/ Inspiration: stiliga hem /

Slowdecoration


Jag klurar en hel del på inredningsprojekt här hemma just nu. Det ena handlar om en arbetshörna jag vill få till i vardagsrummet och den andra är vårt sovrum. Jag vrider och vänder på olika ideer. Får ett ryck och bestämmer mig för en grej, genomför den och klurar sedan på nästa steg. 
 
Det är förstås inte så man ska göra. Och när vi köpte vårt torp gjorde jag på det rätta sättet. Tänkte ut funktion, färgskalor och gjorde moodboards. Och så körde vi på det. Snyggt och helhetsmässigt blev det. Och jag slås alltid av det när jag kommer dit. Där syns den röda tråden så tydligt. Men här hemma funkar inte det. Här är det #slowdecoration som gäller. Jag startade en tagg på instagram och det ledde till en härlig samling klokskaper och tolkningar. 
 
I vårt hem  blandas nytt, nött och nått. Här är det arvegods och reliker från två olika människor liv före livet tillsammans. Det finns saker maken älskar som jag inte gillar och vice versa. De måste få vara där. Sakta men säkert fogas de ihop med nya ringar av vi. Det här är vårt hem. Med obegränsade resurser hade vi kanske fått klart våra båda hem tidigare, men jag är faktiskt inte säker på det. Vissa ideer har behövt växa fram. Vi har också flyttat runt på funktionerna. Matsalen tillexempel och sovrumet. Vissa ideer har kommit och gått. Och andra har kommit tillbaka i en ny skepnad. 
I julas målade vi om sovrummet. Och nu ska vi köpa nya sängar, sänglampor, taklampor och någon väggdekoration. Kanske blir det någon bänk, en stol eller något annat. Jag funderar på sängavel och är helt upptagen av bilder med bäddade sängar. Jag funderar en hel del på hur jag vill ha det, egentligen. Vad är det som gör sovrummet mysigt. Här hos oss är sovrummet i slutet av tre rum i fil. Och oftast har vi alla dörrarna öppna. Då känns det också viktigt att allt hänger ihop. Så jag klurar ett tag till....
Foto: Alexander White
/ Arkitektur /

Arkitektur: Grev Turegatan 8


Jag brukar ondgöra mig över att det bara byggs trista lådor i Stockholm. Att vi saknar spännande arkitektur. Därför är jag faktiskt glad när jag ser något nytt och tilltalande. Visst flirtar detta med Art Deco, men det känns ändå väldigt nytt och vackert.
 
Huset, som ligger på Grev Turegatan 8 i Stockholm är ritad av Vera Arkitekter på uppdrag av Wallenstam och är just nu en av de tio finalisterna i  Stockholms stads utmärkelse Årets Byggnad 2015. När det gäller den här byggnaden gillar jag kontrasten mellan det kantiga yttre och de rundade formerna på innergården. Jag bara gillar allt. Och självklart har jag gått in och röstat.
 
Och så började jag att tänka på just Stockholm och arkitektur. På andra nya byggnader som jag känner mig stolt över. För visserligen saknar Stockholm nya landmärken. Ikonbyggnader som blir besöksmål och kanske rentav reseanledningar. Men där under ytan finns faktiskt flera stycken riktigt coola byggnader. Och därför kommer jag de två nästkommande onsdagarna publicera två ytterligare favoriter.
 
Foto: Tord Rikard Söderström
 
 
/ Stilskolan /

1930-1950: Funktionalism

 
Uttrycket ”Form follows function” myntades visserligen redan i början av 1900-talet av den amerikanske arkitekten Louis Sullivan, men summerar så bra det som funktionalismen står för. Sullivan var också en betydande person för funkisens genombrott. Utgångspunkten handlade om att hitta den bakomliggande funktionen och låta den sedan styra formen. Ornamenterade byggnader och historiska stilar kändes så, otroligt 1910. Funktionalisterna lade all kraft på att utforma de enskilda och nödvändigaste delarna så tilltalande som möjligt. Materialet skulle tala. I Sverige utvecklades funktionalismen ur 20-talsklassicismen, men slog till på bred front under Stockholmsutställningen 1930. Först inom arkitekturen och därefter med bruksföremål.
 
De mest kända förgrundsgestalterna och förespråkarna var de två tyska arkitekterna Walter Gropius (Bauhausrörelsen) och Ludwig Mies van der Rohe samt schweizaren Le Corbusier. Villa Savoye utanför Paris och paviljongen ”Esprit Noveau” vid arkitektur och konsthantverksutställingen i Paris 1925 sätter Le Corbusier ofrånkomligen på listan över funktionalisterna.  
Nybyggd funkisvilla på Börjessonsvägen i Södra Ängby 1938. Källa: Stockholmskällan

 

Idag ser de flesta av oss funktionalismen som en arkitekturstil, men i själva verket var det en ideologi som handlade om att förändra världen: Samhällsystemet och stadsplaneringen såväl som arkitektur. Förespråkarna stod till vänster och propagerade arkitekternas ansvar och bättre levnadsvillkor för de många människorna. Lösningen fanns i logisk problemlösning och funktion menade de.

