/ Växter /

Anemone hepatica | Hepatica Nobilis - blåsippan

(null)
När jag drev min trädgårdsblogg, brukade jag emellanåt tillägna ett helt inlägg åt en växt. Min nyfunna blåsippeflod gav mig inspiration att återuppta traditionen. 

Vetenskapligt namn: Anemone Hepatica eller Hepatica Nobilis. 
Blommar: april-maj
Medicinsk nytta: På engelska heter blåsippa Liverleaf och på tyska Leberblümchen.  Förr ansågs blåsippan vara bra mot leversjukdomar, kanske för att bladens undersida är leverfägad. 

Blåsippan blommar i april-maj när det blir tillräckligt varmt. Efter blomningen böjer blåsippan sina blomskaft mot marken, där myror hämtar frukterna som är försedda med köttiga bihang som myrorna gärna äter. Nästa års knoppar bildas sedan och ligger klara och väntar in nästa vår.  Varje enskild planta kan bli flera hundra år. 

(null)
Linné gav blåsippan det vetenskapliga namnet Anemone Hepatica. Botanister närmare nutid höll inte med Linné. De ansåg att blommans yttre mer hörde hemma i släktet Hepatica. I Skandinavien är det alltså den enda vilda växten i Hepatica-familjen. 
Men namnhistorien slutar inte där. Enligt  Forskning och Framsteg kunde namnet inte bli dubbelt Hepatica fastän det är det äldsta namnet som återspeglar släktskap. Blåsippan fick istället namnet Hepatica Nobilis. När man i nutid kunnat använda DNA-teknik har man funnit ut att gamle Linné nog hade rätt, trots allt. Den lilla blåsippan lyfter sin krona mot solen helt omedveten om debaclet. 
(null)

Floder av blåsippor är det nobla men tysta magin i skogen, som ett fyrverkeri. Min instagramvän Erik  påminde mig om Nobelpristagaren Tomas Tranströmers dikt om blåsippan som beskriver blommans ödmjuka majestät på ett så fint sätt:

Att förtrollas – ingenting är enklare. 
Det är ett av markens och vårens äldsta trick: blåsipporna. 
De är på något vis oväntade.
De skjuter upp ur det bruna fjolårsprasslet på förbisedda platser, där blicken annars aldrig stannar. De brinner och svävar, ja
just svävar, och det beror på färgen. Den där ivriga violettblå färgen väger numera ingenting.  
Här är extas men lågt i tak.
"Karriär" – ovidkommande! 
"Makt" och "publicitet" – löjeväckande!

De ställde visst till med stor mottagning uppe i Nineve, the giordo rusk ok mykit bangh. Högt i tak – över alla hjässor hängde kristallkronorna som gamar av glas. 

Istället för en sådan överdekorerad och larmande återvändsgränd öppnar blåsipporna en lönngång till den verkliga festen, som är dödstyst.
(null)

(null)
Blåsippor och vitsippor bredvid varandra på tomten. Vilken rikedom.