Stilikoner: Arkitekten Carl Bergsten

Carl Bergsten (1879-1935) ritade den svenska utställningspaviljongen vid Parisutställningen 1925, Liljevalchs i Stockholm och så Elin Wägners Lilla Björka i Småland. Han verkade i perioden mellan nationalromantiken och funktionalismen och hans viktigaste arbeten är helt präglade av av den svenska tjugotalsklassicismen, som rönte stor uppmärksamhet internationellt under namnet Swedish grace. 
 
Liljevalchs Konsthall uppfördes 1913-1919 efter ritningar av Carl Bergsten. Den radikala utformningen med ett närmast fönsterlöst hus blev upphovet till öknamnet "Laxlådan". Foto överst: Mattias Lindbäck. Ritning: ArkDes 
Den svenska paviljongen vid världsutställningen i Paris 1925 ritades av Carl Bergsten. 
 
Det var ett stipendium som förde Bergsten till Wien där han tog intryck av den geometriska och strama jugendstilen. Resandet och intresset för tidens arkitekturströmningar kom att påverka honom på hemmaplan. Efter examen från KTH (1901) startade han eget arkitektkontor. Till en början blev det byggnader i den tidens trendmaterial nummer ett; tegel. Det finns flera fina exempel  i hemorten Norrköping.
Det var med den här byggnaden som Bergsten fick sitt stora genombrott. En gigantisk industrihall uppfördes i samband med Konst- och industriutställningen (1906). Byggnaden kallades ”tidens mest avantgardistiska arkitekturverk”. Källa: Wikipedia
 
Carl Bergsten umgicks med arkitekter från hela världen och hade ett internationellt perspektiv och sitt eget sätt att se på saker. Han var redaktör för tidskriften Arkitektur (1912-16) och blev så småningom professor i arkitektur (1931-35). Han var också chef för möbelavdelningen på Nordiska Kompaniet år 1916-21.
Karmstolar i ek med skuren dekor utställda på jubileumsutställningen i Göteborg 1923. Carl Bergsten för Nordiska Kompaniet 1923. Foto: Auktionsverket
 
Caféstolar av Carl Bergsten 1906 i svartlackerad böjträ från Restaurang Strömholmen i Norrköping för Gemla Leksaksfabrik. Stolarna är ett bra exempel på Bergstens internationella intresse och bär tydlig inspiration från Charles Rennie Mackintosh, inte minst stolarna i The Willow Tea Room. foto: Bukowskis

 

Carl Bergsten sägs ha varit modern på många sätt och ritade inte bara hus och möbler. Enligt bloggen Norrköpingsprojekt komponerade han "bonader och gardinuppsättningar till hemmet, monogram till linnet, flertalet av sina egna möbler och till sist en egen villa". Han ritade smycken till sin fru, bland annat vigselringen, men även brudklänningen. På Kaptensbacken 1 i Stocksund utanför Stockholm ligger ”Kråkhvilan” som han uppförde 1910-1911 åt sig och sin familj. Norrköpings stadsmuseum har haft en utställning om Bergsten. 

 

Blev du nyfiken på Lilla Björka och Elin Wägner. Då har du tur. På lördag publicerar jag nämligen ett inlägg från mitt besök där tidigare i våras. 

/ Arkitektur / Lusthus /

Lusthus: Kinesiska pagoden i Hagaparken

Kina var högsta mode under 1700-talet. Ostindiska kompaniets resor och handeln med Kina bidrog i allra högsta grad till det stora intresset för kinesisk kultur. Redan i landskapsarkitekten Fredrik Magnus Pipers generalplan över Hagaparken finns ett kinesiskt lusthus utritat. Men uppdraget att utforma den fick Louis Jean Desprez år 1788.

Den kinesiska pagoden är en öppen åttkantig paviljong med ett böljande plåttak uppburet av färgglada träkolonner. Varje hörn pryds av drakhuvuden, ursprungligen gjutna i bly. I drakhuvudet fanns det tidigare små mässingsklockor som pinglade i vinden. Några äldre drakhuvuden i ek kan man beskåda i Haga parkmuseum i Koppartälten.

Mitt i rummet fanns det ursprungligen ett stort åttkantigt bord. Runt templet stod piedestaler som bar upp kinesfigurer. Dessa finns inte kvar här, men stenplattorna kring templet vittnar om dess placering.

