/ Inspiration: lantliv /

Solåkra: ett torp med anor från 1700-talet

Historiens vingslag blir ibland så påtaglig. I vardagsrummet på Solåkra syns spåren från svunnen tid som tydligast. Här är torpets ursprung, enkelstugan som byggdes under mitten av 1700-talet. Vi har hela ägarlängden på pränt och tanken svindlar när man tänker att det bott en familj med 5-7 barn i det här rummet året om. Idag är det bara ett barn här. Det här var ett riktigt soldattorp.

 

Under takpappen och efter borttagandet av några tusen nubb, fann vi det ursprungliga gråmålade taket. De breda plankorna bär brännmärken från olika ljuskällor från tiden före elektriciteten. Ojämnheterna och spåren syns fortfarande i det numera målade taket. Vi sparade faktiskt en del omålad i området runt den öppna spisen för att knyta an till historien. Här har vi valt bort tv. Istället sitter vi här i stearinljussken. Vi filosoferar, pysslar, läser och pratar till ljudet och värmen från den sprakande brasan. Ganska likt de kvällar man levt i alla tider. Det är en hemtrevlig känsla i det här rummet. Harmoniska proportioner med fönster åt tre håll.

Att odla och ta hand om jorden är för oss en avkoppling. Jag älskar dagarna då jag inte är styrd av tider. När jag slipper ställa väckarklockan och istället kan följa kroppens naturliga rytm. Jag tycker om att jobba i trädgården från nio till nio. Att fika och vila när kroppen vill och att låta tankarna flöda vilt. För kontorsråttan är fysiskt arbete en avkoppling, men för bara någon generation sedan var det en kamp för brödfödan.

För de som levde av att bruka jorden var nog livet på Solåkra slitsamt. Långa dagar av fysiskt arbete, många barn, trångbodhet, loppor och begränsat med mat. Jag tänker ofta på dem som bott här och på att vi bara är förvaltare av platsen. Vi har tagit över något, får njuta frukten av det någon annan planterat och vårdat. En dag kommer vi lämna vårt avtryck vidare. "Jorden vi ärvde och lunden den gröna".

När vi flyttade hit var tomten övervuxen. Bland all vildvuxen sly fann vi hallonsnår som inte bar bär samt gräslök och rabarber. Rabarbern och gräslöken är numera en del av våra trädgårdskvarter där vi odlar. Vem planterade de 14 körsbärsträden vi har på tomten? Är rabarbern från 1700-talet? Hur mycket av marken var uppodlad? Och vad odlade man egentligen? Allt sånt här funderar jag på när jag är här. Och läser om det.

Jag fastnade nyligen i ett citat om reglerna för soldater som bodde på Soldattorp:

"...Hemma i Landet, hålla Torpet wid magt, plantera wäl Jordpäron eller Potates, wänja sig wid Gewäret, som ett roligt tidsfördrif, bära Cronans Bref och Ordres; förtjena med Handwärk eller arbete; fly lättja, som föder sjukdom och älende, wisa sig snygg och propre på kyrkparaden, alltid håret upplagt, upknutit och i papper"
Ur boken Soldattorp i Uppland av Kristina Berglund

Hur kommer det sig att det finns så många torp i Sverige? och varför är de nästan helt identiska oavsett var man befinner sig i Sverige?

Vid riksdagen 1682 beslutades det om ett indelningsverk för att få en god beredskap vid krig och minskade försvarskostnader. Indelningsverket innebar att Kungen förhandlade fram ett avtal med varje landskap om en armé. I varje landskap skulle det finnas ett fast infanteriregemente bestående av 1 200 soldater. Två eller flera gårdar bildade en rote med uppgift att rekrytera en soldat. De skulle sedan förse denne med bostad och vissa förnödenheter. Det var rotegårdarna som fick uppgiften att bygga soldattorpet. Soldaten skulle också få ett *spannland åker, en kåltäppa (köksträdgård) och en liten hage eller ett ängstycke till två lass hö. Enligt Karl XI:s brev 1695, som var föregångaren till indelningsverket, skulle gaveln på soldattorpen märkas med kompaniets namn och soldatens kompaninummer i röd färg.

År 1715 utfärdades mer specifika bestämmelser kring soldattorpet. Det skulle bestå av en stuga, förstuga och kammare samt med en tillhörande lada och ett fä- och foderhus. I förordningen 1725 angavs vissa mått för stugan och i 1835 års förordning står det att torpet ska bestå av en stuga på 8x8 alnar samt av en kammare och en förstuga på respektive 5 och 3 alnar. Den invändiga takhöjden skulle vara 3,5 alnar under åsarna. Det skulle finnas spis och bakugn i stugan samt två fönster i stugan och ett i kammaren. Indelningsverket fanns i Sverige ända till år 1901.

Ett spannland är alltså den areal som en spann utsäde räcker till, dvs ungifär ett tunnland (2500 kvm). En aln motsvarar 59,4 cm.

Vi har valt en slags modern 1700-tals känsla i våra rum, med skurgolv, klassiska rutor och ränder, Gripsholmsfåtöljer och en lite mer högrestånds approach än torpmiljön
Inbyggda bokhyllor, leksandstolar och allmogeföremål.
Duros underbara Nyckelvikentapet är en riktig favorit i vår hall.
 

Foto: Ann-Charlotte Jönsson, stiligahem

/ Inspiration: stiliga hem /

Breakfast room

Ibland när jag drömmer stort föreställer jag mig ett frukostrum, en harmonisk plats för dagens första och kanske viktigaste uppgift. Med små medel kan man skapa ett rum i rummet. En plats för just det, utan att lägga beslag på ett helt rum.

Blir sugen på att göra en sån här plats hemma framför det stora fönstret i vardagsrummet. Eller kanske i ett framtida boende. Bekväma stoppade stolar och ett litet bord. 
Här har man valt ett bord med klaffar som man kan vika upp för ytterligare platsbesparan. Själv skulle jag gärna ha ett litet mahognybord.
I en del lägenheter finns det inte fönsterkarmar. Vi har en sådan plats hos oss. Att bygga ett konsollbord med snygga läderinklädda ben är ett fint alternativ. 
Foto: Alexander White
http://alexanderwhite.se/objekt/716563/

/ Inspiration: stiliga hem /

Detaljer: blått och rött


Takmålningar och en ljuvlig kakelugn från Marieberg (förmodar jag) får man på köpet i den här lägenheten. Lägenhet och lägenhet föresten. Den ligger i den mest bedårande 1700-tals längan jag sett. 

Jag är som sagt tidigare ganska svag för genomtänkta färgskalor. Tycker det är fantastiskt fint att man fortsatt med den blå och vinröda färgen genom hela lägenheten. 
















http://www.bjurfors.se/sv/tillsalu/stockholm/stockholm/vallingby-racksta/vemdalsgatan-4/