/ I säsong / Veckans accessoar /

Julstång, festong eller girlanger

(null)
Människor över alla delar på jorden har använt bladverk, blommor och frukt för att smycka vid högtider. I Sverige har vi en lång tradition att smycka stänger och löva entréer. I det antika Sydeuropa dekorerade man dörrar, tempel och triumfbågar med festonger av levande blommor, frukt och blad. Tänk lagerblad. Antikviteter och målningar ger goda ledtrådar till hur det kunde se ut. Och det här blogginlägget. 

Blev du nyfiken på festonger, girlanger och julstänger så har du kommit rätt. Det här inlägget handlar om allt sånt. Vi börjar i Sverige.

De flesta svenskar associerar ordet stång till midsommarstång, men för drygt hundra år sedan, och tidigare, smyckade vi stänger vid andra tider av året också, såkallade feststänger. I toppen på feststången fäste man kransar, band och ornament. 
(null)         
I högra hörnet på den här bilden kan du se en julstång, eller såkallad julruska. De restes ofta i par framför boningshusets entré, men här ser vi dem vid grindstolparna. I sin enklaste form var julstången just så här,  en avkvistad gran med en ruska kvar i toppen. Kvistarna som blev över tog man till vara på och lade som dörrmatta framför huset. Den traditionen lever vidare liksom att använda granar till jul. | Foto: Vykort från Eksjö omkring 1900 
(null)         
En del julstänger smyckades i toppen istället och ibland kan man se utskurna dekorationer i barken. Här är en helt avkvistad gran med julkors. Foto: Digitalt museum  

3 x Guirlande et feston
Det franska ordet guirlande betyder krans på franska, som i julkrans, guirlande de Noël. Den flätade ranka vi kallar girlang heter däremot feston på franska. I svenskan används ordet festong också för att beskriva dekorationselementet i arkitektur och formgivning. Här har jag valt tre exempel från Bukowskis klassiska katalog.
(null)

1. Konsolbord med festonger i Nyrokoko från mitten av 1800-talet rikt utsmyckat med festonger, rocailler, frukter och musselformationer | Foto:  Bukowskis
(null)

2. Spegel i rokoko, ursprungligen lampett för två ljus. Ett Stockholmsarbete från mitten av 1700-talet med utsmyckning av rocailler, girlanger, blommor och akantusblad | Foto:  Bukowskis
(null)

3. Fanerad gustaviansk byrå tillskriven Johan Hultsten, mästare i Stockholm i slutet av 1700-talet. Inläggningar av rosettupphängd lagergirlang, blommor och lagerfestoner | Foto:  Bukowskis


(null)

(null)

Alla bilder från hemmet med de gröna girlangerna, källa: Sköna hem
/ Inspiration: stiliga hem /

Ragnar Östbergs 20-tals penthouse


(null)
I gränslandet mellan nationalromantiken, arkitekturens Wagner, och den ytsmarta praktiska funkisen finns 20-talets arkitektur. Svensk arkitektur och formgivnings guldålder -swedish grace - som jag älskar. 

Det här är inte vilket penthouse som helst  utan signerat Stadshusarkitekten Ragnar Östberg. Jag klickar in på beskrivningen och hoppades få veta mer om objektet. Men där stod inget. Skäms på er Lagerlings att sälja ett objekt som det här och inte göra mer research på. Hur som helst är lägenheten byggd 1932.
(null)
Vardagsrummet med sex stora fönster. 
(null)

(null)
Två Pipistrello bordslampor av Gae Aulenti för Martinelli Luce. När lampan formgavs 1965, var lampan innovativ och banbrytande med sin skärm i metakrylat ochopalglas.  
(null)

Planlösning på lägenheten på 114 kvm med två terrasser, åt öster och väster. 
(null)
(null)

(null)

(null)

(null)
Inbyggda trettiotalsskåp
(null)
Sovrum med rundade detaljer vid fönster och dörr. Fint
Foto: Lagerlings 






/ Inspiration: stiliga hem /

Britterna kallar det focal point

(null)
Vad i ditt hem är en ögondragare, alltså något som drar ögonen till sig? I vår våning är det förstås vårt stora fönster i vardagsrummet, men också det orange skåpet. Det är i allafall så jag vill att man ska titta. I det här hemmet är det tavlorna. Britterna kallar det focal point. 

Man behöver inte läsa många brittiska inredningsmagasin förrän ordet dyker upp. I dessa hem är det alltid den öppna spisen som allting kretsar kring. Brittiska hem är inte varma på samma sätt som svenska, så det är klart att man vill visa att här kan du hålla dig varm. Egen härd är guld värd. 

Precis som en UX-designer (user experience) tänker jag också på användarupplevelsen när jag inreder mina hem. Det är bra att ögat fångas av något arkitektoniskt och så något inredningsmässigt i kombination. Då visar man dels bostadens styrka och sedan de boendes personlighet. Och personlighet är ju det man vill visa både för sin egen skull och för sina gäster. På landet är det timret och våra lampor som är det som förhoppningsvis drar blickarna till sig. Det handlar om att få blicken att röra sig i en riktning.

Jag fastnade för tavlan i matsalen och taklampan i kombination här, men sedan tar det slut. Det saknas mattor och föremål för att det ska kännas mysigt. Riktningen tar ett abrupt slut.

En "focal point" är med andra ord en bra början men det behövs en fortsättning också.  En helhet, eller årsringar som jag brukar kalla det och travesterar bröllopsrimmet: Något nytt, något nött, något ärvt och någonting som skaver lite. Och för all del även nånting blått, eller någon annan färg på accenter eller något som håller ihop det.  

Årsringar tar tid att bygga upp. Här finns bara det nya. Hemmet känns stajlat för visning. Men som inspiration funkar det bra. 

(null)
Bertjan Pots vackra taklampa "Heracleum - the Big O " för Moooi, Norman Cherners ikoniska  cherner chair  och Louis Ghost-stolarna i polykarbonat för Kartell. 
(null)

Foto: Lagerlings