/ Antikviteter / Uppåt väggarna /

Förlaga och kopia

Foto: Drottningholms Slottsteater

Primadonnalogens handmålade tapet med slingrande träd och fantasifulla pionkotteliknande blommor på Drottningholms Slottsteater är förlagan till Colefax and Fowlers bästsäljare Snow tree, fast utan fåglarna. Motivet skulle efterlikna kinesiska papperstapeter med växande träd


Nancy Lancaster, som äger Colefax and Fowler blev så förtjust i tapeten när hon besökte Teatern på 50-talet. Hon kopierade mönstret till sin matsal och skisserna arkiverades. Först 2006 kom tapeten i tryck i olika färgställningar. Och succén lät inte vänta på sig.

Alla tapeterna på Drottningholmsteatern levererades av Johan Forssén, som vid den här tiden var landets största tapetleverantör. En del är helt handmålade, en del tryckta och några har en kombination av båda. Alla är gjorda av arkpapper som klistrats samman till våder innan de målats eller tryckts. Våderna är i sin tur ihopsydda med lintråd till fält som sedan spikats upp. Tapeterna finns i åtta loger högst upp i huset, två loger påscenen, i Armfeldts våning samt i karusellrummet.

I år fyller Drottningholms slottsteater 250 år. Teatern är en del av UNESCOs världsarv. Det är inte bara en fungerande teater. Här finns också den största samlingen av bevarade 1700-talstapeter i vårt land. Jubileet firas bland annat med en särskild tapetvisning. Den tänker jag inte missa. Så det ger jag mig själv i present två dagar före min födelsedag den 15 oktober.

Colefax and Fowler Snow tree
Detalj av primadonnalogens tapet på Drottningholmsteatern. Foto: Louise Berg/Drottningholms Slottsteater
 
Det är förövrigt inte bara Snow Tree som reproducrats utan bland annat även Boråstapeters Karlslund  har hämtat sin inspiration från Drottningholms Slottsteater.
/ Inspiration: lantliv / Min guide till... /

Lantliv: Bygg en sovkoja i rummet

Finns det hjärterum... på landet gäller det att tänka smart kring sovplatser och få till dem på så många olika ställen som möjligt. Övervåningen på vårt lantställe har två rum; ett sovrum och så en övre hall där vi har byggt en sovalkov. Då kan man få fler sängplatser utan att ta ett helt rum i anspråk. 

Vår kajuta upptar en knapp fjärdedels rum. Resten är ett tänkt tv-rum/lekrum för Sonen, med en sittgrupp. Jag skriver tänkt, för vi har visserligen både tv och inkopplingsmöjligheter här, men vi ser aldrig på tv. Sonens kajuta är en del av rummet, men är man där känner man sig ändå avskiljd. 

Vi gjorde vår alkov som dubbelsäng vilket är att rekommendera. När min systers tre barn var yngre låg de alla tre här på tvärsan med fötterna ut mot öppningen. Under kojan har vi en utdragbar låda där vi förvarar extra täcken och kuddar. Här får både sonen och en kompis gott om plats .

Här kan sonen sitta och leka för sig själv på morgnarna. Och när vi är här om vintern brukar vi faktiskt alla tre sova här den första natten. Kaminen värmer hela övervåningen på en halvtimme från helt utkylt.
Gör man en dubbelsäng får man en bra väggyta som ger ytterligare den där rum i rumkänsla
Här kan man ligga och lyssna på Sommar i P1, gå två meter och plocka körsbär direkt från fönstret
 

Foto: Ann-Charlotte Jönsson, stiligahem.se

/ Arkitektur / Inspiration: lantliv / Trädgård /

Paviljonger, lusthus och fåfängor

Lusthus, bara ordet i sig låter väldigt trevligt. När jag gjorde research för inlägget om Fredrik Blom lät jag tanken spinna vidare på de fåfängor, lusthus och paviljonger jag tycker mycket om. Så många olika ord för egentligen samma sak, eller?  Och hur kommer det sig. När jag så för några dagar sedan besökte Vadstena, letade jag upp ett av mina favoriter. Lusthus, paviljonger och orangerier är återkommande objekt för min fotografering. Det representerar själva sinnebilden för njutning och avkoppling för mig. 
 
