/ Arkitektur / Inspiration: lantliv / Trädgård /

Paviljonger, lusthus och fåfängor

Lusthus, bara ordet i sig låter väldigt trevligt. När jag gjorde research för inlägget om Fredrik Blom lät jag tanken spinna vidare på de fåfängor, lusthus och paviljonger jag tycker mycket om. Så många olika ord för egentligen samma sak, eller?  Och hur kommer det sig. När jag så för några dagar sedan besökte Vadstena, letade jag upp ett av mina favoriter. Lusthus, paviljonger och orangerier är återkommande objekt för min fotografering. Det representerar själva sinnebilden för njutning och avkoppling för mig. 
 
Ordet Lusthus och Lustslott är en lekfull byggnad uppförd i en park eller trädgård för rekreation och till "lyst", dvs pynt och nöje. I dag används ordet  också för att beskriva en mindre trädgårdspaviljong eller kolonistuga. Ordet lusthus kommer från tyskans lusthaus,  men visst går tankarna också till ordet "lustgård", dvs paradis.  
Lusthusets tillkomst hänger tätt samman med trädgårdskultiveringens. Jag tänker på Renässansens trädgårdar med labyrinter och lusthus till barockträdgårdens geometriska och rätvinkliga skapelser där lusthusen hade en vacker framsida medan baksidan vette mot en häck eller mur. 
 
Under den senare delen av 1700-talet blev engelska parker och romantiska trädgårdar högsta modet med sina slingrande gångar, dammar, valvbroar och lusthus med inspiration från Kina (Kina Slott och Kinesiska Pagoden), Turkiet (Turkiska kiosken) antiken (tempel), grottor och eremitage. Att leva nära naturen låg i tiden mycket tack vare naturfilosofen Jean-Jacques Rousseaus ideal som var högsta mode.  
 
Det finns många olika varianter, från lusthus som bara är blickfång till större lustslott som närmast är att betrakta som lantställen. Alla med samma syfte; att vara en tillflyktsplats nära naturen.
 
Fåfänga: Man kan tycka att det är ett lustigt namn på en plats, men på 17-1800-talet var fåfängor ganska vanligt förekommande. Och ordet hade en delvis annan betydelse, fåfänglighet förgänglighet. En fåfänga är ett dekorativt lusthus eller paviljong, som helt saknar funktion. Härligt eller hur? De blev populära i engelsk trädgårdskonst eller europeiska slottsparker under barocken och rokoko perioden. Ibland används det engelska ordet, Folly, eller det franska Folie för att beskriva en fåfänga. TipsFåfängan i Stockholm har en fantastiskt utsikt över Saltsjön och Djurgården.
 
Kiosk: Men varför i hela friden har fru Jönsson med ordet kiosk? Ordet kiosk är ett turkiskt ord som betyder; lusthus eller utkikspunkt. Så ett lusthus i turkisk stil heter följdaktligen kiosk. Ganska långt från en korvkiosk alltså. Tips: Den turkiska kiosken i Hagaparken är ritad av Fredrik Magnus Piper 1786-88. Piper (och Louis Jean Desprez) var förövrigt Fredrik Bloms stora förebilder. Inredningen är gjord av ingen mindre än Luis Masreliez
 
Eremitage: Ursprungliga betydelsen, hermitage, betyder helt enkelt en eremits bostad, en plats där eremiten kunde leva i avskildhet och ägna sig åt bön och avhållsamhet. På 1600-talet fick ordet en delvis ny innebörd då man romantiserade eremitlivet genom bygga fantasifulla lustslott eller lusthus i slottsparker eller som en större byggnad avskilt på landet. Det kunde även vara grottor. Tips: Det kändaste Eremitaget är det i Sankt Petersburg, men som halvdanska går mina tankar förstås också till det danska
 
Ekotempel: En mindre fristående byggnad med ett tak som bärs upp av kolonner eller pelare. Byggnaden var ett stilelement i den engelska landskapsparken, ett uterum och vackert blickfång utan väggar. Tips: Ekotemplet i Hagaparken
 
Paviljong: Den ursprungliga betydelsen medeltidslatinet "papilio" betyder både fjäril och tält och används för att beskriva en mindre fristående byggnad. Ibland förekommer ordet när man beskriver temporära modulbyggnader eller för en mer permanent separat byggnad lite avskild i ett större komplex. Tips: Gustav III:s Paviljong eller varför inte Koppartälten i Hagaparken
 
 
Besökstips: Hagaparken
Den som vill förkovra sig i olika typer av lusthus: ekotempel, kiosker, paviljonger med mera är Hagaparken i Stockholm väl värt ett besök. Parkenär en del av Kungliga Nationalstadsparken som sträcker sig från norr om Ulriksdal, via Djurgården till Fjäderholmarna. Hagaparken ett av de bästa platserna i Sverige för att studera den engelska parken idealet i svensk form - med flera fantastiska exempel. Det finns anledning att återkomma till detta senare i sommar.
 Så fina detaljer på det här lusthuset byggt på slutet av 1800-talet. En dröm
Snacka om snickarglädje. Det här är som ett Villa i Villerkulla 
Jag faller alltid för detaljer och övergångar mellan de olika elementen. Vackert målad dörr.
Så här ska det se ut. En liten byggnad med en fin förstukvist
 Mönster a la 1890-typ. Så fina färger och detaljer.
 
Foto: Ann-charlotte Jönsson för Stiligahem.se
 
 
lusthus / paviljong
#1 / / Joakim Johansson:

Det gula lusthuset är Holmska lusthuset från Vadstena. Det har tidigare stått nästan vid torget - platsen finns utmarkerad på parkeringsplatsen "Holmska tomten". Ida och Hilding Holm bodde i huset som nu mer är rivet.

Svar: Tack så mycket Joakim för att du berättar mer om lusthuset. Det är alldeles bedårande och nästa gång jag är i Vadstena ska jag kolla upp platsen. Stort tack
Ann-Charlotte Jönsson