/ Arkitektur / Renovering /

Nybyggt 20-talshus i Djursholm

(null)

Det ser ut att vara byggt på 1920-talet, vid en första anblick och även när man ser detaljerna. Men huset är byggt 2017 av min instagramvän Byggnadsverk.se. Och nu är det till salu.

Det är väldigt sällan jag ser nutida hus som byggts helt med äldre tiders metoder. Inget har lämnats åt slumpen och när man ser mäklarbilderna kan man känna doften av virke och känslan av ett gediget friskt hus. Det är byggt ekologiskt.  Kanske har du läst ett inredningsreportage från ett nybyggt hus i den här stilen. Det har jag, men kan inte hitta det reportaget. 

Hur bygger man ekologiskt?
Huset är ekologiskt byggt med t ex träfiberisolering i väggarna istället för mineralull och återanvända enkupiga lertegelpannor på taket. Man har undvikit användningen av farliga kemikalier och fokuserat på miljövänliga val så som t ex genomgående användning av linoljefärger. 


(null)

(null)

(null)
Huset är helt nybyggt och jag gillar att man visar det ärligt genom att inte möblera upp det mer än så här. Att bara visa möbler för att ge en känsla av storlek.
(null)
Huset pryds förstås av en vacker kistspis. Den kallas så eftersom öppningen ofta har formen av en kista. Den är tegelmurad och därefter putsad och borstad för hand.
(null)
Köksstommar från IKEA, köksluckor i grått från Järfälla kök (Djursholm), bänkskiva i carraramarmor, vitt kakel ovan bänk samt bröstlist tidsenlig bröstlist från Gysinge. Helintegrerad kyl och frys från Neff, inbyggnadsugn, mikro och induktionshäll från Neff samt integrerad diskmaskin från Siemens. Köksfläkt i rostfritt från Fjäråskupan.
(null)

(null)
Till och med staketet är vackert utformat och målad i linoljefärg

Foto: Magnussons mäkleri



/ Arkitektur /

Drömmar anno 1903

(null)
Jag kanske ändå skulle slå till på den där Bed & Breakfastdrömmen och flytta till Krylbo? Byta skrivbordsjobb och möten mot sängbäddning och värdskap. Det finns alltid en lockelse hos mig till det enkla och inrutade, fast jag vet att det inte är jag, i långa loppet. Vissa drömmar ska man behålla som drömmar och för mig ska hotelldrömmen förbli en sådan. 
 
Jag hade en liknande dröm om att bo på landet. När vi fick vår son var vi föräldralediga tre månader på vårt tidigare land. Det var visserligen den regnigaste och kallaste sommaren i mannaminne, där temperaturen inte kom över 15 grader. Alla tre längtade i hemlighet tillbaka till stan. En morgon sa någon: vi kanske ska åka hem en sväng. Efter en timme hade vi packat ihop allt och satt i bilen på väg till storstan. Landet är underbart. Jag älskar landet, men stadens puls är hemma. 
 
Samtidigt låter jag tankarna få sväva iväg lite så här en fredag till ljudet av en sprakande brasa. Livet känns då så rosenrött och enkelt. Allt är möjligt här i lugnet. Drömmarna får sväva fritt.  Och chokladbruna bröstpaneler och förra sekelskiftets vackra arkitektur så lockande. 
 
Krylbo Tingshus är uppfört 1903 och ritat av arkitekt Folke Zettervall, som var chefsarkitekt för statens järnvägar och ritade många stationshus och privatbostäder, bland annat det egna huset i Lärkstan i Stockholm. 
 
Det här huset har  1890-talets  pråliga och påklistrade stilideal, som dörröverstyckena och formgivningen på de höga bröstpanelerna. Här finns också de växtinspirerade formerna från den nationalromantiska stilen med kraftfulla proportioner, som den öppna spisen och  jugendrörelsens  sirliga rörelser i form av takstuckaturen. Det är ett ganska fint exempel på den brytningspunkt som arkitekturen upplevde före och efter sekelskiftet och som är den period jag kan allra bäst.
 
(null) (null)
 
(null)
 
(null)
 
(null)
 
 
Foto: Blokk fastighetsbyrå
 
 
 
 
 
/ Arkitektur / värt en resa /

Världsarvet Skogskyrkogården

Det är kanske ödets ironi att den som ritade Skogskrematoriet på Skogskyrkogården också var den första att använda det. Skogskyrkogården är ett av UNESCOs världsarv sedan 1994. Ett världsarv blir ett kultur- eller naturminne som är så värdefullt att det anses vara angelägenhet för hela mänskligheten. Det var ett oväntat och ovanligt val. Inte bara för att det är en kyrkogård, utan också för att den är anlagd på 1900-talet. Skogskyrkogården ritades av de båda 30-åringarna Gunnar Asplund och Sigurd Lewerentz efter en internationell arkitekturtävling 1914, då under arbetsnamnet "Tallum" .

