/ Allmänt / Arkitektur /

Nobelfesten: Behind the scenes

I kväll är det festernas fest i Blå hallen och Gyllene salen och spekulationerna är redan igång kring klänningsvalen.  För oss som har Stadshuset som arbetsplats är den här veckan både väldigt annorlunda och precis som vanligt. Följ med mig bakom kulisserna på Nobelfesten. 
 
Redan i måndags började Nobelstiftelsen och SVT flytta in i huset och vi som jobbar visar förstås stor respekt för allt genom att inte röra oss annat än nödvändigt i representationsdelarna. I vanliga fall är vi 200 personer som jobbar här och trots att det nästan har varit dubbelt så många i huset störs vi förvånansvärt lite. Men att röra sig i korridorerna och höra Peter Jöback soundchecka känns ändå lite, nypa-sig-i-armen-härligt. 
Stockholms stadshus är ritat av arkitekten Ragnar Östberg. Det är byggt under en väldigt spännande tid i svensk arkitekturhistoria, från slutet av nystilarnas tid, via jugend, nationalromantiken och nyklassicismen - swedish grace. Och det kan man följa i huset. De första ritningarna skapade han 1901, huset började byggas 1912 och först den 23 juni 1923 invigdes huset med pompa och ståt. Vid en första anblick ser huset äldre ut än de knappa hundra åren. På planritningen ser det ut som huset vuxit i etapper, det här är förstås meningen. Här är det de enskilda rummen som fått styra husets utseende. Några vackra antika tapeter fick styra storleken i Ovalen tillexempel. Som synes av skissen är Stadshuset uppdelat i två delar, en förvaltningsdel och en representationsdel. Fast inte helt. Blå hallen ligger exempelvis i kontorsdelen. Nationalromantikerna vurmade för gammalt hantverk och klassiska material som tegel. Stadshuset är murat med 8 miljoner tegelstenar, varav 1 miljon var handslagna tegelstenar av det som kallas munktegel. Det sägs att Ragnar Östberg snodde en tegelsten från utgrävningarna vid gamla Slottet Tre kroner för att få fram rätt färg. Även Kronorna i tornet vittnar om en koppling till det gamla Slottet. Det finns anledning att återkomma till detta senare i  år. Jag läser nämligen på en hel del om Stadshuset. En fakta till. Gyllene salen är ritad av den då unge (28 år) och oetablerade Einar Forseth. På väggarna sitter 19 miljoner mosaikbitar av 23,5 karats bladguld. Det är en Gyllene sal på riktigt.
 
Så här ser det ut i våra korridorer. Naturligt ljus flödar in mellan våningarna via glastak. På vår våning går vi på ett sådant, tillexempel. Det som gör huset speciellt är att det byter karaktär.
Huset är fullt av smala genvägar mellan våningarna. De är ganska anspråkslösa och trånga, och jag har ännu inte hunnit lära mig att hitta runt. 
Det här är en del av korridoren på vår korridor. till höger ser man ut på Borgargården. 
 
Foto: Ann-Charlotte Jönsson, stiligahem.se
 
 
Nobel / Nobelfest / Stadshuset
#1 / / madelein.se:

Spännande inlägg :-)

Svar: Tack, så kul att du gillade det. Önskar dig en trevlig Nobelkväll / anncha
Ann-Charlotte Jönsson

#2 / / Susanne:

Så kul att se bilder bakom kulisserna!
Susanne

Svar: Hej Susanne, så kul att du gillade mitt inlägg. Det är inte många som vet att stadshuset också är ett kontor. Det är fantastiskt vackra korridorer, som hela tiden byter karaktär
Ann-Charlotte Jönsson

#3 / / Hanna:

Vad kul med ett bakom kulisserna inlägg och vilken fantastisk miljö att jobba i!

Svar: Ja, det är verkligen lite nypa mig i armen känsla varje dag. Det finns så mycket fina detaljer överallt
Ann-Charlotte Jönsson