/ Stilskolan /

1930-1950: Funktionalism

 
Uttrycket ”Form follows function” myntades visserligen redan i början av 1900-talet av den amerikanske arkitekten Louis Sullivan, men summerar så bra det som funktionalismen står för. Sullivan var också en betydande person för funkisens genombrott. Utgångspunkten handlade om att hitta den bakomliggande funktionen och låta den sedan styra formen. Ornamenterade byggnader och historiska stilar kändes så, otroligt 1910. Funktionalisterna lade all kraft på att utforma de enskilda och nödvändigaste delarna så tilltalande som möjligt. Materialet skulle tala. I Sverige utvecklades funktionalismen ur 20-talsklassicismen, men slog till på bred front under Stockholmsutställningen 1930. Först inom arkitekturen och därefter med bruksföremål.
 
De mest kända förgrundsgestalterna och förespråkarna var de två tyska arkitekterna Walter Gropius (Bauhausrörelsen) och Ludwig Mies van der Rohe samt schweizaren Le Corbusier. Villa Savoye utanför Paris och paviljongen ”Esprit Noveau” vid arkitektur och konsthantverksutställingen i Paris 1925 sätter Le Corbusier ofrånkomligen på listan över funktionalisterna.  
Nybyggd funkisvilla på Börjessonsvägen i Södra Ängby 1938. Källa: Stockholmskällan

 

Idag ser de flesta av oss funktionalismen som en arkitekturstil, men i själva verket var det en ideologi som handlade om att förändra världen: Samhällsystemet och stadsplaneringen såväl som arkitektur. Förespråkarna stod till vänster och propagerade arkitekternas ansvar och bättre levnadsvillkor för de många människorna. Lösningen fanns i logisk problemlösning och funktion menade de.

Interior from architect and designer Sven Markelius home. 
 Sven Markelius skrivbord ritat 1930 till det egna hemmet i Nockeby. Foto: Auktionsverket

 

"Une maison est une machine-à-habiter” - ett hem är en maskin man bor i som Le Corbusier uttryckte det. Maskiner och båtar var lyckade exempel på när funktion styr form, menade han. Och så skulle man också tänka kring bostadsbyggande. Det var också ett blink till att maskiner också skulle överta byggandet - från individuellt till prefabricering.

Att smycka byggnader ansågs både falskt och onödigt. Därför lade man istället kraften på att utforma de enskilda föremålen. En viktig del av ideologin var ”trohet mot materialet” att föremålets utseende skulle bestämmas av dess konstruktion och funktion. 


Smalhusen i Gubbängen. Foto: Ingrid Johansson/Stockholmskällan.
 
Smalhusen

I Sverige pågick en diskussion om trångboddhet och ohygieniska bostäder sedan mitten av 20-talet. Ja egentigen redan betydligt tidigare, i samband med att ”egnahems”rörelsen startade i slutet av 1800-talet. Men i mitten av 20-talet tog debatten fart. Man måste komma ihåg att moderniteter som centralvärme, elektricitet, eget badrum, WC, kylskåp, sopnedkast och balkonger hörde till ovanligheterna hos vanligt folk.

Kapellkrematoriet på världsarvet Skogskyrkogården av Gunnar Asplund. Foto: EGA stiftelsen

 

En av förespråkarna var Uno Åhrén. Tillsammans med Gunnar Asplund, Eskil Sundahl, Sven Markelius och Svenska slöjdföreningens direktör Gregor Paulsson skrev de boken Acceptera (1931) som kom att stå för de mest radikala idéerna. Med nya möjligheter som prefabricerade delar och nya idéer tog funktionalismen fart. Stommen i det svenska bostadsbyggandet under 1930-40-talet bestod av såkallade smalhus. De skulle vara funktionella minimibostäder som var billiga att bygga och att bo i. Smalhus kallas de för att de bara är åtta till tio meter djupa. 

 Gunnar Asplund stol i stål och skinn. Ritad cirka 1930. Foto: Bukowskis.

 

Kännetecken
Det som kännetecknar ett funkishus är byggnaden är lådaktig utformad med grundläggande geometriska former som kub och cylinderformen. Fasaderna är släta, ofta putsade och ljusa. Fönstrena är ospröjsade och taken helst platta. Man kan säga att det var en utveckling från 20-tals klassicismen men raka motsatsen till Nationalromantiken som var mode knappt tjugo år tidigare. 