Gunnar Asplund (1885-1940) ritade Skogskrematoriet med de tre tillhörrande kapellen; Trons, hoppets och det heliga korsets kapell. De invigdes 1940 och kort därefter hölls begravningen för Asplund i heliga korsets kapell. Han ligger begravd utanför trons kapell vid ett minnesmärke som bär inskriptionen: ”Hans verk lever”. Gunnar Asplund ritade också Skogskapellet och Tallumpaviljongen. Sigurd Lewerentz blev den som utformade merparten av landskapet. Han ritade också det klassicistiska Uppståndelsekapellet i Skogskyrkogårdens södra del. 

Det finns mycket att säga om Skogskyrkogården och många detaljer att försjunka i. Det som slår mig vid besöket den här gången är det dels naturens samspel med byggnaderna. Men också hur det klassiska antika formerna samspelar med det modernistiska.

De höga pelarna är en återkommande form. De mäktiga höga stammarna på tallarna som omgärdar och omsluter gravarna och de höga pelarna utanför Det heliga korsets kapell men också uppståndelsekapellet. Olika i sin utformning men återkommande.

Förståelse för processen liv-död-liv är så talande och genomtänkt. Det är sådan omtanke gjord kring alla delarna av begravningen. Att gå in i sorg och mörker för att komma ut bokstavligen på andra sidan i ljus. Arkitekterna har jobbat med att skapa stämning och forma kapellen just efter detta.

Det finns nästan inga kristna symboler i kapellen eller på kyrkogården. Till och med korset på första bilden ser mer ut som en människa med utsträckta armar som ropar välkommen än ett "kristet kors". Ändå känns den här platsen så värdig och vemodigt vacker. Man kan inte annat än att fångas och inslutas av arkitekternas tankar och idéer. Det är uppenbart vad det handlar om, men ändå är allt så tydligt gjort för att handla om den enskilde människan.

Läs mer om Skogskyrkogården  

Skogskapellet
Skogskapellet är ritat av Gunnar Asplund och är det minsta kapellet, men även det första och invigdes 1920. Det här huset bär både spår av klassicistisk arkitektur med pelarna på framsidan, men det dominerande taket ser på avstånd ut som ett stråtak på ett engelskt "cottage" eller ett danskt. Och mycket riktigt kommer inspirationen till utformningen från det här lustslottet.  På taket hänger Carl Milles "dödsängel" som enda utsmyckning.
 
Kapellet är sparsmakat inuti och påminner en hel del om Pantheon i Rom med sitt ögonformade takfönster. Själv föll jag kanske mest för de vackra ljushållarna längs väggarna. 
Pelarna är skapade så att de nästan svävar mot taket. Taket i sin tur är målat i en blank vit färg och tillsammans ser det nästan ut som vatten på avstånd. En annan detalj är vattenutkastarna som är både enkla och vansinnigt vackra.
Detalj vid dörren
"Hodie mihi cras tibi" står det utanför portalen in till Skogskapellet. Det är latin och betyder idag åt mig i morgon åt dig, det vill säga det som drabbar mig idag kan drabba dig i morgon.
 
De vackra baden som står i parken är ritade av Gunnar Asplund, där Anna Petrus utformat lejonen. Träbiten du ser i karet är en del av arkitektens vision. Ursprungligen var det en ganska enkel träbit som simmade runt i gjutjärnskaret. Men när vänner av ordning alltid slängde bort "pinnen i vattnet" fick skogskyrkogården brännmärka träbiten med orden "fågelbord" och förankra träbiten i karet. Själv tycker jag att det är fantastiskt vackert med den enkla träbiten som flyter runt i det svarta karet med bara några enkla tallbarr synliga.
Uppståndelsekapellet är fascinerande.
Det stora fönstret mot söder och de modernistiska klismosstolarna får hela rummet att kännas sakralt och vackert. Altaret längst fram är gjutet i betong och målat rött. Golvet upplevs i vissa ljus nästan som vågor och vatten som får kistan att liksom flyta bort. Subtilt och vackert. Här går man in genom en maffig port och ut genom en annan dörr till ljuset. Så genomtänkt och  vackert av Sigurd Lewerentz.
 
 De vackra detaljerna
Kärlek
skogskrematoriet och det heliga korsets kapell
Gunnar Asplund tänkte verkligen på de sörjande. Väntrummet till kapellet har stora likheter med ett väntrum. Det finns en klocka, det finns bänkar och det påminner en hel del om en tågstation. En blandning mellan tågstation och ett hem. Bänkarna är lite böjda för att familjemedlemmarna ska kunna sitta närmare varandra. I fönstret står krukor med pelargoner. Det hela ger ett ganska hemmavant intryck. Det var också tanken. Gunnar Asplund ville att det skulle vara krukor och blommor som fanns i de flesta hemmen.
 
Som en omsorg med de sörjande har asplund utformat en matta med detaljer att titta på. Här kan man sitta med nedsjunken blick och räkna ränder och cirklar på mattan under begravningen. Nedan de vansinnigt snygga taklamporna. 
Väggen här kan öppnas upp. Tanken är att man efter begravningen ska kunna gå upp mot ljuset. Under stora begravningar med över 300 personer kan man öppna väggen så att fler kan få plats.
 
Foto: Anncha, stiligahem.se