/ Roslagsbacken /

Drömmer om en pelargonfylld glasveranda

(null)
Tänk vad ett rum kan ändra karaktär genom att man sätter igen ett onödigt fönster, adderar ett med spröjs och gör det lite mysigt. Vårt uterum, som har varit en byggarbetsplats i två år, har med lite omsorg blivit en plats för kyligare kvällar. Så småningom ska det bli en glasveranda/matsal här, men det är ett större projekt än vad vi först trodde. Jag ska berätta allt. Och så blir det några förebilder också. 

Bakom byrån var det tidigare ett fönster med full insyn till gästtoaletten. Bland det första jag gjorde när vi flyttade in var att hänga upp gardiner för fönstret. Förra sommaren  bestämde vi oss för att sätta igen fönstret. Det blev så bra. Helt plötsligt kunde den grå byrån stå här. 

Tidigare i somras flyttade vi bort rester av virke och isoleringsmaterial som härbärgerat här sedan förra sommaren. Vi målade fönsterfoder, skurade golv och inredde rummet med sånt vi hittade fram ur gömmorna. Nu när augustikvällarna är svala och daggen är tung sitter jag gärna här med tända ljus och lyssnar på lugnet. (null) 
Jag sitter faktiskt här ikväll och ser skymningsljuset falla. Herr J har jobbat härifrån onsdag till torsdag och nu är det min tur. Jag är så glad över att vi nyttjar det här stället så mycket. Och så är det så skönt att kunna rå om sig själv. 

Bilden nedan visar hur det såg ut när vi var här på visning. Jag tyckte att det var ganska fint med korgmöblerna. Som du ser är det kvarvarande fönstret smalare och lite mer avlångt nu än tidigare. Där bakom är ett sovrum som vi gjort om till kläd- och linneförvaring. På sikt ska jag hitta ett litet skrivbord dit in. Men det är en annan story. 
(null)
Jag ser så mycket fram emot när detta blir en glasveranda med fönsterbrädor fyllda med pelargoner.  Hela rummet är felkonstruerat och ska det bli boyta måste allt utom taket göras om. Istället för ett fönsterbyte blir det en tillbyggnad. 
(null)
Vid fönstersektionen mot altanen tänker jag bygga en sittbänk, en lår med lock för förvaring av dynor och flytvästar. Det är en ganska mysig plats. Även årets mörkaste dagar har den här platsen dagsljus. Ovärderligt. 
(null)
Det konstigaste med vårt hus är att det dörrhål som syns i bild saknar dörr. På vintern förvarar vi en del växter här och för att de ska klara sig hänger vi ett tjockt draperi i dörröppningen. Snyggt är det inte. Och eftersom det inte riktigt finns något vettigt eluttag har det varit svårt att hitta en bra fönsterbelysning. Men saker får ta tid. Nu har det äntligen blivit ett rum vi använder. 

Här kommer vi att ha ett runt matbord i ena änden, precis lagom stort för vår lilla familj. Och med iläggsskivor kan vi husera ett stort gäng på middag. 
(null)

(null)



#1 / / Annis:

Så fint resultat! Klokt att skynda långsamt, tänker att det då håller under lång tid framåt.

Svar: Tack för dina kloka ord. Du har rätt i att det är bra att skynda långsamt, men ibland blir jag otålig. Önskar dig en fin helg
Ann-Charlotte

#2 / / Ann:

Vad fint ni har fått det! Perfekt med en liten matplats där svala kvällar.

Svar: Ja, visst blir det. På sikt kommer det att bli ett rum till, en inglasad veranda. Önskar dig en fin helg
Ann-Charlotte

#3 / / Madeleine:

Perfekt för vinterförvaring av pelargonerna dessutom.
Det är så trevligt att följa er förvandling av Furuparadiset!

Svar: Så roligt att du gillar mina uppdateringar från landet. Just nu har jag svårt att hitta inspiration till att skriva om annat än våra projekt. Det är så roligt att dokumentera och påminna sig själv också. Önskar dig en fin helg
Ann-Charlotte

#4 / / Karin:

Så fint det har blivit och vackra färger nu. Nog är det väl oftast så att huset man har har alltid några konstigheter. Vår veranda är alldeles för liten med dagens mått mätt och öppningen ut mot trädgården är så låg att min man som är lång får akta huvudet!! Där har vi något att ta itu med så småningom. Dåtidens byggregler medgav inte någon annan utformning tokigt nog.

Svar: Ja, så roligt att läsa om era utmaningar. En del av charmen med hus är förädlandet. Och livsprojektet. Vår ytterdörr på landet är också för låg för min långe man. Han får inte ha för bråttom, utan måste ducka. Det har hänt att han glömt det
Ann-Charlotte