/ I säsong / Veckans accessoar /

Julinspiration: Mistelns magiska krafter

 
Misteln hör julen till. Inte bara för att den är dekorativ med sina parställda grenar och vita bär, utan för att den också står som garant för pussar. Och det är ju aldrig fel. Traditionellt hänger vi misteln i en ljuskrona eller ovanför en entré, men så vackert det blir som en mer diskret juldekoration mitt på bordet. Av Royal Copenhagens sex julbord, föll jag som en fura för den kungliga modeskaparen Mark Kenly Domino Tans avskalade vackra dukning med  White Fluted och Arje Griegst’s Konkylie (The Conch series) båda för Royal Copenhagen. De vackra snäckformade bordsdetaljerna åker genast upp på önskelistan.
 
 
Arje Griegsts vackra snäckformade Konkylie är just nu inte i produktion på Royal Copenhagen, så det gäller att hålla utkik på auktioner efter delar i serien. Men Arje är guldsmed och hans vackra smycken är magiska. Kolla in här. Inte undra på att de t o m prytt drottningen.
 
Mistelns magiska kraft
Misteln och dess magiska kraft. När moderträdet tappat sina löv på hösten behåller misteln sina genom hela vintern. MistelnViscum Album, är en snyltare, en parasit, som växer i lövträd i södra Sverige. Misteln sägs ha en blodtryckssänkande effekt och förmåga att skydda mot vissa sjukdomar. Men prova inte. Den är mycket giftig.
 
Kelterna ansåg den som helig och skördade den efter en komplicerad ritual för att den inte skulle förlora sin kraft. Och i den nordiska mytologin var det en pil av mistel som dödade Balder. 
 
I äldre tider hängde man upp mistel i huset för att skydda huset och de som bodde där mot allt ont och så använde man de klibbiga bären för att göra ett lim som användes för att fånga fåglar. Seden att kyssas under misteln är en anglosaxisk tradition.
 
 
 
Foto: pressbilder från juleborden publicerade med tillåtelse från Royal Copenhagen
/ Arkitektur /

Arkitektur: Temporära Saluhallen

På Östermalmstorg i Stockholm finns två ytterligheter när det gäller nutida arkitektur, en skämskudde i form av Åhlénshuset och så en riktig favorit, den tillfälliga saluhallen på Östermalmstorg som precis nyligen fått Sveriges största designpris, Design-S i kategorin arkitektur. Jag har utlovat arkitekturtema här på stiligahem emellanåt. Nu är det dags igen. Arkitektfirman Tengboms temporära saluhall är ett exempel på god arkitektur i dess bästa form. Och det slår fast två saker om Stockholmarna. Häng med.

Juryn motiverade valet så här: ”Imponerande i sin pragmatiska klarhet, informerad av de enklaste materialbesluten där fabriksmåtten underlättar för både återvinning och återbruk. Stockholms Stad kan stå stolt som beställare bakom denna tillfälliga byggnad som trots sitt pragmatiska uttryck har blivit en plats som invånarna tagit till sitt hjärta. Hallen är självklar i sin påtagliga närvaro: som inomhustorg, som genväg, lunchställe, nattlykta, reflektionsyta, gågata och handelsplats. En extrem bruksbyggnad präglad av ”just enough”-tänkande, till låns under ett par år: En gäst som förgyller tillställningen, men som har vett att gå hem i tid.”

Klimatsmart
Precis som juryn gillar jag den här byggnadens både nutida och temporära känsla. Att Tengbom tagit fasta på att det ska synas och att man ska kunna återanvända den. ”Vi har ritat en byggnad med en stomme av prefabricerade moduler som är snabba att montera och senare demontera när byggnaden tas ur bruk. Det skapar också möjlighet att återanvända hallen på en annan plats, möjligtvis med en annan funktion. Trä som material har flera fördelar, i detta fall spelade dess lätta vikt störst roll med tanke på de svåra markförhållandena på torget. Det är också förnybart och ekologiskt, miljövänligt och klimatsmart. Exteriört klädde vi strukturen med obehandlade furustavar av varierande storlek. Sydöstra hörnet fick stora glaspartier för att erbjuda vyer både in och ut ur hallen. Den övre delen av saluhallen är helt klädd i en semitransparent kanaplast som släpper in mycket dagsljus och lyser upp som en lykta på kvällen” skriver arkitektbyrån på sin hemsida.

