/ Arkitekturhistoria /

Skånsk tegelvilla i Ramlösa brunnspark

  (null)
För en historienörd med rötter i Danmark är en korsvirkesvilla i tegel från 1896 i en byggnadsminnesmärkt brunnspark i Helsingborg närmast oemotståndligt. Det bästa av Sverige och Danmark på en och samma plats. Kan det bli bättre? Jag kan helt enkelt inte låta bli att blogga om Villa Veronika och om varför det blev så trendigt att dricka brunn på 17- och 1800-talet.

I slutet av 1600-talet imponerades Johan Jacob Döbelius av de hälsobringande effekterna från järnkällans vatten i Ramlösa utanför Helsingborg. Den 17 juni 1707 invigde han Brunnsparken på självaste kung Karl XII:s födelsedag. Under den här perioden blev "att dricka brunn" en trend över hela Sverige och mest känd blev Ramlösa. Kungligheter och andra kända personer gjorde hälsoresor till brunnsorterna. 17 glas på fastande mage ordinerades Döbelius mot allehanda sjukdomar. Under slutet av 1800-talet upptäcktes ytterligare en källa, en alkalisk källa, rik på mineraler och salter. Vattnet kolsyrades och blev det vi idag känner som det naturliga mineralvattnet Ramlösa.

Ramlösa brunnspark.
I Ramlösa brunnspark (Ramlösa uttalas alltså Ramm-lösa) dominerar den engelska romantiska landskapsparkens ideal, även om flera tidsepoker präglat landskapet. Parken är uppdelad i en del där skogen växer fritt och en kulturparksdel med ett antal villor. 

Under den senare delen av 1800-talet ritade stadsarkitekten Alfred Hellström in ett antal hus i parken. Här finns Brunnshotellet, Läkarvillan, vattenpaviljongen och Varmbadhuset. Villa Veronika är en av de såkallade nio Grevehusen med namn från olika blommor med medicinala egenskaper. Villa Bellis och Villa Salvia byggdes 1807, Villa Iris i början av 1800-talet, Villa Linnéa, Villa Pyrola och Villa Veronika ritades av Alfred Hellerstöm och uppfördes 1896. Villa Malva byggdes 1880, Villa Tora uppfördes 1778-99 och har troligen stått på en annan plats och fungerat som badpaviljong eller vänthall. Det finns ytterligare större villor i parken. Parken, med byggnaderna förklarades som byggnadsminne år 1973.

Kurorter som resmål
Vatten har i alla tider varit en livgivare. Vi kan klara oss utan mat, men inte utan vatten. Vår tids spabadande har sitt ursprung i 17- och 1800-talets kurorter vid både kuststäder och brunnsorter. Vid hälsokällorna samlades personer från alla samhällets klasser för att kurera sig. Man drack hälsovatten, badade och fick gyttjemassage. Runt kurorterna växte små samhällen i miniatyr upp, med strikt klassindelning och egna ordningsföreskrifter. För de som hade det bättre ställt blev brunns- och badorterna en plats att bo flott på hotell, äta gott och frottera sig. Traditionen att promenera i badrock till morgondoppet härör från den här tiden.

Tack Annika för tipset

(null)

(null)
(null)
Den här glasverandan är underbar, både utifrån och inifrån.
(null)
 
(null)
 
(null)         
 
(null)
 

Källor: Bland annat Helsingborgs kommun, Sveriges kurortsmuseum.
Foto: Våningen och villan fastighetsmäklare