synonym till fritidshus.  

Från medeltid och framåt hade borgarna i Gamla stan i Stockholm, och även adel, tillgång till mark på malmarna för kålodlingar och kreatur. Först hade man ganska simpla byggnader, men senare blev det mer som residens med lusthus. Landeri är den Göteborgska varianten av malmgård.

Lantlivet på Sommarnöjet
(null)
Svindersvik byggdes 1740 av Carl Hårleman och är ett av de äldsta bevarade sommarnöjena i Sverige. Foto: Stiligahem 
 
Under 17- och 1800-talet var ett lantställe ett privilegium för adel och rika i takt med att städerna växte. De kallades sommarnöjen.  Carl Gustav Tessins Åkerödagbok från 1756,  sammanfattar så bra 1700-tals människans syn på lantlivet. 

"Men hvad är som gör lantlifvet nöijsamt? Menlöshet, lätta tankar, flycktiga ord: En afbild av första människans oskyldigaste tillstånd. Statssaker, Politiska Journaler, gräl och bekymmer ligger inom lås och nyckel i mit cabinet i Stockholm. I staden äro vi Män: på landet barn: Flyttningen af en bureau blifver för oss en öfverlagd och märkvärdig sak"

Linnés Hammarby strax utanför Uppsala är också ett fint exempel på dåtidens lantställe. Men när Linné köpte det investerade han också i stor omkringliggande mark, och han beskrev det själv som ett säteri. Det kan tyckas märkligt, med våra dagars ögon, att ha en lantegendom så nära. Men med tanke på att resorna då företogs till häst eller till fots och ur det perspektivet låg Hammarby på lagom avstånd. Själva närheten vittnar om att det var ett nöje för priviligierade. 

Den ståtliga sommarbostaden i form av en lantegendom, en herrgård med mark, ett säteri kvarstår förstås även fortsättningsvis. Och än i dag är det vanligt att de som bor så här också har ett pied-a-terre i staden.

Sommarvillor med punschverandor
(null)
Grosshandlarvilla på Ljusterö byggd 1887. Foto: Wrede fastighetsmäklare

De allra första sommarvillorna uppfördes i Stockholm i slutet av 1700-talet av borgarklassen. Från mitten av 1800-talet växte en ny priviligierad medelklass fram i städerna. Det var de som med teknik och innovation nyttjat industrialismens fördelar. Här syntes fabrikörer, bankdirektörer, byggmästare, läkare och grosshandlare. 

Städerna var ohälsosamma och lungsot härjade.  Lantvistelser blev därför ett storstadsfenomen där de nyfunna rikedomarna visades upp i påkostade lantliga villor, gärna i skärgårdsmiljö. Vi ser dem på öst- och västkusten samt norröver i städer som Härnösand, Hudiksvall och Örnsköldsvik. 

Att göra utflykter var populärt under 1800-talet. Både korta avstånd, som till en fåfänga eller lusthus. Att bada och att dricka brunn var hälsosamt. Även de som inte hade eget åkte iväg till ett pensionat i exempelvis badort som Mölle och brunnsort som Medevi. Livet som badgäst och att hyra sommarnöje får jag återkomma till i ett annat inlägg

Grosshandlarvillan i schweiziserande stil med punschveranda såg dagens ljus. Punsch var trenddrycken nummer ett och sinnebilden var att den intogs på punschverandan, dvs den stora glasade verandan mot vattnet. Det var inte bara punsch, utan även  brännvin som gällde. Vid den här tiden växte en hälsohysteri fram. Personer som Ellen Key och Carl Larsson stod för en gröna-vågen-rörelse som ett alternativ till den smutsiga och ohälsosamma staden. Det skulle vara ljust och fräscht.

Sportstugornas tid
(null)
Sportstuga byggd 1935. Klassisk färgsättning är brunt med gröna detaljer. Foto: Din mäklare

Intresset för friluftsliv växte sig starkt under 20-40-talet, nu även för en bredare allmänhet. I sportstugan drack man inte punsch. När den första semesterlagen kom år 1938, fick alla anställda två veckors semester. Då tog stugeriet fart. Alla skulle ha en sportstuga att spendera sin ledighet på. Det var först nu som fritidsboendet blev en möjlighet för den stora massan. 
(null)
Två stolar i syrabetsad furu med nitar i serien Lovö av Axel Einar Hjorth. Foto: Auktionsverket

NKs kreativa chefsarkitekt Axel Einar Hjorth formgav de berömda sportstugemöblerna med namn som "Utö" och "Lovö". Han hade tidigare fått kritik för sina exklusiva möbler, så det här blev rätt på flera sätt. 

Under mellankrigstiden blev en anspråkslös stuga ett eftersträvansvärt ideal för en fritid inriktad på hälsa, motion och sunda renlevnadsvanor.

Fritidshus och husvagn
(null)
Den ultimata friheten i matchande mjukiskläder får illustrera 1970-tals semestern. Foto: campingfamiljen

Den nuvarande semesterlagen, som ger alla tjugo dagars betald semester kom 1978. I och med den kom begrepp som industrisemester in i det svenska vokabulären. Den beskriver  de fyra veckor efter midsommar då hela Sverige stänger ned. Den traditionen är alltså inte äldre än så. Med den fick fritidshuset ett rejält uppsving i den breda medelklassen. Även fritidshuset på hjul, husvagnen, blev symbol för begreppet fritid. 

Det röda sommartorpet
(null)
Ernst utanför Björskogsnäs från Sommar med Ernst 2015. Foto: Nerikes Allehanda
 
När Ernst Kirschsteiger klev in i tv-rutan år 2000 med programmet Sommartorpet förändrades världen. Han visade på kreativitet med enkla medel och uppmuntrade odling och hemlagat. Längtan till landet fick sig ett uppsving. Stadslägenheter såväl som villor på landet skulle vara i lantlig stil, med zinklådor, ordspråk på väggarna och vitmålade möbler. 

Den gröna fritidsretreaten
(null)
Modern timmerstuga signerad Tham & Videgård. Foto: Residence 

Egentligen är det den nya generationens fritidshem en modern tolkning av sportstugans ideal. Allt ska vara smart och hållbart utformat, gärna med stora fönster mot grönska. Jag kallar nutidens fritidshus som retreat eftersom det både är snällt mot människa och naturen. Vi skulle också kunna kalla det för fritidshem, eftersom vi lägger stor vikt vid bostaden som hem. Materialvalen är viktiga och utformningen ska vara ärlig, i betydelsen att det ska synas att det är trä. Däremot får det gärna ha smart uppvärmning och finesser som golvvärme och elektricitet som styrs digitalt. Samtidigt är digital detox höjden av frihet och yoga vår form av andlighet.  

I fäbodens tid. Före sommarnöjenas tid då? tänker du som läser.  Semestervistelser på landet har funnits som motvikt för välsituerade, så länge det har funnits städer och handelscentrum. Före Kristi födelse med andra ord, så detta är ingalunda en fullständig  redogörelse förstås.