Interior from architect and designer Sven Markelius home. 
 Sven Markelius skrivbord ritat 1930 till det egna hemmet i Nockeby. Foto: Auktionsverket

 

"Une maison est une machine-à-habiter” - ett hem är en maskin man bor i som Le Corbusier uttryckte det. Maskiner och båtar var lyckade exempel på när funktion styr form, menade han. Och så skulle man också tänka kring bostadsbyggande. Det var också ett blink till att maskiner också skulle överta byggandet - från individuellt till prefabricering.

Att smycka byggnader ansågs både falskt och onödigt. Därför lade man istället kraften på att utforma de enskilda föremålen. En viktig del av ideologin var ”trohet mot materialet” att föremålets utseende skulle bestämmas av dess konstruktion och funktion. 


Smalhusen i Gubbängen. Foto: Ingrid Johansson/Stockholmskällan.
 
Smalhusen

I Sverige pågick en diskussion om trångboddhet och ohygieniska bostäder sedan mitten av 20-talet. Ja egentigen redan betydligt tidigare, i samband med att ”egnahems”rörelsen startade i slutet av 1800-talet. Men i mitten av 20-talet tog debatten fart. Man måste komma ihåg att moderniteter som centralvärme, elektricitet, eget badrum, WC, kylskåp, sopnedkast och balkonger hörde till ovanligheterna hos vanligt folk.

Kapellkrematoriet på världsarvet Skogskyrkogården av Gunnar Asplund. Foto: EGA stiftelsen

 

En av förespråkarna var Uno Åhrén. Tillsammans med Gunnar Asplund, Eskil Sundahl, Sven Markelius och Svenska slöjdföreningens direktör Gregor Paulsson skrev de boken Acceptera (1931) som kom att stå för de mest radikala idéerna. Med nya möjligheter som prefabricerade delar och nya idéer tog funktionalismen fart. Stommen i det svenska bostadsbyggandet under 1930-40-talet bestod av såkallade smalhus. De skulle vara funktionella minimibostäder som var billiga att bygga och att bo i. Smalhus kallas de för att de bara är åtta till tio meter djupa. 

 Gunnar Asplund stol i stål och skinn. Ritad cirka 1930. Foto: Bukowskis.

 

Kännetecken
Det som kännetecknar ett funkishus är byggnaden är lådaktig utformad med grundläggande geometriska former som kub och cylinderformen. Fasaderna är släta, ofta putsade och ljusa. Fönstrena är ospröjsade och taken helst platta. Man kan säga att det var en utveckling från 20-tals klassicismen men raka motsatsen till Nationalromantiken som var mode knappt tjugo år tidigare. 

 

Frossa i Stockholms Funkis

  • Smalhusen: Bara i Stockholm byggdes det 25 000 lägenheter i såkallde smalhus (barnrikehus) mellan 1935-1945. Bland annat i Abrahamsberg, Traneberg och Dianavägen i Hjorthagen.
  • Gärdet - Ladugårdsgärde: Ett av de bästa exemplena på tidig funkis. Området byggdes efter en stadsplanetävling 1931 och ansågs nyskapande med sina grönområden och sina fristående huskroppar med öppna istället för slutna kvarter. 
  • Södra ÄngbySedan 1987  är området klassat som riksintresse med kulturhistoriskt värde som ett gott exempel på funktionalism när det är som bäst. 
  • Världsarvet Skogskyrkogården: Området ritades av Gunnar Asplund och Sigurd Lewerens mellan 1917 och 1940. Här kan man följa Gunnar Asplunds utveckling som formgivare både med drag från Swedish Grace till sen funkis. 
Stilikon: Ingrid Bergman

Odödliggjord som Ilse Lund mot Humphrey Bogart i Casablanca (1942) och prisad för rollprestationen i Alfred Hitchcocks Spellbound. Ingrid Bergman, som i år uppmärksammas som affischnamn på Filmfestivalen i Cannes skulle ha fyllt 100 år i år. I höst kommer filmen om hennes liv, en dokumentär med namnet Jag är Ingrid Bergman, där rösten görs av stjärnskottet Alicia Vikander. För regi står Stig Björkman. "She had an extraordinary quality of purity and nobility and a definite star personality that is very rare."  skriver producenten David O. Selznick och det tycker jag representerar funkis på så bra sätt. 
 
Foto: Collage med bilder från Byggfabriken. Ann-Charlotte/Stiligahem.se