 

Frossa i Stockholms Funkis

  • Smalhusen: Bara i Stockholm byggdes det 25 000 lägenheter i såkallde smalhus (barnrikehus) mellan 1935-1945. Bland annat i Abrahamsberg, Traneberg och Dianavägen i Hjorthagen.
  • Gärdet - Ladugårdsgärde: Ett av de bästa exemplena på tidig funkis. Området byggdes efter en stadsplanetävling 1931 och ansågs nyskapande med sina grönområden och sina fristående huskroppar med öppna istället för slutna kvarter. 
  • Södra ÄngbySedan 1987  är området klassat som riksintresse med kulturhistoriskt värde som ett gott exempel på funktionalism när det är som bäst. 
  • Världsarvet Skogskyrkogården: Området ritades av Gunnar Asplund och Sigurd Lewerens mellan 1917 och 1940. Här kan man följa Gunnar Asplunds utveckling som formgivare både med drag från Swedish Grace till sen funkis. 
Stilikon: Ingrid Bergman

Odödliggjord som Ilse Lund mot Humphrey Bogart i Casablanca (1942) och prisad för rollprestationen i Alfred Hitchcocks Spellbound. Ingrid Bergman, som i år uppmärksammas som affischnamn på Filmfestivalen i Cannes skulle ha fyllt 100 år i år. I höst kommer filmen om hennes liv, en dokumentär med namnet Jag är Ingrid Bergman, där rösten görs av stjärnskottet Alicia Vikander. För regi står Stig Björkman. "She had an extraordinary quality of purity and nobility and a definite star personality that is very rare."  skriver producenten David O. Selznick och det tycker jag representerar funkis på så bra sätt. 
 
Foto: Collage med bilder från Byggfabriken. Ann-Charlotte/Stiligahem.se

Stilikon: Wilhelm Kåge

Wilhelm Kåge, född som Algot Wilhelm Nilsson (1889-1960) i Stockholm är främst känd för sin keramik för Gustavsberg. I början på 1900-talet  uppmärksammades han för sina färgstarka affischer för teatrar och utställningar och var en av dem som engagerades till Hemutställningen 1917. Det ledde till en uppdrag för Gustavsberg och sedemera som konstnärlig ledare. 

Under sina drygt 30 år på Gustavsberg formgav han trettio serviser, varav den mest kända nog ändå måste vara Pyro. Han experimenterade med glasyrer och dekorer och startade Studio Gustavsberg tillsammans med Stig Lindberg och Bernt Friberg. Där de tog ut svängarna och gjorde konstföremål i keramik. 
Pyro av Wilhelm Kåge producerades mellan 1929-1945 för Gustavsberg
 
Min egen Argenta vas av Wilhelm Kåge för Gustavsberg
 
Argenta
Argentaserien i grön glasyr med målad dekor i silver tillverkades mellan åren 1930-1970. Jag har även sett föremål i röd, blå och brun glasyr. Motiven är fiskar, sjöjungfrur och geometriska former bland annat och är väldigt Swedish Grace-iga i motiv o form. Det finns ganska många förmål på marknaden. Bland de ovanligare är de stora pjäserna, som den vas jag själv efter 15 års letande till slut blev ägare till. Den är 26 cm hög. 
Farstakeramiken
Med Farstakeramiken experimenterade Kåge med glasyren för att ge den dess karaktäristiska färgskiftning. När godset brändes vandrade metalloxider av järn, mangan, kobolt och koppar till glasyrskiktet. Förutom den karaktäristiska glasyren kännetecknas Farstagodset av relief eller ristningar i glasyren.
 
Foto: Kungliga Bibliotekets affischsamling, Auktionsverket och Bukowskis. 
/ Auktioner /

Auktion: Moderna favoriter V2015

Nu är äntligen auktionssäsongen igång. Först ut är de Moderna auktionerna och jag har valt ut mina favoriter ur Bukowskis och Stockholms Auktionsverks kataloger. I morgon bitti startar auktionen.
 
 
Stellan Mörners I April är vårkänsla i ett nötskal och vem vill inte ha vår för jämnan i  sitt hem. Foto: Auktionsverket
Den har nog stått på min önskelista i 15-20 år. Wilhelm Kåges Argentavas för Gustavsberg. Jag väntar på rätt motiv på rätt form i rätt storlek. Foto: Auktionsverket
 Kanske skulle jag ta första steget till min Edward Hald-samling med den underbara fiskgraahlen för Orrefors. Foto: Bukowskis
 
 Det här skrivbordet från 20-talet skulle gärna få flytta hem till oss pronto. Tyvärr tror jag att priset på denna kommer gå över 100 000 kronor trots det relativt låga utropet. Hade det här skrivbordet varit signerat Hjorth hade utropet varit i den kalibern, men eftersom det är osignerat så kan man inte sätta ett högre. Men det här är perfekt 20-tal, precis som det ska vara så därför är min gissning det.  Foto: Bukowskis
 
 
Jag är svag för jugendvaser, som den här Emile Gallévasen. Foto: Stockholms Auktionsverk.