Ordet Lusthus och Lustslott är en lekfull byggnad uppförd i en park eller trädgård för rekreation och till "lyst", dvs pynt och nöje. I dag används ordet  också för att beskriva en mindre trädgårdspaviljong eller kolonistuga. Ordet lusthus kommer från tyskans lusthaus,  men visst går tankarna också till ordet "lustgård", dvs paradis.  
Lusthusets tillkomst hänger tätt samman med trädgårdskultiveringens. Jag tänker på Renässansens trädgårdar med labyrinter och lusthus till barockträdgårdens geometriska och rätvinkliga skapelser där lusthusen hade en vacker framsida medan baksidan vette mot en häck eller mur. 
 
Under den senare delen av 1700-talet blev engelska parker och romantiska trädgårdar högsta modet med sina slingrande gångar, dammar, valvbroar och lusthus med inspiration från Kina (Kina Slott och Kinesiska Pagoden), Turkiet (Turkiska kiosken) antiken (tempel), grottor och eremitage. Att leva nära naturen låg i tiden mycket tack vare naturfilosofen Jean-Jacques Rousseaus ideal som var högsta mode.  
 
Det finns många olika varianter, från lusthus som bara är blickfång till större lustslott som närmast är att betrakta som lantställen. Alla med samma syfte; att vara en tillflyktsplats nära naturen.
 
Fåfänga: Man kan tycka att det är ett lustigt namn på en plats, men på 17-1800-talet var fåfängor ganska vanligt förekommande. Och ordet hade en delvis annan betydelse, fåfänglighet förgänglighet. En fåfänga är ett dekorativt lusthus eller paviljong, som helt saknar funktion. Härligt eller hur? De blev populära i engelsk trädgårdskonst eller europeiska slottsparker under barocken och rokoko perioden. Ibland används det engelska ordet, Folly, eller det franska Folie för att beskriva en fåfänga. TipsFåfängan i Stockholm har en fantastiskt utsikt över Saltsjön och Djurgården.
 
Kiosk: Men varför i hela friden har fru Jönsson med ordet kiosk? Ordet kiosk är ett turkiskt ord som betyder; lusthus eller utkikspunkt. Så ett lusthus i turkisk stil heter följdaktligen kiosk. Ganska långt från en korvkiosk alltså. Tips: Den turkiska kiosken i Hagaparken är ritad av Fredrik Magnus Piper 1786-88. Piper (och Louis Jean Desprez) var förövrigt Fredrik Bloms stora förebilder. Inredningen är gjord av ingen mindre än Luis Masreliez
 
Eremitage: Ursprungliga betydelsen, hermitage, betyder helt enkelt en eremits bostad, en plats där eremiten kunde leva i avskildhet och ägna sig åt bön och avhållsamhet. På 1600-talet fick ordet en delvis ny innebörd då man romantiserade eremitlivet genom bygga fantasifulla lustslott eller lusthus i slottsparker eller som en större byggnad avskilt på landet. Det kunde även vara grottor. Tips: Det kändaste Eremitaget är det i Sankt Petersburg, men som halvdanska går mina tankar förstås också till det danska
 
Ekotempel: En mindre fristående byggnad med ett tak som bärs upp av kolonner eller pelare. Byggnaden var ett stilelement i den engelska landskapsparken, ett uterum och vackert blickfång utan väggar. Tips: Ekotemplet i Hagaparken
 
Paviljong: Den ursprungliga betydelsen medeltidslatinet "papilio" betyder både fjäril och tält och används för att beskriva en mindre fristående byggnad. Ibland förekommer ordet när man beskriver temporära modulbyggnader eller för en mer permanent separat byggnad lite avskild i ett större komplex. Tips: Gustav III:s Paviljong eller varför inte Koppartälten i Hagaparken
 
 
Besökstips: Hagaparken
Den som vill förkovra sig i olika typer av lusthus: ekotempel, kiosker, paviljonger med mera är Hagaparken i Stockholm väl värt ett besök. Parkenär en del av Kungliga Nationalstadsparken som sträcker sig från norr om Ulriksdal, via Djurgården till Fjäderholmarna. Hagaparken ett av de bästa platserna i Sverige för att studera den engelska parken idealet i svensk form - med flera fantastiska exempel. Det finns anledning att återkomma till detta senare i sommar.
 Så fina detaljer på det här lusthuset byggt på slutet av 1800-talet. En dröm
Snacka om snickarglädje. Det här är som ett Villa i Villerkulla 
Jag faller alltid för detaljer och övergångar mellan de olika elementen. Vackert målad dörr.
Så här ska det se ut. En liten byggnad med en fin förstukvist
 Mönster a la 1890-typ. Så fina färger och detaljer.
 
Foto: Ann-charlotte Jönsson för Stiligahem.se