/ Inspiration: stiliga hem /

Finstämt på Skeppargatan 5

 
Jag såg och var på väg att göra något, men så kom något annat i vägen. Blev påmind igen av Weronica. Hennes inlägg med citatet "konsten är att inte dekorera" sporrade mig med en infallsvinkel jag tänkt, men inte tänkt klart. Så det blir ett inlägg ändå med bilder från en lägenhet av en favorit på instagram, Marie-Louise Sjögren.  
 
Weronica fastnade på ett citat som handlade om uttryck och att inte dekorera. Och det gjorde jag också när jag läste hennes inlägg.
 
"Konsten är inte att dekorera, konsten är att inte dekorera. Man bör tänka på vad man vill uttrycka, både för sig själv och för sin omgivning", ur ett reportage i Gods & gårdar, maj 2020.
 
Marie-Louises hem är i mina ögon en klassisk inredning med en tydlig personlighet. Den känns tidlös och modern på samma gång. Så som jag själv eftersträvar att ha det. Den är inredd men inte stylad. Styling för mig handlar om att sätta ihop saker för att det ska bli fint på bild, medan inredning handlar om att sätta ihop saker så att det ska bli trivsamt och fint för dem som bor där, och deras gäster. I styling handlar allt om detaljerna och i inredning om helheten. Det ena är dekoration och det andra ryggrad. Har du en bra stomme så kan du addera dekoration, men inte tvärt om. Faktiskt
 
Hemmet ska vara en avspegling av de som bor där. I mitt hem hittar man därför inte känsliga saker i soffbordshöjd eller där vår hobbit far fram. Blommor finns det däremot ofta. Och några utvalda vackra föremål i ögonhöjd. 
 
På instagram skrev jag  i veckan om att jag tycker om alla ting i mitt hem, t o m bokhyllan från det stora varuhuset. Att "allt jag har bär på en historia. På drömmar. Familjesaker från 1700-talet blandas med nya klassiker. Egna årsringar. Och makens", skrev jag.  I min värld blir ett hem vackrare om det får växa fram. Att allt inte är så perfekt och katalogsnyggt, utan att det finns saker som visar förändring. Om man tänker och bygger klokt från början så blir det bra. Det är sannerligen inte lätt för en lekman.
 
Jag tittade tillbaka på bilder från när vi flyttade in här. Det fanns redan från start en stomme av saker, men det såg lite platt ut på bild. I verkligheten kände vi inte så. Under årens lopp, 14 år i höst, har vi anpassat det inre efter inramningen. Det har tillkommit några saker, något har sålts eller flyttat till landet, men grunden från första början finns kvar. Med obegränsade resurser och tid hade saker kanske gått snabbare, men ändå inte.
 
Det är ju förstås inte alla som har ett intresse för inredning och vill investera i hemmet på det sättet som jag och herr J gör. Och det är förstås också okej. Intressena ska styra hur hemmet ser ut.  
 
 
(null)
Den fina dagbädden och kakelugnen tillsammans är så fint. Svagt gula väggar ser man inte heller så ofta.
 
 Är väldigt förtjust i just dessa matsalsstolar. Ljusblått och mahogny är en favoritkombination
(null)
Att leka lite med klassiska inredningsgrepp gör mycket för helheten. Ovanför de moderna skåpen står en samling kinesiskt porslin, som ger tyngd. På slott och herresäten var det vanligt att man placerade såkallat garnityr ovanpå de stora barockskåpen, precis enligt samma modell som på bilden. Undermedvetet så ger bilden tyngd, just för att den anspelar på det klassiska.
(null)
Jag är precis som Marie-Louise väldigt förtjust i lampor. På bänken Taccia av Achille & Pier Giacomo Castiglioni, för Flos
 
 Den underbara Atollo-lampan, ritad av Vicco Magistretti för Oluce står på min önskelista, men det finns ingen plats för den hos oss.
 
Fint utnyttjande av den rundade väggen. Jag gillar verkligen när man använder tredimensionella föremål på väggar. Hos mig är det ofta i form av lampetter.
 
Foto: Skeppargatan 5 | Per Jansson fastighetsmäklare