Kraftfull och härlig färgsättning på det kinesiska templet
 
 
Det här är Turkiska kiosken i Hagaparken. Vill du veta mer?
Foto: Ann-Charlotte Jönsson, stiligahem
/ Arkitektur / Lusthus /

Lusthus: Turkiska kiosken i Hagaparken

Exotiska lusthus och genomtänkta siktlinjer var viktiga inslag i den engelska parken. Lusthusen och fåfängorna placerades med stor medvetenhet och fick gärna ligga lite undanskymt. Tanken var att man skulle lockas att vandra vidare mot det man skymtade på avstånd. På många platser i Hagaparken har träd och skog vuxit sig så stora under de 200 år som gått sedan parkens tillkomst att många av vyerna har vuxit igen. Men siktlinjen till den turkiska kiosken och det kinesiska templet finns kvar, precis som arkitekten Fredrik Magnus Piper tänkt. I morgon visar jag det kinesiska templet. 
Den turkiska kiosken är det enda av Fredrik Magnus Pipers många förslag till byggnader som faktiskt blev av. Och det efter att Gustav III bett Piper rita om lusthuset ett antal gånger. Vid en specifik plats i Hagaparken ser man den kinesiska pagoden på en kulle åt vänster och den turkiska kiosken åt höger i exakt samma vinkel. Fredrik Magnus Pipers siktlinjer höggs ut för att synliggöra vissa byggnader och intressepunkter och skulle samtidigt tjäna som utsiktspunkter. Siktlinjerna hålls än i dag fria genom gallring och röjning av träd och buskar.
 
Kärt barn har många namn.
Visste du att ordet kiosk är det turkiska benämningen på lusthus? Förresten, har du koll på skillnaden mellan lusthus, paviljonger, fåfängor och kiosker?  Här kan du läsa om lusthusens historia
Så här undanskymd är den turkiska kiosken. 
De invändiga pompejanska väggdekorationer är gjorda efter skisser av konstnären och inredningsarkitekten Louis Masreliez. Den Turkiska kiosken består av en sexkantig salong med ett tältformat kupoltak samt tre rektangulära förrum med entréer åt tre håll. Här råder symmetri. 
Här kan du läsa mer om Louis Masreliez
Helt sagolikt vackra kakelugnar i vitt och guld, en på varje sida i förrummen. Ni får ursäkta kvaliteten på bilderna, men jag har fotograferat genom fönstrena.
Invigningen skedde på nyåret 1788 med en turkisk födelsedagsfest för kungens bror, hertig Karl. Nyårsaftonen året därpå hade Carl Michael Bellmans pjäs "Dramatiska sammankomsten" med skådespelare från Dramaten premiär här.  
 
Gustav III använde byggnaden för möten och tillställningar, även på vintern. Han lät bygga en provisiorisk hemlig gång av brädor inredd med fönster och kakelugnar för att hålla värmen. Gången kläddes med granris utvändigt. Och här har det varit spännande möten. Det var nämligen här Kungen och hans vänner planerade kriget mot Ryssland. Kriget samt statskuppen år 1772 bidrog till ett starkt missnöje bland adeln. Mordet på Gustav III ägde rum på en maskerad på Kungliga Operan i Stockholm den 16 mars 1792.  
Pipers generalplan över Hagaparken

Fredrik Magnus Piper (1746-1824) var den förste utbildade landskapsarkitekten i Sverige och en av sin tids främste. Under sin tid i Storbritannien inspirerades av den engelska parkstilen, som var högsta mode, och introducerade den i Sverige. I Storbritannien arbetade han bland annat för arkitekten sir William Chambers, som skapat flera byggnader i Kew Gardens. På uppdrag av Gustav III presenterade han år 1781 en generalplan för en engelsk park vid Haga, följt av 1786 på Brunnsvikens Tivolihalvö och Bellevueparken. Han planerade också den engelska parken vid Drottningholms slott. 

Hagaparken, även kallad den gustavianska parken, är en del av den kungliga Nationalstadsparken som sträcker sig från Sörentorp och Ulriksdal i norr till Djurgården och Fjäderholmarna i söder. Hagaparken är ett av Sveriges främsta exempel på en engelsk park. I engelska parker eftersträvar man både att efterlikna naturen men också att bjuda på överraskningar i form av fåfängor och siktlinjer. När parkstilen introducerades i england i mitten av 1700-talet var det en reaktion mot den tuktade franska barockstilen. Nu skulle man istället få bersåer och gångar att se slingrigt naturliga ut. Trots namnet kom inspirationen från Antiken, Italien och Kina. 

Läs mer om den kinesiska pagoden

 Foto: Ann-Charlotte Jönsson, stiligahem.se