/ Stiligahem besöker... / värt en resa /

Elin Wägners "Lilla Björka"

Vid en första anblick ser det ut som vilket rött torp som helst. Men Elin Wägners Lilla Björka är en arkitektonisk pärla av mästerarkitekten Carl Bergsten ritad på 1920-talet i bästa ”Swedish Grace” stil. Det är inte annat än att man förundras hur denna pärla blivit byggd här ute på den småländska landsbygden – och så säger det ju ganska mycket om Elin Wägner och hennes betydelse för Sverige. Så vem var hon?

 

”Nu råkar vi i detta lilla land vara så lyckligt lottade att här har levt en kvinna som tänkte längre, mer originellt och djärvare än de flesta andra samhällsfilosofer…Hon står på daggmaskarnas sida. Hennes tankar arbetar liksom under jorden” skriver Göran Greider i inledningen till samlingen Wägnerismer.

 

Elin Wägner (1882-1949) var författare och journalist född i Lund. Mötena inför artiklarna om Ellen Key samt Signe Bergman, förgrundsfiguren i Landsföreningen för kvinnlig rösträtt, ledde henne till ett livslångt engagemang för kvinnlig rösträtt och kvinnors lika värde, och hon verkade i internationella sammanhang. År 1909 representerade hon Sveriges kvinnliga fredsförening vid den Internationella kvinnorösträttsalliansens kongress i London och hon var en av ledamöterna som deltog i den internationella rösträttsrörelsens möte i Haag 1915. Hon var med på massmötet i Albert Hall i maj 1919 när Eglantyne Jebb startade Save the Children Fund och är en av de fem personer som bildar Rädda Barnen i Sverige med syfte att lindra nöden för barn under första världskriget. När Elin 1923 fått De Nios stora pris köper hon en bit mark i Värend, Småland i närheten av sin mors barndomshem. 

”Kvinnors reaktioner mot den behandling de varit utsatta för påminner om jorden. Båda tackar för god behandling med blom och frukt, båda svarar på hård behandling med torka och oginhet” Elin Wägner i Väckarklocka

Elin Wägner skrev 30-talet romaner och noveller med starka budskap om kvinnor, fred och miljö. I romanen ”Norrtullsligan” (1908), som först gavs ut som en följetong i Dagens Nyheter skriver hon om livet bland lågavlönade kvinnliga kontorister och i ”Helga Wisbeck” (1913), om en kvinnlig läkare som avstår från äktenskap och barn för att helt gå upp i sitt yrke. Frågan om kvinnans särart tog Wägner upp i debattboken Väckarklocka (1941) där hon bland annat drev tesen ”ju större kvinnligt inflytande desto mindre risk för krig”. ”Årets väckarklocka” delas sedan 1993 ut av Elin Wägner-sällskapet. Wägner valdes in i Svenska akademien år 1944 efter att ha skrivit en uppmärksammad biografi om Selma Lagerlöf.
 
"Det är en enorm uppgift att leta fram kvinnornas historia. Det är ett chiffer vars nyckel ligger i en förgången tid”
 
Hur kom det sig att Lilla Björka placerades i Värends socken?
Tanken på en bortglömd kvinnohistoria påverkade Wägner stort och det är ett återkommande tema i flera böcker, inte minst i Väckarklocka. ”Mäns och kvinnors historia är ju så sammanflätad som varp och inslag i en väv. Men det har lyckats göra en historia enbart av inslaget” skriver Elin i boken. Hon påverkades av berättelserna om urtidens "gynekokrati" i Kreta där moderskapet hölls för heligt. Den svenska motsvarigheten fanns i småländska Värend. I boken ”Tusen år i Småland” (1939) skriver hon berättelsen om Blendasägnen och den särskilda arvsrätt som råder i Värend. Värend, som är en del av Kronobergs län, är också den socken där Elins morfar var kyrkoherde och där Lilla björka ligger. 
 
Blendasägnen säger att kvinnorna i Värend, under ledning av Blenda, besegrat en dansk fiendehär genom att bjuda dem på gästabud, supa dem fulla och sedan döda dem. Värendsmännen var iväg på egna krigståg och därför var kvinnorna "lämnade åt sitt öde". Som en bekräftelse på kvinnornas storverk fick Värends kvinnor lika arvsrätt som männen och rätt att resa till kyrkan på sin bröllopsdag klädda i full stridsmundering ledsagade av pukor och trummor.  På kartan över Bråvalla hed i ”Suecia Antiqua et hodierna” tryckt 1693 förekommer Blendas namn.
Ett fantastiskt exempel på nyklassicistiska detaljer. Vackra färger och proportioner.
Detaljer som bara är så fina i all sin enkelhet.
 
Elin Wägners sovrum i rosa hade en sån härlig atmosfär och ljus. Här ville vi bara stanna.
 
Rundade hörn såg jag också på Ellen Keys Strand. Det var en ganska vanlig detalj under jugendperioden. Det som är spännande här är att huset både andas 1910 talets jugend och 20-tals klassicism.
 
Gästrum med blå väggar och tunna ljusa gardiner
En väckarklocka förstås.
 Linneförrådet med sin rosa insida och snygga beslag. Jag kan ju nörda in på detaljer som dessa.
Salen med sitt silverfärgade tak är en cool detalj.
Vid en första anblick ett klassiskt torp, men lunettfönstrena och pelarna vid uteplatsen avslöjar att det här är ett hus från 20-talet och inte äldre.
Den svarta kuben till vänster var Elin Wägners skrivstuga och ritad av ingen mindre än glaskonstnären Simon Gate.
Bubblande cider framför Elin Wägners skrivstuga.
Mitt härliga tjejresegäng från studietiden i Växjö. Det har blivit en hel del tjejresor sedan vår första 1987.
 

Det går att skriva så mycket om Elin Wägner. Hon var en fantastisk person och inspirationskälla. Här kan du läsa mer: 

Foto: Ann-Charlotte Jönsson, stiligahem
Carl Bergsten / kvinnor