/ Stilskolan /

1920-1930: Swedish Grace

När det nationalromantiska idealet och jugendstilen hade spelat ut sin roll sökte man efter ett stramare formspråk, byggt på det sena 1700-talets ideal, med tydliga geometriska former hämtade från antiken. I Europa fanns också nyklassicistiska strömningar som bland annat tog formen Art Deco. Runt våra breddgrader utvecklades en egen Nordisk klassicism som kom att kallas Swedish Grace, Swedish Modern eller 20-tals klassicism. Det var en glansperiod för svensk formgivning och den svala minimalistiska idealen lever på många sätt kvar i det som idag är bilden av skandinavisk formgivning. 
Fåtöljen Senna som Gunnar Asplund ritade1925 är typisk Swedish Grace. Så sent som 1983 lät italienska Cassina tillverka 100 ex som i stort sett ser ut som originalet. Foto: Bukowskis

På väg mot modernism i Europa
Nyklassicistiska strömningar fanns på flera platser i Europa. Inte minst i de tysktalande länderna i Europa samt i Italien. Ur den utvecklades ganska snabbt modernismen/funktionalismen i Europa. Bland de mest namnkunniga tyska Nyklassicistiska arkitekterna syns Peter Behrens (på hans arkitektkontor praktiserade bland annat Walter Gropius, Mies van der Rohe och Le Corbusier) och Paul Bruno (som vann stora priset på världsutställningen i Paris 1900). I Sverige dröjde Nyklassicismen kvar, mycket tack vare framångarna, och fick en egen särprägel och uttryck innan den också här gick över i funkis. 

En brittisk konstkritiker myntade begreppet
Det var i samband med Parisutställningen 1925Exposition Internationale des Arts Décoratifs et Industriels à Paris, som Swedish Grace tog världen med storm. Den svenska montern ritades av Carl Bergsten med väggreliefer av Ivar Johnsson och möbler och konsthantverk av de främsta i Sverige. Bland dem Gunnar Asplund, Carl Hörvik, Carl Malmsten, Simon Gate, Edward Hald, Estrid Ericsson och Einar Axel Hjorth. Sammanlagt kammade svenska konstnärer, arkitekter och hantverkare hem 36 medaljer. Den brittiske konstkritikern Philip Morton Shand blev så tagen av svenskarna att han i tidsskriften Architectural Review myntade begreppet Swedish Grace. Detta bidrog dessutom till att Sverige som första europeiska land fick ställa ut på The Metropolitan Museum of Art i New York ett par år senare.
Kista i olika exotika träslag med inläggningar och handtag i nysilver. Ett ganska bra exempel på kärleken till exklusiva material och avancerade metoder som är kännetecken för perioden. Foto: Bukowskis
Det här fina skåpet Åbo av Axel Einar Hjorth för NK (1929) lackerad i rött med meanderbård i relief och detaljer i guld är bara så mitt i prick. Foto: Auktionsverket

En soffa med typiska klassicistiska dekorationer som cirklar och kvadrater. Foto: Bukowskis
Fåtöljer från 20-talet av Carl Malmsten. Foto: Auktionsverket

Nyklassicismens dominans i Sverige gjorde att modernismens genombrott dröjde till 1930-talet. Med Stockholms Stadsbibliotek ritat av förgrundsgestalten Gunnar Asplund (1928) kulminerade den Swedish Grace i övergång till funktionalism. Och Stockholmsutställningen 1930 var helt präglad av den nya modernismen. Men "Swedish Grace" då, alltså Louise Adelborgs fina servis för Rörstrand, då. Ja, den premiärvisades till Stockholmsutställningen 1930 och är alltså inte typisk 20-talsklassicism, utan kan närmast räknas till gränslandet mot modernism/funktionalism. En bra pr-kupp från Rörstrands sida med andra ord.
 
Så här känner du igen Swedish Grace
Tjugotalsklassicismen är sval, elegant och balanserad. Husfasaderna pryddes ofta med såkallade tympanonfält, geometriska former och blomstergirlanger - gärna fritt placerade på fasaden. Entrén pryddes med pilastrar eller kolonner och bågformade lunettfönster, nätta takkupor med oxögon, det vill säga ovala fönster. Planlösningar med Sal, salong, herrum, pigkammare och serveringsgångar fortsatte att dominera i finare hem. Men livet blev lättare för medelsvensson. Saker som"egna-hem-rörelsen", nya prefabricerade hus och bildandet av HSB påverkade standarden för fler. De nya husen var visserligen enklare, det vill säga saknade pigkammare och herrum, men innehöll moderniteter som rinnande vatten, centralvärme och badrum. Läs mer om byggstilar i Stockholm. Föremålen utfördes ofta i dyrbara tekniker, möbler med intarsia och glas med avancerad gravyr. Inspirationen hämtades från klassiska antiken, inte minst ornamentik och former.
 
Fördjupa dig i Swedish Grace
Stiliga hem om Swedish Grace
Jag har skrivit om Swedish Grace vid flera tillfällen tidigare. Här är några av inläggen:
 
Stilikon. Evie i den brittiska serien House of Elliot  tycker jag är en fantastiskt bra representant på 20-talsmodet.
 
swedish grace