Stockholmarna gillar ny arkitektur
Det finns två saker man kan slå fast med den temporära saluhallen som exempel.
 
1. Snygg arkitektur är lönsam. Handlarna i den temporära byggnaderna vittnar om att affärerna går bättre än någonsin och hallen har ett besökarantal på 1,7 miljoner. Dessutom har saluhallen dragit ett nytt, yngre, klientel till området och visar på nygamla användningssätt för torget.

2. Stockholmarna gillar ny arkitektur. Den pågående heta debatten om Nobel Center väcker onekligen frågor om stadsutveckling. Hur vill vi att vår stad ska se ut? Är stockholmarna verkligen emot modern arkitektur? Eller är det så att vi inte tycker att förslaget är tillräckligt spännande för att det ska vara värt att jämna ett tullhus med marken. Personligen är jag för ett Nobel Center i Stockholm, däremot hade jag gärna sett att Nationalmuseum fått den här platsen att växa på och att deras samling av design skulle få en fin inramning. När nu Stockholm växer så det knakar, så behöver vi hitta nya knutpunkter och centrum, där ikonbyggnader kan markera stadens årsringar på ett tydligt sätt. Det nya Hagastaden med Life Sciences-klustret är ett sådant område som markerar Stockholms nutida innovationskraft. Även Norra Djurgårdsstaden med sitt vattenläge skulle kunna behöva en ikonbyggnad. Vad kunde vara bättre än att lägga en framtida turistattraktion och innovationscentrum just där på en premiumplats. En plats där det finns utrymme att växa och där flera andra initiativ då kan vilja knytas till ett "Nobelstaden". Och om man nu ska bygga ett Nobel center på Blasieholmen, så kunde man valt en mer innovativ och spännande arkitektur än en fyrkantig mässingslåda med massa glas. I’m just saying. För mig spelar det ingen roll att det är en renommérad byrå som ritat förslaget. Byggnaden säger mig absolut ingenting. Som sagt, hör jag till dem som är positiva till ett Nobel Center, men jag har också egna tankar kring stadsutveckling.
Foto: Östermalms Saluhall (1960) fotograf Lennart af Petersens, Stockholmskällan

Östermalms saluhall
Östermalms torg har historiskt varit en plats för handelsstånd och försäljning av färska råvaror under många hundra år. När staden på grund av hygieniska och administrativa skäl förbjöd detta i slutet av 1800-talet valde man att flytta in handeln. 1888 stod den nya saluhallen, ritad av Isaac Gustav Clason och Kasper Salin efter ett privat initiativ,  på hörnet av Humlegårdsgatan och Nybrogatan färdig. Den ny-gamla Östermalms Saluhall beräknas öppna upp 26 april 2018 och där försöker man ta fasta på några av de lärdomar som görs nu i den temporära byggnaden. I grannfastigheten på Nybrogatan uppförs också ett hotell.
Bilder på den temporära saluhallen: Felix Gerlach/Tengbom
 
Tidigare inlägg om modern arkitektur på Stiligahem
 
/ Inspiration: stiliga hem /

Adventstid kom

Adventstid är en av mina absoluta favorittidpunkter om året. Vår våning här i stan är så vacker när vi frossar i stearinljus - och det gör vi. Här i hemmet har vi så smått börjat julpynta. Det är en process som börjar i det lilla och lagom till jul liknar vårt hem en julbutik. Både jag och maken är julomaner, så det här är en härlig tid. När jag var liten sjöng jag i kyrkans barnkör. Och så här i advent dyker alltid den här upp i mitt huvud, även om jag inte känner mig särskilt ensam.

 
Foto: Stiligahem.se